Mellan juli 1993 och samma månad 1997 minskade antalet poliser i Örebro län med 52 tjänster, till 430. Antalet polisaspiranter minskade under samma period med 28, från 33 till 5 tjänster. Den civilanställda personalen minskade från 166 till 145 årsarbetskrafter. Ytterligare ett antal civilanställda har varslats om uppsägning. Totalt omfattar besparingarna för Polismyndigheten i Örebro län 31 miljoner kronor. I summan ingår 14 miljoner kronor i allmän besparing 93–96, 10 miljoner kronor som dragits in beroende på en ändrad fördelningsmodell, 4 miljoner kronor som försvunnit i omfördelning inom polisen och 2,6 miljoner kronor i som Örebropolisen fått bidra med genom reducerad pris- och lönekompensation. Nu aviserar länspolismästaren att ytterligare neddragningar är nödvändiga. Ett budgeterat underskott på fyra miljoner kronor 1997 bedöms sluta i ett underskott på fem miljoner kronor.
Rikspolisstyrelsen har lagt fast att landets polismyndigheters ekonomi skall vara i balans senast 1999. Örebropolisens underskott kan inte fortsätta att ackumuleras. I januari 1997 sades att Polisen var tvungen att säga upp 40 civilanställda. Det blev till slut 24 stycken uppsagda. Länspolismästaren menar nu att ”... de som inte sades upp då måste åtgärdas nu”, eftersom 80 procent av myndighetens utgifter är personalkostnader.
Polisen i Örebro län har relativt andra polismyndigheter dragit ner mindre på den civilanställda personalen. Inte desto mindre innebär en ytterligare neddragning av antalet civilanställda att poliser måste användas för administrativa och enklare sysslor. Risken är därför att den operativa verksamheten drabbas. Det blir färre poliser på gator och torg.
I Örebro län ökade 1995 det totala antalet brott med 7 procent jämfört med 1994. Nästan 30 000 brottsbalksbrott anmäldes då i länet. 3 431 av brotten utgjordes av brott mot person. Av dessa var i sin tur 1 634 brott som riktade sig mot liv och hälsa. 1 548 fall av dessa var misshandelsbrott. 21 mord, dråp samt misshandel med dödlig utgång begicks i länet. Drygt 250 sexualbrott anmäldes till polisen. 30 av dessa var våldtäkter eller grova våldtäkter. Under året anmäldes 20 862 rån och stölder i länet. Stölderna och rånen ökade med 11 procent jämfört med 1994. I Örebro län klarades 20 procent av alla brott upp under 1995. Siffran innefattar brott anmälda både 1995 och tidigare år. När det gäller brott som stöld och rån var uppklarningsprocenten så låg som 12 procent. En högre andel av våldtäkterna och de grova våldtäkterna klarades upp, nämligen 43 procent. Sammantaget klarades 36 procent av sexualbrotten upp. Två tredjedelar av mordfallen, dråpen och fallen av dödlig misshandel klarades upp. Uppklaringsgraden för brott mot liv och hälsa var 43 procent.
Medelåldern bland poliserna är i många fall hög, så hög att den upplevs som problematisk i vissa polisdistrikt. Därför är det allvarligt att antagningen till Polishögskolan stängdes under flera år. Lika allvarligt är att den ekonomiska situationen hindrar ett tillräckligt stort antal polisaspiranter inom myndigheten. Polisen är under omorganisering med sikte på en modell där förebyggande verksamhet skall utgöra grunden för arbetet. Full effekt har ännu inte uppnåtts av detta.
Utryckningsverksamheten hämmas av att ekonomin inte medger ett tillräckligt antal patruller och poliser. Risken för i polishänseende vita fläckar på länskartan är betydande.
För närvarande diskuteras en stängning av länsdistriktens polisstationer under vardagskvällar och en samordning av vakthavande befäl till Örebro. I ett andra steg övervägs om nattstängningen skall utökas till alla veckodagar.
Polisen skall vara tillgänglig för hela länet. Varje framtida modell för Polisens organisation måste ta hänsyn till och kunna garantera detta. En patrull måste om den lokala polisstationen håller stängt nattetid i vissa fall resa en timme för att lämna en gripen person, sedan hantera det administrativa arbetet i samband med detta, för att därefter resa tillbaka till utgångspositionen. Finns endast en polispatrull i tjänst i en del av länet riskerar detta innebära att en länsdel lämnas utan polis i flera timmar.
Varje lösning för framtiden måste garantera allmänheten tillgänglighet och närhet till polisen inom rimlig tid. Till stor del är detta en resursfråga. Polisen är inte bättre än den kriminalpolitik som bedrivs i landet. Den kan heller inte vara bättre än de resurser som tilldelas den. Ansvaret för Polisens problem ligger huvudsakligen hos den för Polisen ansvariga ministern och en bristfällig kriminalpolitik.
Vi moderater accepterar inte den nedrustning av polisen och rättsväsendet i Örebro län som ägt rum de senaste åren. Människors rättstrygghet måste kunna garanteras. Anslagen till polisen bör öka i enlighet med de förslag som återfinns i Moderaternas berörda partimotion.
Polisens organisation måste utvecklas i takt med tiden. Problemen som idag kommer upp till ytan beror inte bara på bristande ekonomiska resurser och nedskärningar, även om de i sig innebär svåra problem. Vad bör då göras?
Kraven på individuellt ansvarstagande bör utökas och möjligheterna att utkräva ansvar av polisledning och enskilda poliser ses över.
Polisens förmåga att nå resultat måste följas och uppmärksammas internt inom organisationens alla nivåer, men också politiskt.
Ledarskapsfrågorna inom polisen bör utvecklas.
Informationsteknikens möjligheter att bearbeta och analysera information om kriminalitet i landet och på lokal nivå måste utnyttjas fullt ut. Tekniken ger också möjligheter att effektivisera det löpande arbetet.
Relationerna mellan polisledning och polisfack måste förbättras på många håll.
Arbetstidens förläggning bör primärt styras av allmänhetens behov av polishjälp.
Hela samhället bör samverka för att hindra brott. Den som hamnar på glid måste möta tidiga och tydliga reaktioner och en konsekvent attityd från skola, socialtjänst, polis och andra berörda myndigheter.
Allas vårt ansvarstagande för att förmedla goda värderingar och reagera vid brott måste öka. Allmänheten har rätt att förvänta sig god service och hjälp i svåra situationer. Polisen måste ges rimliga förutsättningar att klara sin uppgift. Detta kräver ökade resurser, men också ett bättre politiskt och internt ledarskap.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser för Polisen i Örebro län,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Polisen är tillgänglig för människor i hela Örebro län,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att utveckla Polisens organisation och förmåga.
|
Sten Tolgfors (m) |