Nödvändigheten av att kretsloppsanpassa vårt samhälle löpte som en röd tråd genom den landsbygdsriksdag som arrangerades under Folkrörelserådets kampanj Hela Sverige ska leva i mars 1997. Där underströks att Folkrörelserådets verksamhet ska bedrivas i enlighet med intentionerna bakom Agenda 21.
Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att systematiskt bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Det är enligt budgetpropositionen för inne- varande år regeringens tydliga ambition. Nu gäller det att sätta kraft bakom dessa ord. Den växande bygderörelsen kan bli en viktig motor i detta arbete. Varför inte börja från gräsrötterna i det intensiva lokala utvecklingsarbete som nu bedrivs runt om i bygderna? När de lokala utvecklingsplanerna är lokala agendor sluter vi kretsloppen i små cirklar och lägger grunden för ett uthålligt samhälle. Att medverka i en sådan utveckling och att bidra till att skapa de nya gröna jobben kan bli en stor utmaning för bygderörelsen.
Idag är ca 3 500 lokala utvecklingsgrupper knutna till Folkrörelserådet. De finns från Kiruna i norr till Ystad i söder. De finns i utpräglad glesbygd och allt oftare också i storstädernas miljonprogramområden. Det lokala Agenda 21-arbetet och det arbete som bedrivs i de lokala utvecklingsgrupperna har mycket gemensamt: helhetssyn, folkligt engagemang och ett "planering nerifrån och upp-perspektiv" och så vidare.
En viktig verksamhet som Folkrörelserådet arbetat med under senare år är projektet "Byapolitiken". Det handlar om demokrati och samhällsplanering, om samspelet mellan medborgarna och kommunens politiker och för- valtning. Byapolitiken syftar just till att stärka inflytandet över den egna bygden och forma en samhällsplanering som bygger på människors engagemang. Ett 70-tal kommuner med sina lokala utvecklingsgrupper med- verkar i detta projekt. Byapolitikprojektet är avslutat i sin nuvarande form och nu skapas nya möjligheter för en positiv fortsättning. Bygderörelsen med Folkrörelserådet som sammanhållande kraft skulle kunna bidra med den folkliga förankring som är grundidén i Agendaarbetet.
Riksdagen har anvisat 1 miljard kronor för ett femårigt program med investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling. Med bidrag ur denna pott vore det möjligt att ge ytterligare näring åt det folkliga utvecklingsarbete som pågår runt om i bygderna. Det gäller att i stor skala satsa på småskalig teknik, läroprocesser och nyskapande praktiska försök i hela landet. Små projekt som har en lokal förankring ger stora miljövinster och betydande sysselsättningseffekter.
Här kan det under Folkrörelserådets ledning, i samarbete med andra självklara intressenter som Boverket, Glesbygdsverket, Naturvårdsverket och Ekokommungruppen, utföras storverk.
Särskilda resurser krävs för att leda arbetet, utveckla informationsmaterial, lokal rådgivning, utvärdering och kunskapsspridning etc.
Mycket skulle vinnas med en sådan organisation, och en satsning på ca 2 miljoner per år under en treårsperiod vore väl använda medel. Detta är ett utmärkt sätt för riksdag och regering att använda bygderörelsens livaktiga engagemang som motor i gräsrotsarbetet för ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till Folkrörelserådet anvisa medel under en treårsperiod ur kretsloppsmiljarden.
Stockholm den 6 oktober 1997
Ulf Björklund (kd) Inger Davidson (kd)