Citesbrott, det vill säga brott som rör handel med växter och djur, är idag mycket svåra att upptäcka. Detta i kombination med en snårig och ofullständig svensk lagstiftning samt bristande resurser att utreda brott gör att Sverige är ett populärt land att föra in utrotningshotade djur och växter i. Den illegala handeln med reptiler, ormar, sköldpaddor men också fågelägg och uppstoppade fåglar och andra djur florerar. Vinsterna är höga och risken för åtal i stort sett obefintlig.
Polisen har idag två man avsatta, sedan drygt ett år tillbaka, för att utreda illegal handel med djur och växter. Naturvårdsverket, som är den centrala tillsynsmyndigheten, har mindre än en tjänst. Länsstyrelserna, som har det regionala tillsynsansvaret, har för det mesta inga resurser att utreda dessa frågor. Åklagarna säger sig helt sakna utbildning på området. Inga specialåklagare för denna typ av brottslighet finns.
Justitiedepartementet har uttalat att frågor om miljöbrott, dit även citesbrott hör, har hög prioritet och att åklagarnas kunskaper i dessa frågor ska bli bättre när den nya ekobrottsmyndigheten inrättas. Trots detta återfinns inga skrivningar om detta under kapitlet om ekobrottsmyndigheten i budgetpropositionen för 1998. Där sägs endast att samhället genom ekobrottsmyndigheten på ett påtagligt sätt kommer att flytta fram sina positioner i fråga om bekämpning av ekonomisk brottslighet samt att nya former av ekobrott ska upptäckas och beivras.
Kristdemokraterna motionerade under förra allmänna motionstiden om vikten av att miljöbrott ses som en del av den ekonomiska brottsligheten, en brottslighet som ytterst hotar det demokratiska samhället. Miljöbrottens karaktär är detsamma som traditionell ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i näringsverksamhet och utgör ett utpräglat vinningsbrott. Bekämpandet av miljöbrott kräver utpräglad kompetens och en avancerad organisationsstruktur. Det vore naturligt för den nya ekobrottsmyndigheten att handlägga ärenden som rör miljöbrott och då även citesbrott. Det är hög tid att Sverige tar kampen mot illegal handel med djur och växter på allvar.
Vi anser att organisationskommittén som under hösten 1997 inrättas för att förbereda och verkställa bildandet av ekobrottsmyndigheten ska se över frågan om den nya myndighetens möjligheter att bekämpa miljöbrott och dit hörande brott vad gäller handel med djur och växter. De poliser som idag finns avsatta för att utreda dessa brott bör arbeta tillsammans med en specialutbildad åklagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frågan om den nya ekobrottsmyndighetens möjligheter att bekämpa miljöbrott och dit hörande brott vad gäller handel med djur och växter.
|
Rolf Åbjörnsson (kd) |
|
|
Åke Carnerö (kd) |
Inger Davidson (kd) |
|
Holger Gustafsson (kd) |
Ingrid Näslund (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Fanny Rizell (kd) |
|
Tuve Skånberg (kd) |