Inget är viktigare än att förhindra unga människor att hamna i knarkträsket. Många olika, vitt skiftande insatser behöver göras för att motverka detta. Droganvändandet ger många olika, negativa effekter på den enskilde och på samhället. Därför handlar insatserna om att både undanröja orsakerna och att motarbeta, förhindra och stoppa smuggling och hantering av narkotika.
Under en följd av år har narkotikaanvändningen sjunkit. Undersökningar i niondeklasser visar att de som någon gång använde narkotika 1971 utgjorde tretton procent. 1979 låg procentsatsen på sex procent och sjönk ytterligare till ca tre procent under åttiotalet. Sedan 1989 har dessvärre trenden vänt och nu ökar varje år andelen som använt narkotika någon gång. 1994 hade fem procent av pojkarna och fyra procent bland flickorna i hela landet använt narkotika. Skånes siffror är värre än riksgenomsnittet. I årskurs 9 i Malmö uppgav eleverna att fler än tio procent någon gång har provat narkotika i någon form. Helsingborg har nästan lika höga siffror. I gymnasieklasserna i bl.a Lund är procenttalet ännu värre. Tjugo procent har någon gång testat narkotika och mer än fyra procent använder narkotika mer regelbundet.
Ungdomar introduceras tidigare än någonsin i droganvändandet. Bruket av tobak och alkohol kryper ner i åldrarna och många narkotikadebutanter återfinns i åldrarna under femton år.
Injektionsmissbruket har också ökat. I Malmö var tidigare amfetamin det vanligaste preparatet, nu injiceras mest heroin. Nya droger som ecstasy och rökheroin gör snabba intrång i ungdomskretsar. Detta är en upptrappning av missbruket som inte kan accepteras av någon, vare sig av politiker, myndigheter eller övriga vuxenvärlden.
Narkotika är i sig brottsgenererande. Enligt undersökningar i bl.a. USA är bara 5 procent av missbrukarnas kriminalitet rena narkotikabrott såsom innehav och försäljning. 20 procent av deras brott är stölder, rån och annat för att skaffa pengar, medan 75 procent utgörs av annan kriminalitet (misshandel, etc.).
Brottssyndikat styr idag narkotikahanteringen i världen. Sambanden mellan narkotikaligor, ekonomisk brottslighet, prostitution, Outlaws - MC-klubbarna, indrivning och beskyddarverksamhet är uppenbara. Många förgreningar inom samma träd kan gör utrednings- och spaningsarbete komplicerat.
Det är att grovt förenkla verkligheten om man tror att narkotikaanvändningen bland våra unga i Sverige har ökat på grund av EU-anslutningen. Det finns inget som stöder en sådan tes. Tvärtom syntes denna ökning i statistiken långt före EU-inträdet. Att narkotika-användandet bland ungdomar i Skåne ökar kan bero på många saker, bl.a. närheten till kontinenten med dess utbud av narkotika.
Synen på narkotika hos ungdomar har ändrats. Narkotikan finns i ett varierat utbud och att använda narkotika uppfattas av många som "rent". Möjligheten att introducera narkotika utan att använda de klassiska "narkotikaattributen" (såsom pipor och sprutor) är stor med bla tablettbruk och diverse fruktmärken man slickar på. Nya innedroger, som t.ex. ecstasy, introduceras som lättanvändna preparat. Användningen av just ecstasy ökar nu i hela Europa.
Trenden hos de unga är i dag mer rebellisk och delar av 70-talets flumideal är tillbaka. Modet, musiken och inställningen till droger följer i stor utsträckning den syn som fanns på 70-talet.
I takt med att unga också rör sig mer internationellt så ökar därmed riskerna att komma i kontakt med och få tag på droger. Andra länders tillåtande inställning till droger lockar.
Arbetslösheten slår särskilt hårt mot unga och förutom att den inte släpper in de unga i vuxenvärlden innebär den ett svårt socialt problem som kan leda till utslagning och missbruk.
De ekonomiska besparingarna slår i många fall extra hårt mot ungdomar. Hårda besparingar inom skola, social och fritid försvårar ungdomarnas möjlighet att utvecklas i rätt riktning. Ungdomar reagerar negativt genom att skapa sig en egen värld utanför etablissemanget. Besparingar inom dessa områden måste vägas mot det faktum att det i slutändan kostar samhället mer än den summa man tillfälligtvis sparar.
Vuxenvärldens passivitet har en förlamande effekt på ungdomars narkotikamissbruk. Det handlar inte om olika länders gränskontroller utan om vilka gränser vuxenvärlden sätter. Vuxenvärlden måste ta sitt ansvar.
Högljudda krav på legalisering av narkotika gör sig gällande i flera europeiska länder. På sina håll är legaliseringsrörelsen mycket välorganiserad och utrustad med starka ekonomiska resurser. I Schweiz bl.a. har man i folkomröstning beslutat att fortsätta verksamheten med statligt förskriven narkotika till tunga missbrukare. I Sverige har legaliseringsdebatten, tack och lov, fått föga stöd. Enstaka röster har dock hörts.
