Motion till riksdagen
1997/98:Ju509
av Göthe Knutson (m)

Narkotika på fängelser


Insmuggling och bruk av narkotika förekommer i fängelser i varierande omfattning över större delen av världen. Så även i svenska kriminalvårdsanstalter. En anstalt, Österåker, betecknas som narkotikafri. Där tecknar de intagna ett slags kontrakt om att inte bruka narkotika.

Somliga svenska anstalter har namn om sig att ha många narkomaner och följaktligen finns där mycket narkotika i omlopp. ”Narkotikan flödar”, heter det ryktesvis.

Ofta osant

Ibland kan detta vara helt osant. Så vill jag beteckna tidningsuppgifter om fängelset i Karlskrona våren 1997. Det var i en artikel i Blekinge Läns Tidning som man kom med påståendet, grundat på rykten.

Anställda på anstalten i Karlskrona dementerar att anstalten haft eller har mycket narkotika i omlopp. Tidningen (BLT) införde ingen rättelse eller ens något av den information som gavs från fängelset.

Följden blev som så ofta beträffande olika fängelser i landet att en artikel med ryktesvisa påståenden om ”flödande narkotika” på viss anstalt ”valsar runt” i media. Ofta kan det vara så att reportern bestämt sig för temat ”flödande narkotika” redan innan intervjuer gjorts.

De som vill slippa

Det är emellertid illa nog att det förekommer narkotika i växlande omfattning i den svenska kriminalvården. Moderata samlingspartiet framhåller i parti- och kommittémotioner att det är oacceptabelt att drogfria personer som börjar avtjäna fängelsestraff – eller försöker upphöra med missbruket – skall behöva komma i kontakt med narkotika under tiden på fängelset.

Målsättningen i svensk kriminalvård bör rimligen vara att dess anstalter skall vara fria från narkotika.

Det krävs emellertid betydande insatser – större än för närvarande – för att bekämpa narkotikan i fängelserna.

Det krävs även vissa små ändringar i lagstiftningen och regelverket. Det bör bl.a. bli tillåtet med en fönsteravskiljning mellan besökare och intagen när denne får besök. Så är det i andra länder. Det hindrar insmuggling i sannolikt betydande omfattning. Bl.a. har man i norska fängelser god erfarenhet.

Narkotikahundar

Ett mycket effektivt medel i kampen mot narkotika är specialutbildade hundar. I Sverige har vi en världskänd utbildning av narkotikahundar. Den sker på Hundskolan i Sollefteå, som fått mycket beröm och bl.a. säljer hundar till flera länder.

Det är beklagligt att myndigheter i vårt land inte anser sig ha råd att köpa och utnyttja det bästa materialet i sitt slag, dvs. de välutbildade narkotika­hundarna från Hundskolan i Sollefteå med dess 50-åriga erfarenhet.

När jag fick beskedet att Kriminalvårdsstyrelsen på fråga från riksdagens utredningstjänst sagt sig inte känna till något om erfarenheter i andra länder av narkotikahundar inom kriminalvården vill jag i denna motion bidra med uppgifter från några länder.

USA

Narkotikahundar utnyttjas ofta för narkotikakontroller vid besöksentréerna till fängelser. Ett exempel från North Carolina Department of Corrections, där narkotikahundar används för att spåra narkotika inte bara hos besökande till anstalten utan också i postförsändelser och inne på anstalten m.m.: ”Besides searching prison cells and dormitories, the drug dog can also detect drugs being smuggled into prison through visitors, mail, vehicle or other ways.”

England

Användning av narkotikahundar på fängelserna har ökat: ”enhanced use of drug dogs”. S.k. passiva narkotikahundar, ”passive drug detection dogs”, förekommer på olika anstalter.

(Källa: Debatt i House of Commons om narkotika på anstalterna samt svar på skriftlig fråga i House of Commons angående insmuggling av narkotika på anstalter, Written Answers, 25 November 1996, Hansard Debates, 20 mars 1997.)

Skottland

Bland åtgärder som rekommenderats av Secretary of State for Scotland (Michael Forsyth) ingår slumpvisa kontroller av celler och besökande med hjälp av narkotikahundar.

Olika typer av åtgärder

Som exempel på andra typer av åtgärder mot narkotika tillämpade utlands inom kriminalvården listas här de åtgärdstyper som förekommer i England. Uppgifter inhämtade på basis av Internetsökningar.

Obligatoriska narkotikatester av internerna enligt preciserade regler.

Narkotikakontroller av besökande och av anstaltspersonal. ”In prisons holding Category A prisoners where new facilities have been installed, all staff are searched on entry.”

Utbildning av den personal som skall utföra kontrollerna. ”/.../ Staff responsible för searching staff and visitors in the highest security prisons have been trained in X-ray procedures and given refresher training in rub-down searching techniques.”

Kontroller inne på anstalten via intern-TV.

Förbättrad underrättelseverksamhet och utökade kontakter mellan anstalten och polisen.

S.k. ”completely closed visits” – ingen kontakt mellan intern och besökande i de fall där en besökande är känd som eller misstänkt för att vara narkotikamissbrukare eller narkotikasäljare.

Speciella program för interner med narkotikaproblem: vård, rådgivning, terapi, utbildning.

Norge

Efter skärpning av bestämmelserna i fengselsreglementet år 1989 har bl.a. följande åtgärder införts:

Fyra visitationspatruller – med sammanlagt 10 hundekipage – utför kontroller och genomsökningar med narkotikahundar i anstalterna med stöd av särskilda bestämmelser. En stor del av de narkotikabeslag som görs på anstalterna sker genom visitationspatrullerna. Patrullernas personal och organisation beskrivs enligt följande.

Visitasjonspatruljene i fengselsvesenet består av spesialutdannede tjenestemenn med narkotikahunder. Fengselsvesenets narkotikatjeneste består på operativt plan av 8 narkotikakoordinatorer/fengselsinspektører, to visita­sjonsbetjenter /.../ og 10 hundeførere fordelt på fire fengselsdistrikter og fem landsfengsler. Narkotikakoordinator har til oppgave å lede, samordne og tilrettelegge anstaltens eller fengselsdistriktets totale innsats i bekjempelsen av innsmugling, omsetning og bruk av narkotika og andre rusmidler. Narkotikabekjempelsen koordineres på landsbasis av Fengsels­styret som samarbeider med politiet, tollvesenet og forsvaret.

Urinprov och kroppsbesiktning sker när ”konkret mistanke” om narkotikamissbruk föreligger. – I många fall tas också urinprov utan konkret misstanke. Det sker då på basis av kontrakt mellan internerna och anstalten. Kontrakten innebär vissa lättnader i straffsoningen (t.ex. i form av fler permissioner). Brott mot kontrakten sanktioneras t.ex. med disciplinära åtgärder eller överföring till slutet fängelse.

”Behandlingstiltak”

Utökat samarbete mellan fängelser, sociala myndigheter och hälsovårds­myndigheter i behandlings- och rehabiliteringsfrågor.

Särskilda fängelseavdelningar för missbrukare.

Speciella behandlings- och rehabiliteringsprojekt, t.ex. projektet ”Stifinner’n” för missbrukare i Oslo kretsfengsel (ett försöksprojekt – ännu inte slutligt utvärderat – med bl.a. arbetsträning och behandling på institution utanför fängelset). Det finns ett projekt avsett för kvinnliga missbrukare, andra projekt gäller enbart manliga missbrukare.

Program för offensiv

Detta är exempel och redovisningar från några länder. Det framgår att narkotikahundar är allmänt förekommande. Vidare att man i Norge beslutat om ”restriktive tilltak” mot narkotikan och samtidigt gått in för att hjälpa fångar till befrielse från det elände som narkotikabruk innebär.

Jag är övertygad om att ledningen för den svenska kriminalvården effektivare än i dag vill bedriva en kamp mot narkotikan i våra fängelser och i vårt samhälle.

Regeringen kan ge Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att utarbeta och redovisa en plan och ett program för detta. Det är min förhoppning att Kriminalvårdsstyrelsen då även vill tillvarata metoder som framgångsrikt tillämpas i andra länder, däribland användningen av narkotikahundar i långt större omfattning än vad hittills är fallet i Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpningen av narkotika i kriminalvården,

  2. att riksdagen hos regeringen begär ett program i en offensiv narkotikabekämpning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 6 oktober 1997

Göthe Knutson (m)