Sveriges medlemskap i EU och den i övrigt ökade internationaliseringen ställer nya krav på nuvarande myndighetsstruktur inom och mellan tull, polis och skatteväsende, något som Moderata samlingspartiet tidigare framhållit. Bl.a. har vi ställts inför ett tydligare behov av helhetssyn, nära samverkan mellan olika kompetenser och operativa funktioner. En central fråga är hur vi skall kunna kombinera det demokratiska samhällets tradition inom ramen för EU-samarbetet, med dess krav och möjligheter på fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital med en effektiv brottsbekämpning. Eller med andra ord – hur skall vi konstruera ett filter som ett öppet rättssamhälle kan acceptera i syfte att kunna sålla bort företeelser som i grunden undergräver det goda samhällets normer och värderingar.
Under senare år har frågan om samarbetet mellan tull och polis och eventuella behov av ny myndighetsstruktur behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. Det genomgående syftet har varit att uppnå en effektivare brottsbekämpning vid gränserna. I minst har besparingskraven mot respektive myndigheter aktualiserat frågor om eventuellt dubbelarbete och behovet av effektivare hushållning med allmänna medel. Även om några mer genomgripande beslut om förändringar inte tagits har det glädjande nog vuxit fram en allt större öppenhet för att pröva befintliga strukturers ändamålsenlighet.
Enligt vår bedömning är nu tiden mogen för att genom en större översyn integrera de olika myndigheternas verksamhet och kompetens. Tillsammans kan de olika personalkategorierna bli än mer effektiva.
Moderata samlingspartiet har alltid sett det som en viktig uppgift att på olika sätt bekämpa narkotikan i samhället. Narkotikans skadeverkningar både på enskilda individer och de negativa konsekvenser som följer i dess spår i form av olika typer av brottslighet gör det angeläget att pröva varje möjlighet att öka effektiviteten i myndigheternas narkotikabekämpande arbete.
Landets intresse kräver att förekomsten av vissa varor hindras. Inte minst gäller detta narkotika. Lösningen ligger dock inte i att hålla fast vid gamla strukturer med traditionell tullkontroll och traditionell uppdelning mellan polis och tull. I stället måste vi ta fasta på det som skall vara undantag från den fria varurörligheten, nämligen bekämpningen av varor som presumeras vara förbundna med brottslig verksamhet.
En uppbyggnad av en brottsbekämpning som i praktiken innebär att tullens kontrollbefogenheter av varor är oförändrade riskerar förutom effektivitetsförluster att komma i konflikt med principen om fri varurörlighet. Enligt gällande ordning svarar tullen för kontroll och brottsbekämpning av varor; tullkriminalen besitter en odiskutabel kompetens när det gäller införselkontroll som är knuten bl.a. till varusmugglingslagen. Personkontrollen är däremot en polisiär angelägenhet och brottsbekämpningen i stort är primärt en fråga för polismyndighet och åklagare. Enligt vår uppfattning är varor och personer i de sammanhang som nu är av intresse i praktiken att se som en integrerad del. Bakom den gränsöverskridande fria rörligheten av varor finns med nödvändighet en person som – i vart fall i fysiskt hänseende – är ansvarig.
Från moderat håll har vi tidigare framhållit behovet av att få till stånd en omorganisation av tullens och polisens nuvarande myndighetsstrukturer. Vi har uppmanat regeringen att överväga en försöksverksamhet med regionala integrerade tull- och polismyndigheter i syfte att undanröja oklarheter på lednings- och styrningsnivå. Enligt vår bedömning finns det i dag än starkare skäl att snarast inleda en sådan försöksverksamhet. I linje härmed eftersträvar vi en organisatorisk förändring där tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga, dvs. i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och flygplatser där trafik till och från EU-land förekommer.
Med en brottsbekämpning som baseras på gemensamma polis, tull- och åklagarinsatser går det enligt vår uppfattning att förena det till synes motstående intresset mellan fri varurörlighet och legitimerad brottsbekämpning. Det bör understrykas att vårt förslag till organisationsförändring inte i första hand är föranlett av att det nuvarande systemet inte skulle fungera bra i samarbetshänseende, utan därför att det löser den formella knuten med de dubbla kraven på fri varurörlighet och hård brottsbekämpning av framför allt narkotika. Härmed kan ingripanden ske på ett sätt som bättre harmoniserar med sedvanliga straffprocessuella metoder (rättegångsbalken m.m.). Grunden för ingripanden vid eller innanför den inre gränsen behöver då inte längre baseras på tulltekniska institut som anmälan och dylikt utan ytterst på det underrättelsearbete och den metodutveckling som polis, tull och åklagare har att svara för. Skillnaden mellan de metoder som hittills utvecklats av tullen och sedvanliga polisiära metoder blir med en sådan ändrad utgångspunkt i riktning mot personkontroll inte längre betydelsefull. Vidare uppnås ett klargörande i befogenhetsfördelningen mellan polis och tullmyndigheten. Polisen sköter kontrollen också vid inre gränsen, liksom i landet i övrigt, och svensk polis får aldrig ingripa annat än med stöd av brottsmisstanke.
