Motion till riksdagen
1997/98:Ju1
av Kia Andreasson m.fl. (mp)

med anledning av skr. 1996/97:171 Åtgärder mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet


1 Ökad brottslighet till följd av medlemskap i EU

Enligt regeringen tenderar den begränsade brottsliga verksamhet med internationella kopplingar som finns i Sverige att öka. Den bakomliggande orsaken till denna brottslighet är enligt regeringen att det blivit allt lättare för personer, kapital, varor och tjänster att röra sig fritt över gränserna. Sveriges medlemskap i EU har alltså inneburit att vi nu blir drabbade av brottslighet som vi annars hade sluppit. För att bekämpa denna typ av kriminell verksamhet anpassar Sverige en mängd lagar och förordningar till EU:s regelverk.

Miljöpartiet anser att den fria rörligheten ger upphov till en uppbyggnad av ett kontrollsamhälle. Den fria rörligheten är en chimär när den fordrar en stark kontrollmakt. Istället för att analysera vad i den fria rörligheten som kanske återigen måste begränsas för att den underlättar och alstrar brottslighet, skapas en ny polismyndighet, Europol som inrättar ett omfattande dataregister EIS med möjligheter att registrera personer som inte ens är misstänkta.

Schengenavtalet fordrar SIS som är ett datasystem med rätt att registrera oönskade personer som kan tänkas kunna begå brott.

Tullen ska inrätta CIS, ett dataregister med rätt att registrera misstänkta smugglare och få tillgång till polisregister.

Integritetsfrågor kolliderar med kampen mot internationell brottslighet. Det blir hårdare bevakning av den enskilde. Miljöpartiet värnar rättssäkerheten för individen. Inriktningen på kampen mot den organiserade brottsligheten blir även en kamp mot presumtiva brottslingar, på dem som man tror eller anser kommer att begå brott.

Det finns anledning att analysera den fria rörlighetens nackdelar. Eftersom de fyra friheterna är kärnan i EU-samarbetet är dessa friheter heliga och utan kritisk granskning. Miljöpartiet anser att det bör ifrågasättas om dessa friheter är överordnade och justerbara om priset är att skapa ett för medborgarna övervakat samhälle där uppgifter om den enskilde i större omfattning registreras, avlyssnas, kameraövervakas och där den enskildes identitet kontrolleras av polis så att inte oönskade personer uppehåller sig på EU-territorium.

Kostnaderna för all teknisk utrustning som krävs för förslagen är stora och finns ej redovisade men kommer till stor del att belasta polisbudgeten. Ingen vet om kontrollerna är så effektiva som man tror mot brottsligheten.

2 En europeisk strafflag?

Europaparlamentet uppmanade förra året kommissionen att utreda möjligheterna till en europeisk ”lagbok” med straffrättsliga bestämmelser. Kommissionen har finansierat studier av olika projekt, där också försök gjorts att skriva en europeisk strafflag. Miljöpartiet, som motsätter sig en sådan utveckling, menar att straffrätten är en nationell angelägenhet.

3 Nationella lagstiftningsprojekt och utredningar

Regeringen redogör i skrivelsen för det mycket omfattande lagstiftnings- och utredningsarbetet mot kvalificerad brottslighet som nu pågår. Miljöpartiet noterar härvid den utveckling som nu sker mot en ökad användning av olika integritetskränkande metoder.

De ökade tekniska möjligheterna att samla in uppgifter om individer genom exempelvis modern elektronik, datateknik och genteknik gör det nödvändigt för samhällets beslutsfattare och lagstiftare att reflektera över innebörden av begreppet personlig integritet och hur den personliga integriteten skall skyddas. Men då det finns en mängd lagar, och dessutom nya lagförslag, som innehåller bestämmelser som på ett eller annat sätt berör den personliga integriteten, behövs en helhetsbild. Regeringen bör därför genomföra en konsekvensanalys som skall innehålla en översikt av samtliga lagar och förordningar som innehåller regler om personlig integritet och hur dessa bestämmelser tillsammans påverkar samhällsutvecklingen och den enskilde individen.

4 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en europeisk strafflag,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör genomföra en konsekvensanalys av lagar och förordningar som innehåller bestämmelser som berör den personliga integriteten.

Stockholm den 16 september 1997

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Annika Nordgren (mp)

Gotab, Stockholm 1997