Syftet med resultatstyrning och myndigheternas återrapportering av resultatinformation är att tillförsäkra riksdagen och regeringen en bättre bild av hur uppställda mål uppfylls och därmed skapa ett bättre underlag för kommande beslut.
Detta är bra förutsatt att verksamhetsuppföljningarna läggs upp så att de tar rimliga resurser i anspråk och att de läggs upp med hänsyn tagen bl a till när det tidsmässigt är meningsfullt att göra dem. Somliga riksdags- och regeringsbeslut kan verkställas inom kort tidrymd, andra kan ta avsevärd tid. Det är därför viktigt att man inte schablonmässigt lägger in återrapporteringstidpunkter som inte är meningsfulla med tanke på verksamhetens natur.
Som exempel kan nämnas att de delårsrapporter som sedan några år tillbaka avkrävs av statliga myndigheter över budgetläget vilka skall godkännas av myndigheternas styrelser kräver omfattande tidsinsatser och skall ske under mycket kort tid. Avrapporteringen är dessutom förlagd till tidpunkter under året då det av olika skäl är svårt att nå styrelseledamöterna. Kostnadseffektiviteten i denna redovisning borde därför utvärderas och ställning tas till om de kan genomföras på ett enklare sätt än vad som nu är fallet.
Om riksdagsrevisorernas förslag om resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet antas av riksdagen anser jag att det är viktigt att såväl Riksdagens revisorer som Regeringskansliet utvärderar vad denna resultatinformation ger och hur den kan utformas så att nyttan med uppföljningarna kan motivera de personella och ekonomiska insatser som uppföljningarna kräver.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av myndigheternas delårsredovisningar,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av systemet med resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet.
|
Barbro Westerholm (fp) |
Elanders Gotab, Stockholm 1998.