Motion till riksdagen
1997/98:Ju9
av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

med anledning av prop. 1997/98:15 Ansvar för elektroniska anslagstavlor


Informationstekniken (IT) erbjuder stora möjligheter för kommunikation och spridning av information. Den snabba utvecklingen av Internet gör det möjligt att ta del av och skicka information snabbt, enkelt och billigt över hela världen. Detta kan bl.a. ske via s. k. elektroniska anslagstavlor.

Regeringen uppmärksammar i propositionen att även meddelanden med straffbart innehåll kan spridas via elektroniska anslagstavlor, liksom på andra sätt. Det är dock mycket tveksamt om de föreslagna åtgärderna i propo­si­tionen kommer att få de effekter som eftersträvas. Dessutom är tillämp­nings­området oklart. Redan i dag rensar seriösa aktörer bort olämpliga meddelan­den, och användare som missbrukar tjänster stängs av. Centerpartiet har tidigare (motion 1996/97:T916) avvisat systemet med straffrättsligt ansvar för den som tillhandahåller meddelanden via elektroniska medier. Eftersom lagen bara kan gälla information som tillhandahålls via datorer i Sverige skulle lagen ha mycket begränsad räckvidd, då användandet av de elektro­niska anslagstavlorna och Internet så uppenbart sker utan hänsyn till nations­gränser.

Flera av remissinstanserna riktar stark kritik mot förslaget om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Lagförslaget utmärks av alltför många oklarheter och brist på precisering. Detta gäller bl.a. vad som avses med uttrycket elektroniska anslagstavlor samt vem som skall anses som tillhandahållare av en sådan anslagstavla. Efter att ha summerat sin kritik anser Lagrådet att ”lagförslaget inte kan godtas i sitt nuvarande skick”, utan bör omarbetas på flera områden. Även om regeringen noterat Lagrådets kritik och gjort vissa justeringar i lagförslaget kvarstår många oklarheter. Med hänvisning till det ovan anförda anser Centerpartiet att riksdagen bör avslå proposition 1997/98:15.

Skillnaderna mellan den informationsspridning som kan ske via traditio­nella medier jämfört med informationsspridning via elektroniska anslags­tavlor och Internet är stora. Därför är det inte givet att ett system med ansva­rig utgivare, motsvarande nuvarande bestämmelser i brottsbalken, bör tillämpas även för elektroniska anslagstavlor.

Centerpartiet ställer sig tveksamt till om en lag om ansvarig utgivare för elektroniska anslagstavlor kommer åt problemen med att straffbart material sprids via elektroniska anslagstavlor. Insatserna bör koncentreras på att åstadkomma ökade möjligheter att straffa dem som avsänt det elektroniska meddelandet. Regeringen bör tillsammans med företag inom branschen utreda vilka möjligheter som finns att spåra avsändare till meddelanden med straffbart innehåll.

En annan åtgärd som Centerpartiet tidigare förordat (motion 1996/97:
T916) är att öka insatserna för internationella överenskommelser och kon­ven­tioner inom området. Även den tidigare IT-utredningen förordade inter­nationella överenskommelser som det främsta sättet att komma till rätta med missbruk och avarter inom området. Regeringen skriver också i proposi­tionen att det krävs internationellt samarbete för att få till stånd effektiva lösningar på problemen med meddelanden med straffbart innehåll som skickas via globala kommunikationsnät. Centerpartiet anser att en inter­nationell samsyn om vad som är att anse som straffbart och ett ökat samarbe­te för att spåra och åtala avsändare av straffbara meddelanden är önskvärt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till hur den fort­sättningsvis avser att arbeta med dessa frågor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen avslår proposition 1997/98:15 Ansvar för elektroniska anslagstavlor,

  2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag angående internationella överenskommelser.

Stockholm den 4 november 1997

Ingbritt Irhammar (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Lennart Brunander (c)

Sven Bergström (c)

Sivert Carlsson (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Gotab, Stockholm 1997