Ett av de främsta argumenten för en legalisering av s.k. lättare droger som hasch och marijuana sägs vara att det inte är beroendeframkallande och att skadeverkningarna är obetydliga.
Inget kan vara mer fel. Hasch och marijuana är narkotika. Punkt, slut. Begreppet "Lättare droger" har ingen täckning vare sig medicinskt eller juridiskt. Drogen påverkar psyket i första hand men också kroppen. Den naturliga mognaden under puberteten avstannar så att 25–30-åringar, som regelbundet röker hasch, fungerar som tonåringar. Den psykiska förmågan blir allt sämre. Man blir helt enkelt dummare av att röka hasch. Det ger också skador på hjärta och lungor, immunförsvaret, fosterutvecklingen och fortplantningsförmågan.
Att förbud skulle göra knarket mer spännande är ett svepargument. Visst kan det vara mer spännande om något inte är tillåtet, men det är tillgången som gör att ungdomar provar narkotika första gången. Det är andra faktorer som avgör, främst drogens egenskaper i sig. Att skapa det berusade tillståndet.
EU är ett instrument som måste användas för att stoppa narkotikahandeln. Genom medlemskapet i EU kan vi komma åt länder som med sin slappa narkotikapolitik underlättar flödet av narkotika. Opinionsbildning i det europeiska samarbetet innebär att vi kan påverka de länder som ute i Europa förespråkar en legalisering av narkotikan.
De stora narkotikagrossisterna kan man komma åt genom att öka samverkan inom EU mellan polis och tull i respektive medlemsland. Folkpartiet bejakar Europol-samarbetet och ser gärna att det utvecklas till ett överstatligt samarbete så att t ex poliser kan hjälpa varandra över nationsgränserna, gemensamma brottsregister kan upprättas och gemensamma insatsstyrkor mot vissa brottstyper kan upprättas. Internationell brottslighet ska bekämpas genom internationellt samarbete, oavsett om det är ekonomisk brottslighet, MC-ligor eller narkotikahajar.
Att slåss mot narkotikaprofitörerna internationellt är ett måste. Men det är lika viktigt att ständigt störa missbrukarna och gatuhandeln. Det har lika stor betydelse att så sker i våra städer, som mindre orter på landsbygden. Narkotikan finns på de flesta orter i Skåne. Det måste bli svårt för ungdomarna att hitta och få tag i narkotikan och det måste bli dyrt för dem att köpa.
EKO-poliser, skattemyndigheter, särskilda åklagare, revisorer med flera har nu kopplats samman för att mer effektivt fånga in penningtvättare och andra grova, ekonomiska brottslingar. Med all rätt. Men det är hög tid att göra likadant när det gäller narkotikabekämpningen. En del av narkotikahandeln kan säkert upptäckas inom ovan nämnda EKO-grupp. Samordning mellan tull och polis har en given plats i detta arbete. Men det behövs mer samarbete. Vi vill skapa ett svenskt KNARKOPOL. Det handlar om att omorganisera och skapa en gemensam organisation av de delar inom tullen, polisen och åklagarämbetet, som är engagerade i arbetet mot droger. Övriga myndigheter kopplas därefter på denna organisation. Skola, social, skattemyndigheter, etc.
Företrädare inom polisen, som idag sitter inne med sakkunskap, kompetens och teknik ska driva verksamheten. Polisen kan med sin erfarenhet och sina kontakter se vem det är som sköter gatuhandeln, även om denna handel sker från en lägenhet eller villa. Spanings- och utredningsarbete ska skötas av proffs inom polisen.
I samarbetet kan ingå att skapa endast ett underrättelsesystem för tull och polis, ett datorsystem som är användbart för båda myndigheterna och en sambandsman för båda myndigheterna. Genom fler knarkhundar vid gränserna kan fler smugglingsförsök avslöjas. Buggning måste tillåtas vid grov misstanke om grova narkotikabrott.
Ett samarbete bör också inrymma kontakter över Öresund med dansk polis, tull och åklagarmyndigheter för att mer effektivt klämma åt knarkhajarna.
Folkpartiet menar att varje steg mot färre gränser måste gå i takt med ökade möjligheter för internationellt samarbete mellan tullare och poliser. Så länge det inte finns möjlighet att kompensera tullfiltren vid gränserna med andra åtgärder behövs tullpersonal som vid gränsen kan stoppa drogtrafiken.
Det är därför ytterst beklagligt och direkt felaktigt agerat av den socialdemokratiska regeringen, som tillsammans med Miljöpartiet i Sveriges riksdag minskade antalet tullare vid våra gränser. Inte av EU-skäl (som vissa tror och hävdar) utan av besparingsskäl.
Innehav av narkotika får aldrig tolereras av samhället. Toleransen blir i realiteten en grogrund för individens narkotikamissbruk genom att det omöjliggör effektiva och tidiga insatser både på de sociala och straffrättsliga områdena.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en svensk myndighet för narkotikabekämpning.
|
Siw Persson (fp) |