Det ökade våldet i samhället är ett viktigt skäl till det förslag om ökade resurser för polisväsendet, som föreslås i budgeten. Det är värdefullt och bör tillsammans med pågående omorganisationer inom polisen kunna leda till att närpolisen stärks och polisens möjligheter att fullgöra sina uppgifter underlättas bland annat med inriktning på snabba och tydliga ingripanden mot våldet i samhället.
Ändå kan aldrig det ökade våldet i samhället bemästras enbart genom ökade polisiära insatser eller aldrig så sofistikerade sanktioner. Om ungdomsvåldet främst möts med fler poliser och ökade insatser inom kriminalvården riskerar Sverige att hamna i en situation liknande den amerikanska. De rättsvårdande myndigheterna behöver ständigt nya resurser i takt med att våldet och osäkerheten i samhället ökar.
Det svenska samhällets reaktion på det ökade våldet måste vara entydig. Vi får aldrig acceptera att våldet fortsätter att breda ut sig, att enstaka ungdomar tappar fotfästet i tillvaron och otryggheten i samhället ökar.
Därför krävs en bred nationell samling mot det ökande våldet, främst i ungdomsgrupperna. På samma sätt som kampen mot narkotikan bedrevs i början av åttiotalet måste en nationell samling mot det ökande ungdomsvåldet inriktas på åtgärder inom många olika samhällsområden. Så långt möjligt bör arbetet inriktas på att skapa bred uppslutning från olika grupper i samhället och undvika positioneringar.
Det ökade ungdomsvåldet används alltför ofta som tillhygge av olika grupper, som vill använda allmänhetens oro för våldet, som tillhygge för att hävda just sin politiska hjärtefråga. Några debattörer använder daghemmen och kvinnans position på arbetsmarknaden som sitt tillhygge i debatten. En annan den fria mediasituationen. En tredje konfrontationen mellan olika kulturer i ett samhälle i omvandling. En fjärde lägger ansvaret på minskade resurser för den gemensamma sektorn, medan en femte lägger hela ansvaret på ett ökat missbruk bland ungdomarna.
Allt talar för att ett ökat ungdomsvåld har sin grund i en mycket komplex verklighet. Uppbrottet från gamla umgängesmönster har inte fullt ut kunnat ersättas av andra stabila former för normbildning och trygga kontakter mellan unga och äldre. Otrygghet och bristande självkänsla hos enskilda ungdomar i ett samhälle, som är mer oförutsägbart än tidigare, bidrar sannolikt till det ökade våldet. Såväl resursbrist som bristande kunskap om vad dagens ungdomar behöver för att bli delaktiga i en meningsfull fritidsverksamhet kan tillsammans med den långa ungdomstiden och svårigheterna på arbetsmarknaden bidra till att våldet ökar.
Vi menar att det ökade ungdomsvåldet är så allvarligt att samhället på alla nivåer måste medverka till att barn och ungdom får en så trygg uppväxt och del av så tydliga normer för mänskligt umgänge att våldet hålls tillbaka.
En nationell samling mot ungdomsvåldet ska därför ta avstamp i kunskaper om barns och ungdoms uppväxtvillkor och syfta till att stärka föräldrars och andra vuxnas möjlighet att stödja de unga. Den måste utgå från att stärka föräldrarna i deras roller och stödja de föräldrar, som är ensamma om sin fostrargärning eller av andra skäl behöver stöd av andra vuxna i sin föräldraroll. En viktig uppgift blir också att underlätta för ungdomarna att själva vara delaktiga och ta ansvar i skola och fritidsliv. Den kräver medverkan inte bara av olika samhällsinstitutioner utan också av folkrörelser, näringsliv och olika former av media och kulturinstitutioner så att ambitionen att motverka våldet genomsyrar det svenska samhället.
Bland områden, som vi tror kan ha betydelse för att motverka våldet i samhället vill vi nämna några:
Föräldrautbildning och nätverk mellan föräldragrupper. Stöd till föräldrar i en utsatt situation.
Ökad medvetenhet om att det inte bara är de små barnen, som behöver föräldrars engagemang och tid.
Skolans arbete mot våldet och samspel med barn, ungdomar och föräldrar. Skolans ansvar för att motverka mobbning och förhindra att enskilda ungdomar förlorar självförtroendet i skolan. Tidig upptäckt och dialog mellan hem och skola. Samspel mellan skola och t.ex. fritidshem.
Föreningslivets insatser mot våldet och för att ge enskilda ungdomar del av ansvar och viktiga arbetsuppgifter.
Kyrkans och andra frivilligorganisationers ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet bland ungdomar, som står utanför föreningslivet.
Allmänhetens engagemang och attityd i samband med att enskilda utsätts för våld.
Åtgärder för att motverka en pågående drogliberalisering och en tidig alkoholdebut.
Ökade kunskaper om de svårigheter, som möter föräldrar från andra kulturer, som har att uppfostra barn i vårt land.
Prioritering av positiva mötesplatser för barn och unga, samt ökat engagemang från andra unga än föräldrar i ungdomars fritid. En genomgripande diskussion om hur vuxna i ett modernt samhälle kan möta ungdomar i samtal om angelägna livsfrågor.
Former för arbetsplatsintroduktion av unga, som också ger ungdomarna möjlighet till bra kontakter med stabila vuxna.
Snabba och tydliga reaktioner från vuxenvärlden, inte minst i skolorna.
En bred diskussion kring konsekvenserna av det omfattande mediavåldet och självsanering hos TV- och mediaföretag. Prioritering av stöd till attraktiva och kommersiellt gångbara filmer, som vänder sig till ungdomar utan att vara våldsfixerade.
Aktiv bearbetning av våldsproblematiken på fängelser och andra institutioner, som vänder sig till ungdomar, som hamnat i klammeri med rättvisan.
Exemplen kan säkert mångfaldigas och visar också på komplexiteten bakom det ökade våldet i samhället. Det är ingalunda enbart en ungdomsfråga, men det ökade ungdomsvåldet bär i sig fröet till en farlig samhällsutveckling, varför åtgärder för ökad delaktighet och trygghet hos ungdomarna måste prioriteras.
Vi vill sammanfattningsvis föreslå att regeringen tar initiativ till en nationell samling mot våldet, som syftar till att genom breda och långsiktiga åtgärder inom olika samhällsområden bryta ökningen av ungdomsvåldet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationell samling mot ungdomsvåldet.
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Håkan Strömberg (s) |
Maud Björnemalm (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |