I propositionen lämnas förslag till en polisdatalag som skall ersätta den nuvarande polisregisterlagen. Polisdatalagen föreslås komplettera personuppgiftslagen och skall innehålla bestämmelser om bl.a. SÄPO-registret, kriminalunderrättelseregister, fingeravtrycks- och signalementsregister samt DNA-register. Vidare föreslås en lag om belastningsregister och en lag om misstankeregister.
Moderata samlingspartiet kan i stort ställa sig bakom regeringens förslag. I några avseenden har vi dock en annan uppfattning. Vi upprepar bl.a. ett tidigare framfört krav från oss moderater om att även person under 15 år som skäligen kan misstänkas för brott skall kunna registreras i polisens misstankeregister.
I en tidigare motion har vi också utvecklat vår syn på behovet av att Sverige så snart som möjligt kan ersätta personuppgiftslagen med en generell integritetsskyddslagstiftning. Detta innebär att den nu föreslagna polisdatalagen kommer att behöva brytas loss från personuppgiftslagen och ersättas med en självständig polisdatalag.
Härutöver motsätter vi oss regeringens förslag om att låta polisen lagra och behandla personuppgifter i datoriserade underrättelseregister utan att någon grad av brottsmisstanke föreligger mot personen i fråga. Vi kan inte heller godta en ordning som medger registrering av kvarstående brottsmisstanke på i princip obestämd tid efter det att en förundersökning lagts ner i brist på bevis eller då åtal ogillats och den misstänkte frikänts av domstol.
Med anledning av regeringens förslag till DNA-register föreslår vi att regeringen aktivt skall verka för en utvidgning av Europarådets rekommendation så att även resultat av en DNA-analys som har gjorts under utredning av narkotikabrott och t.ex. mindre allvarliga sexualbrott skall kunna registreras i DNA-registret.
Regeringen föreslår att bl.a. ett misstankeregister skall inrättas. Registret skall innehålla uppgifter om den som har fyllt 15 år och som är skäligen misstänkt antingen för något brott mot brottsbalken eller för något annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet.
Registret syftar till att underlätta tillgången till sådana uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs för verksamheten hos polis-, åklagar- och tullmyndigheter för att förebygga, avslöja och utreda brott. Ett grundläggande krav för registrering är dock som framgått ovan att det är fråga om en person som har fyllt 15 år och som är skäligen misstänkt för brott.
Det har länge varit ett moderat krav att även den som är under 15 år och skäligen misstänkt för brott skall kunna registreras. I likhet med Länsstyrelsen i Skåne anser vi att det är av stor betydelse inte minst för närpolisens kartläggning av brott och brottsbekämpning i stort att även brott som begås av minderåriga lagöverträdare kan omfattas av polisens misstankeregister. Ofrånkomligen skulle en möjlighet till registrering ge polisen och andra rättsvårdande myndigheter en betydligt klarare bild av den gripne och den situation han befinner sig i. Vidare skulle en registrering möjliggöra en mer rättvisande statistik över brott som begås av barn under 15 år. Att så kan ske är naturligtvis av stor betydelse vid planering av brottsförebyggande åtgärder i allmänhet och insatser mot ungdomsbrottslighet i synnerhet. Införandet av ett registreringsinstrument även för personer under 15 år skulle således vara mycket värdefullt i polisens arbete med att kartlägga och bekämpa ungdomsbrottsligheten.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår vi att innehållet i ett framtida misstankeregister skall utvidgas till att omfatta även uppgifter avseende personer under 15 år som skäligen kan misstänkas för brott.
Regeringen föreslår att polisregisterlagen skall ersättas med en ny lag, polisdatalagen. Den nya polisdatalagen skall bygga på den nyligen föreslagna personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44), som föreslås ersätta nuvarande datalagstiftning. Polisdatalagen skall endast innehålla särbestämmelser som är nödvändiga för polisens verksamhet.
Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på dataområdet och som närmare utvecklats i Moderata samlingspartiets motion (1997/98:K13 av Carl Bildt m.fl. (m) med anledning av regeringens förslag till personuppgiftslag, är det enligt vår uppfattning angeläget att regeringen snarast tar initiativ till en utredning i syfte att ta fram förslag till en generell integritetsskyddslagstiftning. Detta ställningstagande innebär att vi inom överskådlig tid vill se personuppgiftslagen ersatt med en generell integritetsskyddslag.
Mot denna bakgrund ser vi det nu aktuella förslaget om att komplettera personuppgiftslagen med polisdatalagen som provisoriskt, vilket innebär att vi ställer oss bakom förslaget fram till dess en integritetslagstiftning föreligger och kan träda i kraft. Under tiden bör regeringen även utreda och ta fram förslag i syfte att utforma polisdatalagen till en självständig lag.
