Personer med funktionshinder diskrimineras inom svensk näringsverksamhet. Exempelvis tillåts flygbolag och researrangörer att ha vilka särregler som helst som utestänger funktionshindrade och utvecklingsstörda från resor. Även restaurangägare tillåts diskriminera funktionshindrade och utvecklingsstörda när de vill äta på restaurang. Näringsidkare behöver inte behandla personer med funktionshinder rättvist, utan kan godtyckligt ta det beslut som för dagen passar.
Flera länder har emellertid säkrat funktionshindrades rättigheter i antidiskrimineringslagar, bland andra USA, Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. I USA har ADA-lagen (Americans with Disabilities Act) förändrat funktionshindrades vardag. USA har alltså i detta avseende nått längre än Sverige i fråga om att behandla sina invånare rättvist.
Det framstår dock som oförenligt med svenskt rättsmedvetande att näringsidkare skall tillåtas behandla en person sämre på grund av omständigheter som till exempel politisk eller religiös åskådning, ras eller homosexuell läggning. Därför har det ansetts angeläget och naturligt att förbjuda detta i brottsbalken. Det är lika angeläget att stoppa den diskriminering som funktionshindrade och utvecklingsstörda drabbas av.
Naturligtvis skall också funktionshindrade kunna förvänta sig en rättvis behandling. Därför bör diskriminerande företeelser kriminaliseras. Förbudet skall ses som ett uttryck för samhällets handikappolitik, det vill säga ett erkännande av funktionshindrades rättigheter. Det kan inte vara meningen att en grupp människor i vårt samhälle skall behöva utstå kränkningar på grund av fördomar och okunskap.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av antidiskrimineringslag i näringsverksamhet vad avser personer med funktionshinder.
|
Anders Ygeman (s) |
Lena Sandlin (s) |