I Riksdagens revisorers granskning identifieras ett antal problem som är förknippade med kommittéväsendets nuvarande funktionssätt. Tidsramarna i utredningarna har krympt väsentligt. Kraven på kommittéerna har ökat i flera olika avseenden. Departementsorganisationen blir ofta styrande för de utredningsbehov som upptäcks. Kommittéer används i mycket liten utsträckning för att förbereda svenska ståndpunkter i EU. Remisshanteringen av kommittébetänkanden har brister som kritiseras av remissinstanserna.
Miljöpartiet vill understryka vikten av att reformer och andra förändringar i verksamheten grundas på väl underbyggda beslut. Detta förutsätter att de beslutsunderlag som tas fram av kommittéer är av bra kvalitet. Det förutsätter i sin tur att kommittéerna fungerar bra, att det finns en hög och allsidig kompetens inom dem och att det finns tid att överväga de frågor som behandlas. Brister i dessa hänseenden kan leda till illa genomtänkta lagändringar och reformer som behöver ändras efter kort tid.
Vi hemställer därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört beträffande kommittéväsendets roll, kommittéernas arbetsvillkor och arbetsformer samt vad revisorerna anfört beträffande remisshanteringen av kommittérapporter.
Kommittéer används i mycket liten utsträckning för att förbereda svenska ståndpunkter i EU. Frågan har nyligen studerats av Statskontoret i samband med ett regeringsuppdrag att undersöka EU-medlemskapets effekter på den svenska statsförvaltningen. Tolv av tretton departement har uppgett att man i liten utsträckning eller inte alls har använt sig av det svenska utredningsväsendet när kommissionen lagt fram förslag eller initierat arbete inom ett område. I stället har utredningar gjorts internt inom departementen eller genom att man lagt utredningsuppdrag på enskilda myndigheter.
Enligt Miljöpartiet bör kommittéer användas i högre grad i beredningsprocessen inför ställningstaganden i EU. Genom kommittéer kan man få fram grundläggande kunskaper i olika frågor där man behöver utforma en svensk ståndpunkt.
EU-medlemskapet innebär också en möjlighet för Sverige att väcka frågor som man vill att kommissionen skall ta upp. För att kunna påverka kommissionen att ta ett sådant initiativ krävs det som regel ett gediget sakunderlag för Sveriges agerande. Det finns därmed ett nationellt intresse av ett väl fungerande utredningssystem.
Miljöpartiet anser att fler måste beredas tillfälle att komma in i EU:s beslutsprocess så tidigt som möjligt. Ett förslag är då att vid viktigare frågor tillsätta en ”skuggutredning” på svensk basis. Man bör alltså under loppet av EU-kommissionens beredningsprocess kunna tillsätta en kommitté i Sverige i syfte att få fram de svenska ståndpunkterna.
Tidsfaktorn är inget hinder för svenskt vidkommande. Den genomsnittliga tiden från det att en fråga börjar beredas av kommissionen med sikte på ett kommande direktivförslag till dess att konkreta förhandlingar äger rum i ministerrådet är omkring tre år. Det betyder således att det i normalfallet finns gott om tid för att förbereda svenska ståndpunkter med hjälp av kommittéer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommittéväsendets roll,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommittéernas arbetsvillkor,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om remisshanteringen av kommittérapporter,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommittéer bör användas i högre grad i beredningsprocessen inför ställningstaganden i EU,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta ”skuggutredningar” till kommissionens arbete.
|
Peter Eriksson (mp) |
Eva Goës (mp) |