Morgondagens samhälle ska vara ekologiskt och decentraliserat. Medborgarnas inflytande ska vara stort och kvinnor och män ska leva under samma livsvillkor. För att uppnå detta krävs förändringar av dagens samhälle i riktning mot ökad mångfald och flexibilitet och bort från ett statiskt och trångsynt tänkande. Det handlar bl a om en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, så att fler kan få jobb. Stora förändringar krävs också för att skapa grundtrygghet för alla. Krafttag för ökad kvinnofrid måste tas. Den kvinnosyn som kommer till uttryck i våldet mot kvinnor är oförenlig med samhällets jämställdhetsmål. Vi efterlyser en konkret handlingsplan för hur det svenska samhället på alla nivåer ska komma till rätta med våldsövergreppen mot kvinnor och barn.
Demokrati bygger på delaktighet. För en väl fungerande demokrati och ett jämställt samhälle krävs att både kvinnor och män deltar på lika villkor i arbetslivet, samhällslivet och beslutsfattandet. Det krävs att både kvinnors och mäns erfarenheter, synpunkter och kunskaper tas tillvara. Inget land i världen har en högre kvinnorepresentation än Sverige. Ändå har vi lång väg kvar till verklig demokrati och jämställdhet, lång väg kvar till lika inflytande.
Det krävs verkligt inflytande för att kunna påverka och förändra. Men många människor, inte minst kvinnor och ungdomar, känner sig inte delaktiga idag, trots att det politiska intresset är stort. Samtidigt är det så att många ungdomar och kvinnor som lyckats uppnå inflytelserika uppdrag lämnar sina politiska uppdrag efter ganska kort aktiv tid. Många fritidspolitiker upplever sin situation särskilt stressig och betungande.
Demokratin och det politiska systemet måste vitaliseras. Vi menar att ökat inflytande måste bygga på ökad decentralisering. Samhällets olika verksamheter måste bli överblickbara för att dess invånare med en allt mer pressad vardagssituation ska kunna delta. En förutsättning för att tiden ska räcka till är dessutom att arbetstiden förkortas, en uppfattning som delas av allt fler i det svenska samhället. Därför bör arbetsmarknadens parter i ökad omfattning erbjuda de anställda förkortad arbetstid som ett alternativ till löneökningar.
Centerpartiet har bidragit till att sanera ekonomin i vårt land. Olika besparingar har varit nödvändiga men drabbat många människor mer eller mindre hårt. Saneringen har samtidigt lett till förbättringar för de allra flesta genom sänkta räntor och stärkt krona. Saneringen har lett till att det skapats ett ekonomiskt utrymme som gör det möjligt att förbättra välfärden för många av landets medborgare under kommande år. Enligt vår mening måste de åtgärder som vidtas i syfte att öka tryggheten för samhällsmedborgarna fördelas rättvist mellan kvinnor och män.
Arbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög och stora grupper står fortfarande utanför den generella välfärden. Samtidigt som de ständiga förändringarna av trygghetssystemen har minskat tilltron till dessa, växer kostnaderna för att motverka arbetslösheten dubbelt så snabbt som BNP. Det går inte längre att lappa och laga i gamla ohållbara system och modeller. Vi vill bygga nytt. Vi vill ha rättvisa och könsneutrala trygghetssystem med hållbara regler, ett stabilt och robust system som garanterar grundtrygghet åt alla i framtiden.
Så länge som det gick bra för Sverige gick det bra även för kvinnorna. Men kvinnorna har under senare tid med minskade offentliga resurser fått ta ett tredubbelt ansvar för vår gemensamma välfärd. Kvinnor är de som i största utsträckning arbetar inom vård, omsorg och utbildning där arbetslösheten och arbetsbördan har ökat i takt med besparingarna. Hittills har kvinnorna också fått ta ett allt tyngre ansvar i den privata sfären för att rycka in där välfärden inte fungerat, i vården av gamla anhöriga, i omsorgen om barnen osv. Dessutom är deras ekonomiska situation ofta ansträngd eftersom många kvinnoyrken tillhör låglöneyrkena. Vi har inte heller lika lön för lika arbete i Sverige idag.
Allt fler kvinnor drabbas också av dålig hälsa. Kvinnors hälsoutveckling i Sverige har varit positiv fram till de senaste åren. Nu är det bara männens medellivslängd som ökar. Kvinnor får inte heller samma bemötande eller behandling som männen i vården enligt utredningen ”Jämställd vård – olika på lika villkor”.
De ekonomiska resurserna är inte outtömliga som många tidigare velat tro. För att människor ska må bra och för att samhället ska fungera väl i framtiden behöver vi finna nya modeller för att kunna finansiera nödvändig samhällsservice. Det kan bl a handla om olika former av samverkan mellan det privata och det offentliga. Detta kan också vara ett sätt att komma till rätta med den obalans som råder i samhället idag mellan tillgängliga resurser och otillfredsställda behov. Vårdpersonal friställs samtidigt som vårdbehovet, särskilt av äldre ökar. Skolklasserna blir allt större och fler och fler elever får svårigheter att klara sitt skolarbete, exemplen kan dessvärre bli många.
Ett välfärdssamhälle förutsätter ett starkt medborgerligt engagemang, där kvinnor och män deltar på lika villkor, där både män och kvinnor är med och fattar beslut och delar på det betalda och på det obetalda arbetet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konkret handlingsplan för hur det svenska samhället på alla nivåer skall komma till rätta med våldsövergreppen mot kvinnor och barn,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olika åtgärder som vidtas för att öka tryggheten för samhällsmedborgarna fördelas rättvist mellan kvinnor och män.1
|
Ingbritt Irhammar (c) |
Marianne Andersson (c) |
1 Yrkande 2 hänvisat till AU.