Under de senaste åren har antalet datorer och användare ökat explosionsartat och dessutom har datorernas användningsområde väsentligt expanderat. En sådan utveckling ställer krav på en modern lagstiftning.
Det EG-direktiv som utgör grund för regeringens förslag till ny personuppgiftslag är dock inte tillräckligt tidsenligt. EG-direktivet utgår från en hanteringsmodell, d.v.s. allt som är tillåtet ska räknas upp, i stället för en missbruksmodell som anger endast det otillåtna. Den valda modellen innebär att regelmassan blir mycket omfattande och detaljerad.
Det nu aktuella lagförslaget är onödigt omfattande och utomordentligt svårtillgängligt. Dessutom tas inte hänsyn till de företag som i sin verksamhet kommer att beröras av en eventuell ny lagstiftning. Företagen åläggs en informationsskyldighet som – förutom att vara svårtillämpad – blir orimligt kostnadskrävande. För övrigt har Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, (NNR) till Justitiedepartementet redan med anledning av Datalagskommitténs betänkande SOU 1997:39 framfört kritik för att kommittén inte genomfört en problem- och konsekvensanalys med sikte på bland annat berörda företag. Samma kritik kan med kraft nu framföras mot regeringens lagförslag som inte heller har föregåtts av några åtgärder för att analysera vilka effekter reglerna får för berörda företag.
Mot bakgrund av det anförda bör lagförslaget avslås. Vidare bör regeringen kraftfullt söka utnyttja Sveriges inflytande i Europeiska unionen för att påverka intresset för och möjligheten till att skapa ett nytt modernt datadirektiv. Därvid bör den otidsenliga hanteringsmodellen ersättas av missbruksmodellen och utrymmet för nationella lösningar i direktivets anda vidgas. Dessutom bör såväl ett nytt EU-direktiv som en nationell lagstiftning föregås av en problem- och konsekvensanalys för inte bara myndigheter utan även berörda företag innan någon ny reglering införs.
För övrigt pågår inom såväl EU som Sverige ett arbete för avreglering inom särskilt näringslivet. Nuvarande direktiv och lagförslag går helt i motsatt riktning och riskerar att försvåra i stället för att underlätta för företagen. Detta är naturligtvis oacceptabelt och är ytterligare ett skäl att kräva ett omarbetat förslag inför en i och för sig nödvändig modernisering av dataregleringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt EU-direktiv,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av problem- och kostnadsanalys för berörda företag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar av nödvändig datalagstiftning.
|
Bengt Harding Olson (fp) |
|
|
Marianne Andersson (c) |
Michael Stjernström (kd) |
|
Kenth Skårvik (fp) |