Nödvändigheten av att kretsloppsanpassa vårt samhälle löpte
som en röd tråd genom den landsbygdsriksdag som
arrangerades under Folkrörelserådets kampanj Hela Sverige
ska leva i mars 1997. Där underströks att Folkrörelserådets
verksamhet ska bedrivas i enlighet med intentionerna bakom
Agenda 21.
Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att systematiskt bygga ett
ekologiskt hållbart samhälle. Det är enligt budgetpropositionen för inne-
varande år regeringens tydliga ambition. Nu gäller det att sätta kraft bakom
dessa ord. Den växande bygderörelsen kan bli en viktig motor i detta arbete.
Varför inte börja från gräsrötterna i det intensiva lokala utvecklingsarbete
som nu bedrivs runt om i bygderna? När de lokala utvecklingsplanerna är
lokala agendor sluter vi kretsloppen i små cirklar och lägger grunden för ett
uthålligt samhälle. Att medverka i en sådan utveckling och att bidra till att
skapa de nya gröna jobben kan bli en stor utmaning för bygderörelsen.
Idag är ca 3 500 lokala utvecklingsgrupper knutna till Folkrörelserådet. De
finns från Kiruna i norr till Ystad i söder. De finns i utpräglad glesbygd och
allt oftare också i storstädernas miljonprogramområden. Det lokala Agenda
21-arbetet och det arbete som bedrivs i de lokala utvecklingsgrupperna har
mycket gemensamt: helhetssyn, folkligt engagemang och ett "planering
nerifrån och upp-perspektiv" och så vidare.
En viktig verksamhet som Folkrörelserådet arbetat med under senare år är
projektet "Byapolitiken". Det handlar om demokrati och samhällsplanering,
om samspelet mellan medborgarna och kommunens politiker och för-
valtning. Byapolitiken syftar just till att stärka inflytandet över den egna
bygden och forma en samhällsplanering som bygger på människors
engagemang. Ett 70-tal kommuner med sina lokala utvecklingsgrupper med-
verkar i detta projekt. Byapolitikprojektet är avslutat i sin nuvarande form
och nu skapas nya möjligheter för en positiv fortsättning. Bygderörelsen med
Folkrörelserådet som sammanhållande kraft skulle kunna bidra med den
folkliga förankring som är grundidén i Agendaarbetet.
Riksdagen har anvisat 1 miljard kronor för ett femårigt program med
investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling. Med bidrag ur
denna pott vore det möjligt att ge ytterligare näring åt det folkliga
utvecklingsarbete som pågår runt om i bygderna. Det gäller att i stor skala
satsa på småskalig teknik, läroprocesser och nyskapande praktiska försök i
hela landet. Små projekt som har en lokal förankring ger stora miljövinster
och betydande sysselsättningseffekter.
Här kan det under Folkrörelserådets ledning, i samarbete med andra
självklara intressenter som Boverket, Glesbygdsverket, Naturvårdsverket och
Ekokommungruppen, utföras storverk.
Särskilda resurser krävs för att leda arbetet, utveckla informationsmaterial,
lokal rådgivning, utvärdering och kunskapsspridning etc.
Mycket skulle vinnas med en sådan organisation, och en satsning på ca 2
miljoner per år under en treårsperiod vore väl använda medel. Detta är ett
utmärkt sätt för riksdag och regering att använda bygderörelsens livaktiga
engagemang som motor i gräsrotsarbetet för ett ekologiskt uthålligt
samhälle.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet en
framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att till Folkrörelserådet anvisa medel under en treårsperiod ur
kretsloppsmiljarden.