Den erfarenhet och den personal som tullen i dag förfogar över, dvs. såväl tullkriminal som bevakningspersonal, bör naturligtvis nyttiggöras inom ramen för en renodlad brottsbekämpning i stället för att utgöra en fortsättning på en föråldrad tullstruktur och en otidsenlig uppdelning mellan varor och personer som inte bör finnas vid den inre gränsen. Fördelarna med vårt förslag att integrera myndigheterna är flera: spänningen i relation till EG-rättens krav på fri varurörlighet försvinner, tullens erfarenheter och personal, liksom vissa arbetsmetoder, kan bibehållas och nyttiggöras i ett integrerat organisatoriskt polis- och åklagararbete. En integration torde också leda till att det ”dubbelkommando” som i dag präglar tullkriminalens respektive polisens arbete på sina håll upphör.
Den totala gränsfriheten måste anstå till dess att de kompensatoriska åtgärderna inom hela EU byggts ut på ett tillfredsställande sätt. Under tiden bör arbetet med metod- och underrättelseutveckling intensifieras. Vidare bör regeringen nu uppdra åt Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen att påbörja en försöksverksamhet med en integrerad tull- och polisverksamhet.
På senare tid har uppgifter framkommit om problem i samverkan mellan tull och polis vid misstanke om utförsel av stöldgods från Sverige. Då tullen har skäl att misstänka att olaglig utförsel är på gång har tullens personal enligt nuvarande ordning inte befogenhet att ingripa utan måste begära hjälp av polis. Med de bristande resurser som
i dag står till polisens förfogande, inträffar alltför ofta att polisen inte har möjlighet att vara tullpersonalen behjälplig. Även vad gäller möjligheterna att effektivt kunna ingripa mot utförsel av stöldgods finns det således skäl att ändra nuvarande funktionsuppdelning och myndighetsstruktur för tull och polis i enlighet med vårt förslag till integrerad myndighetssamverkan.
Den kommersiella smugglingen av sprit- och tobaksvaror får alltmer omfattande proportioner. Alldeles uppenbart ger den svenska beskattningen av dessa varugrupper starka ”incitament” för denna ”lönsamma” verksamhet. Utvecklingen visar med all tydlighet faran av starkt avvikande skattesatser i förhållande till grannländerna.
Riksdagen beslutade att införa en ny lag från den 1 juli 1996, som innebär att beskattningsmyndigheten ges rätt att undersöka transportmedel samt behållare, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras under transport. Myndigheten fick också befogenhet att granska ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt att undersöka och ta prov på varor. Polisen och tullen skall medverka vid kontrollen.
Härefter har den s.k. Skatteflyktskommittén föreslagit att skattemyndigheterna skall ges rätt att ta på sig polisiära uppgifter i syfte att komma åt skatteundandragande avseende mineralolja, alkohol och tobaksprodukter (SOU 1997:86, Punktskattekontroll av alkohol, tobak, mineralolja m.m.). Bl.a. föreslås att tjänstemän vid skattemyndigheterna skall få befogenhet att stoppa fordon, utföra spaning och skugga personer. Moderata samlingspartiet vänder sig starkt mot en ordning som innebär att skattemyndigheterna ges befogenheter i den brottsbekämpande verksamheten. Skattemyndighetens uppgift skall enligt vår mening vara av fiskal art samt, på uppdrag av förundersökningsledaren, biträda med material och sakkunskap i den brottsutredande verksamheten. Förutom att Skatteflyktskommitténs förslag strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper framstår det dessutom som slöseri med resurser att bygga upp en ny verksamhet inom skatteförvaltningen när motsvarande resurser och kompetens redan finns inom tullförvaltningen. Enligt vår uppfattning kan punktskattekontrollen utövas på ett rättssäkert sätt om adekvata delar av tullmyndigheten integreras med skatteförvaltningen. För att kunna utnyttja befintliga resurser på ett effektivare sätt förordar vi således en gemensam tull- och skattemyndighet i stället för att ge skattemyndigheterna polisiära befogenheter.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma med förslag till nödvändiga organisationsförändringar i enlighet med vad som framförts ovan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av Tullens och Polisens myndighetsstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar påbörja en försöksverksamhet med en integrerad tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,1
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om samordning av de funktioner som i dag är delade mellan Tullen och skattemyndigheterna avseende punktskattekontrollen i enlighet med vad som anförts i motionen.1
|
Gun Hellsvik (m) |
|
|
Göthe Knutson (m) |
Anders G Högmark (m) |
|
Maud Ekendahl (m) |
Jeppe Johnsson (m) |
|
Åke Sundqvist (m) |
Christel Anderberg (m) |
|
Liselotte Wågö (m) |
Lars Björkman (m) |
|
Bo Lundgren (m) |
Karl-Gösta Svenson (m) |
|
Carl Fredrik Graf (m) |
Jan-Olof Franzén (m) |
|
Carl Erik Hedlund (m) |
Ola Sundell (m) |
|
Inga Berggren (m) |
Jerry Martinger (m) |
|
Stig Rindborg (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till SkU.