Motion till riksdagen
1997/98:Ju926
av Eva Arvidsson m.fl. (s)

Statligt grundstöd till brottsofferjourerna


Brottsofferjourernas utveckling i Sverige hänger samman med att personer som kommit i kontakt med brottsoffer genom sitt arbete, framförallt inom polisen, uppmärksammat att brottsoffer inte fullt ut får den hjälp och stöd de behöver av samhället. På grund av denna brist har initiativ tagits till bildandet av brottsofferjourer.

I Sverige verkar ca 100 brottsofferjourer, vilka ingår i Brottsofferjourernas riksförbund. Av de 2 000 personer som arbetar ideellt är ca 1 400 stödpersoner som efter genomgången utbildning arbetar med att hjälpa och stödja brottsoffer.

Kostnaden för brottsofferjourernas verksamhet om samhället skulle betala uppgår till ca 30 miljoner kronor enbart för den stödjande funktionen. I dag saknas uppföljning när den brottsdrabbade, efter att erhållit nödvändig vård, lämnar sjukhuset. Många brottsoffer söker inte vård den traditionella vägen utan försöker klara situationen på annat sätt. Följdreaktionerna efter t.ex. ett bostadsinbrott kan yttra sig i oro, ångest, sömnrubbningar eller depression.

Folkhälsan är en viktig punkt på dagordningen hos både staten, landstingen och kommunerna. I arbetet med folkhälsan kan nya sammarbets­vägar mellan offentlig och frivillig sektor uppstå. Detta leder till stora besparingar för både samhället och den enskilde. Brottsofferjourernas arbete är en samhällsekonomisk tillgång - även om det ideella arbetet inte är helt gratis.

Stockholms läns landstings folkhälsokommitté har gett Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling vid Samhällsmedicin Syd i uppdrag att utvärdera verksamheten vid Södertörns Brottsofferjour. Syftet med utvärderingen är att ge en beskrivning och analys av brottsofferjourens verksamhet utifrån framförallt brottsoffrens perspektiv.

I utvärderingen redovisas att brottet har en stor påverkan på hälsotillståndet både för män och kvinnor och att brottsofferjouren har haft en stor betydelse för brottsoffrets hälsa. Två av tre brottsoffer har blivit hjälpta helt eller delvis att komma tillrätta med sina psykiska och/eller fysiologiska besvär, tack vare sin kontakt med brottsofferjouren.

Av undersökningen framgår att efterfrågan på brottsofferjourens tjänster har ökat kraftigt under senare år. Det framgår vidare att den har särskilt stor betydelse för ensamstående och ensamstående kvinnor med barn.

Rapporten uppvisar starka indikationer som tyder på att brottsofferjourens verksamhet har hälsobefrämjande och kanske t.o.m. rehabiliterande effekter av icke obetydligt värde. Förutom att det tycks finnas ett stort behov av hjälp och stöd hos många människor som drabbats av brott, tycks det också finnas en vilja hos många människor att hjälpa.

Många kommuner bidrar ekonomiskt till brottsofferjourerna men det räcker inte. Stockholms läns landsting har anvisat projektmedel till Södertörns Brottsofferjour men det är den enda brottsofferjour i landet som fått medel från ett landsting. För att brottsofferjourerna skall slippa att ständigt leva med ”kniven på strupen” när det gäller ekonomin behövs ett grundstöd från staten. Detta grundstöd bör fördelas i förhållande till brottsbelastning och jourernas storlek.

En samverkan mellan stat, kommun, landsting och ideella brottsofferjourer är det som behövs för att detta värdefulla komplement till samhällets insatser skall kunna finnas kvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt grundstöd till brottsofferjourerna.

Stockholm den 26 september 1997

Eva Arvidsson (s)

Berit Andnor (s)

Monica Green (s)

Inger Segelström (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Agneta Brendt (s)

Elisebeht Markström (s)

Gotab, Stockholm 2002