Regeringen föreslår att uppgifter om att en person anses misstänkt för brott trots att förundersökningen mot honom eller henne lagts ner skall få ingå i en automatiserad behandling endast under förutsättning att vederbörande är skäligen misstänkt för brottet och uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på nytt. Vidare föreslås att om åtal mot en person har lagts ner eller ogillats skall uppgifter om personen i fråga inte få behandlas annat än under speciella omständigheter, t.ex. i samband med resning. Någon särskild gallringsbestämmelse föreslås inte utan uppgifter som behandlas automatiserat skall gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Enligt regeringen bör normalt sett inte heller den misstänkte få kännedom om att polisen behandlar uppgifter om att han eller hon är ”kvarstående misstänkt”.
Enligt Moderata samlingspartiet fordras här ett klargörande i fråga om vilka situationer som avses. Vidare finner vi det orimligt från rättssäkerhetssynpunkt att införa en ordning som den föreslagna utan någon mer specificerad gallringsbestämmelse. Vi förordar en ordning där uppgifterna gallras efter ett år om grund för misstanke inte längre föreligger. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad som anförts ovan.
Regeringen föreslår att automatiserad behandling av personuppgifter i särskilda undersökningar eller kriminalunderrättelseregister får förekomma endast vid kriminalunderrättelseverksamhet som avser misstanke om allvarlig brottslighet, för vilken är föreskrivet fängelse i två år eller mer.
Förslaget innebär vad gäller behandlingen av personuppgifter att polisen skall kunna lagra och behandla uppgifter om personer utan att personen kan misstänkas för något konkret brott men då polisen har misstankar om brottslighet, dvs. någon koppling mellan brottsligheten och personen behöver inte föreligga vid registreringen. Syftet med förslaget är att ge polisen underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
I enlighet med vad vi framfört tidigare (t.ex. i motion 1997/98:Sk22 av Gun Hellsvik m.fl. (m) med anledning av prop. 1997/98:11 Sveriges tillträde till CIS-konventionen och ny lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet) finner vi det oacceptabelt att i en demokrati och rättsstat låta behovet av en effektiv brottsbekämpning överordnas den enskildes behov av integritetshänsyn, vilket vi menar blir resultatet om brottsbekämpande myndigheter ges rätt att i dataregister lagra personuppgifter som är känsliga från integritetssynpunkt utan att det föreligger någon som helst brottsmisstanke mot personen i fråga. Till skillnad från regeringen anser vi att det i sammanhanget är irrelevant att Sverige kommer att få tillgång till denna typ av information från andra EU-länder. Varken Europolkonventionen eller CIS-konventionen uppställer några hinder för en nationell lagstiftning som kräver att registrering i datoriserade underrättelseregister skall baseras på en brottsmisstanke. Det är således respektive lands nationella lagstiftning som sätter gränserna för vilken information som införs i de nationella underrättelseregistren. Med den utgångspunkten föreslår vi att datalagring av personuppgifter av integritetshänsyn inte skall ske om inte åtminstone lägsta graden av brottsmisstanke – anledning av anta – föreligger.
Regeringen föreslår att DNA-registret skall innehålla uppgifter om resultat av en DNA-analys som har gjorts under utredning av ett brott. Analysresultatet skall få föras in i registret endast beträffande den som har dömts för ett allvarligt brott mot en persons liv eller hälsa, personliga integritet eller säkerhet eller för ett allvarligt allmänfarligt brott och det är fråga om ett brott på vilket kan följa fängelse i mer än två år. Även den som har dömts för försök, förberedelse, stämpling, anstiftan eller medhjälp till ett sådant brott skall kunna registreras.
Regeringens urval av brott som skall få föranleda registrering baseras på Europarådets rekommendation från 1992 om användningen av DNA-analys inom ramen för det straffrättsliga systemet. Vissa remissinstanser har påpekat att kravet på att brottet skall rendera fängelse i mer än två år innebär att de flesta allvarliga sexualbrott, som t.ex. sexuellt umgänge med avkomling eller syskon, inte kommer att kunna registreras. Rekommendationen omfattar heller inte brott mot narkotikastrafflagen.
Moderata samlingspartiet delar i och för sig regeringens uppfattning att Europarådets nuvarande rekommendation skall respekteras. Enligt vår mening hindrar det emellertid inte regeringen från att verka för att rekommendationen ändras så att även andra brott kan komma att omfattas. Enligt vår uppfattning är det angeläget att även uppgifter om resultat av en DNA-analys som har gjorts under polisens utredning av narkotikabrott och sexualbrott i en framtid kan registreras i DNA-registret. Mot denna bakgrund bör regeringen inom ramen för de forum som står till buds aktivt verka för att få till stånd en ändring av Europarådets rekommendation i syfte att fler brott skall kunna föranleda registrering i DNA-registret.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring som möjliggör registrering av personer under 15 år som skäligen kan misstänkas för brott i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till en självständig polisdatalag i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till gallringsbestämmelse vid registrering av kvarstående brottsmisstanke i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar ändra regeringens förslag till automatiserad behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseregister i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brott som skall föranleda registrering i DNA-registret.
|
Gun Hellsvik (m) |
|
|
Göthe Knutson (m) |
Anders G Högmark (m) |
|
Maud Ekendahl (m) |
Jeppe Johnsson (m) |
|
Åke Sundqvist (m) |
Christel Anderberg (m) |
|
Liselotte Wågö (m) |
Lars Björkman (m) |