Motion till riksdagen
1997/98:Ju201
av Jerry Martinger (m)

Hemlig teknisk avlyssning


Polisen har idag möjlighet att använda sig av hemlig telefonavlyssning vid utredning av allvarlig brottslighet. Bestämmelser härom finns i 27 kap. 18–24 §§ rättegångsbalken. Verksamheten hanteras i samarbete med Telia AB.

Privatiseringen av telemarknaden har inneburit stora förändringar. Inom bara några år kommer det att finnas ett tiotal självständiga operatörer på marknaden, varav Telia bara är en. Polisen kan då komma att behöva vända sig till ett flertal av dessa för att få hjälp med avlyssningen i ett mål. Den vidgade kretsen av personer som då blir invigda i hanteringen innebär själv­fallet stora risker för läckage.

Ett annat ”problem” utgör den digitala teknikens framsteg. Snart kommer så gott som all telefoni att vara digital, vilket innebär att avlyssning kommer att bli mycket svår att genomföra. Till detta kommer att det på marknaden finns krypteringssystem som gör det helt omöjligt att avlyssna telefonsamtal.

Även möjligheterna att hyra lokala nätverk kan nämnas. I fortsättningen kommer exempelvis företag och personer med verksamhet på olika orter i landet att av någon av operatörerna kunna hyra egna telefonnät för kommu­nikation mellan sina enheter, ett slags lokaltelefon. När man väl fått sitt eget nät kan man skaffa sig ett eget krypto. Därefter är möjligheten till avlyssning eliminerad.

Telefaxapparater kan krypteras på motsvarande sätt.

Telefonavlyssning har länge varit ett mycket effektivt medel i kampen mot den grova brottsligheten, inte minst narkotikabrottsligheten. Denna metod kommer med anledning av vad som ovan sagts att bli ett mycket trubbigt hjälpmedel i framtiden. I poliskretsar hävdar man att uppklarningsprocenten när det gäller grossisthandel med narkotika kommer att sjunka drastiskt när möjligheten till telefonavlyssning i praktiken försvinner. Polisen blir följaktligen beroende av andra metoder.

Avlyssning med dold mikrofon, s.k. buggning, bör därför tillåtas. Sådan avlyssning används i många andra länder. Avlyssningen utförs sålunda att man placerar en liten mikrofon med radiosändare i eller i omedelbar anslutning till den lokal där den person som skall avlyssnas brukar uppehålla sig. Samtal som förs i den aktuella lokalen kan sedan avlyssnas och spelas in på annan plats. Det erfordras långt ifrån alltid någon typ av inträngande i den ifrågavarande lokalen för att utföra avlyssningen.

Det kan nämnas att exempelvis de internationella narkotikaligorna redan idag har tillgång till mycket avancerade tekniska hjälpmedel. Rättssamhället måste därför ges resurser för att möta denna utveckling. Polisen måste tillåtas att i detta avseende ”spela i samma division” som den organiserade brottsligheten.

Frågan om avlyssning på det sätt som beskrivits ovan är för närvarande före­mål för utredning. Utredningen bör ges i uppdrag att göras enligt följande riktlinjer.

Förfarandet bör benämnas hemlig teknisk avlyssning. Det bör omgärdas av samma integritetsskydd som för närvarande finns i fråga om telefon­avlyssning, d.v.s. att det endast får användas som ett led i en pågående förundersökning, att den person som avses måste vara skäligen misstänkt för brott, att det aktuella brottet måste ha ett straffminimum på två års fängelse, att förfarandet är av synnerlig vikt för utredningen samt att tillstånd skall lämnas av domstol.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemlig teknisk avlyssning som en arbetsmetod i det brottsbekämpande arbetet.

Stockholm den 19 september 1997

Jerry Martinger (m)