Vid EU-inträdet i januari 1995 ändrades förutsättningarna
och regelverken på en rad områden. Beträffande jaktreglerna
togs den allmänna jakten på korp bort, och därmed får jakt på
denna fågel ske endast som licensjakt eller som skyddsjakt.
Sophanteringen under 1970- och 80-talen gav den då relativt lilla
populationen av korp "luft under vingarna" och vi fick över hela landet en
ökning av stammen. Från att ha varit en ganska sällan sedd fågel, kunde man
redan i mitten av 1970-talet ofta skåda de jagande korpparen.
Den rådande situationen med mycket god tillgång på korp har medfört att
skadeverkningar på tamboskap rapporteras allt oftare. Främst är det frigående
boskap, får och nötkreatur, som i lamnings- och kalvningstider drabbas av
korpangrepp. Angreppen från korpens sida inleds just när moderdjuret fött
fram sin avkomma, och det försvarslösa lilla djuret får som regel sina ögon
uthackade. Oavsett om moderdjuret tillfälligt kan jaga bort korparna eller
inte, så är effekten av anfallet att lammet, kalven, blind går en kvalfull död
till mötes. En lantbrukare i västra Götaland berättar att tre kalvar inom några
dagar anfölls och dödades av korpar.
Korpen är ett nyttodjur och tillhör vår fauna och skall därför enligt vår
mening fredas i sådan omfattning att den ej riskerar att utrotas. Dock bör
enligt vår mening den alltför stora stammen kunna reduceras och framtida
skadeverkningar på tamboskap därmed kraftigt minimeras.
Då korpen är ett mycket vaksamt djur och en skicklig flygare har den goda
möjligheter att identifiera och undvika eventuella jägare. Tack vare dessa
egenskaper kommer korpen med största sannolikhet aldrig att bli
utrotningshotad genom ett införande av allmän jakttid.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allmän jakttid på korp återinförs.