Motion till riksdagen
1997/98:Jo779
av Gudrun Lindvall (mp)

Biologisk mångfald i jordbruket


Inledning
Sveriges Ornitologiska Förenings nu mer än 20-åriga
häckfågeltaxeringar visar att antalet fåglar knutna till
jordbrukslandskapet minskar. Sedan 70-talet har var tredje
sädesärla och mer än varannan ladusvala och tofsvipa
försvunnit. Enkelbeckasin, gök, buskskvätta, stenskvätta med
flera arter knutna till jordbrukslandskapet visar samma starka
tillbakagång.
Stor engelsk undersökning
En stor genomgång av det engelska inventeringsmaterialet
visar att situationen för fåglar i jordbrukslandskapet har
påverkats dramatiskt de sista årtiondena. Man har ett stort
material som tidigare inte varit uppdelat som nu gjorts.
Resultaten förskräcker.
Fåglarna försvinner
Inventeringarna har pågått sedan 60-talet och visar tydligt att
jordbrukslandskapet håller på att förlora den biologiska
mångfalden. Man vet nu att 46 % av alla ladusvalor är borta.
Pilfinken har nästan försvunnit helt från jordbrukslandskapet.
Endast 11 % av populationen återstår i en jämförelse med
60-talets antal.
På samma sätt ser det ut för fågelart efter fågelart. En del har lyckats hitta
andra ställen att överleva på, men de som varit specialiserade till
jordbrukslandskapet har minskat drastiskt. Detta är betydligt värre siffror än
de nedgångar som Rachel Carson slog larm om i sin bok "Tyst vår" och som
resulterade i att kvicksilverbetningen försvann.
Det beror på gifterna
Även nu är orsaken gifter. Man kan i det engelska materialet
nästan på året när se när nedgången i fågelpopulationerna
började. Det kommer under mitten av 70-talet när
användningen av bekämpningsmedel ökade stort. För 12
arter som kartlagts noga vet man detta. Dessa fakta kan inte
bara få passera!
Och i Sverige sker samma sak
I Sverige sker detsamma. Sveriges Ornitologiska Förenings
nu mer än 20-åriga häckfågeltaxeringar visar att antalet
fåglar knutna till jordbrukslandskapet minskar. Sedan 70-
talet har var tredje sädesärla och mer än varannan ladusvala
och tofsvipa försvunnit. Enkelbeckasin, gök, buskskvätta,
stenskvätta med flera arter knutna till jordbrukslandskapet
visar samma starka tillbakagång. Samtidigt kan de brukare
som går över till den ekologiska brukningsmetoden bekräfta
att antalet insekter, fåglar och blommor ökar märkbart efter
omläggningen.
Förbjud gifterna
Under 60-talet dog fåglarna av kvicksilvret i betningen.
Framför allt var det rovfåglar som dog, men även arter som
gulsparv och ortolansparv minskade starkt. Ortolansparven
är fortfarande sällsynt; den har inte kunnat komma tillbaka.
Nu slås fåglarna ut för att näringsvävarna slås sönder. Det
finns helt enkelt ingen mat längre.
Om man tänker efter är det inte så konstigt. De ovan nämnda arterna lever
på insekter, maskar eller småkryp som i sin tur lever av andra småkryp.
Många av krypen är beroende av olika örter, många sådana som kallas ogräs.
Det konventionella jordbruket med sina gifter tar helt enkelt död på så många
arter i näringsväven, såväl växter som djur, att möjligheten för andra att
finnas kvar försvinner. Jordbruket måste förändras från grunden för att kunna
behålla och återskapa den biologiska mångfald man ofta säger sig värna. I
Naturvårdsverkets aktionsplan slås fast att det moderna jordbruket är en av
de enskilt största orsakerna till förlust av biologisk mångfald (sid 12 i
rapporten).
Nu sker alltså en miljökatastrof i det tysta. Den borde föranleda lika stora
rubriker som den på 60- och 70-talen. Regeringen borde snabbt skaffa
kunskap för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. En så dramatisk förlust av
biologisk mångfald har aldrig redovisats förr. De svenska siffror som finns
tyder på samma trend här.
Miljöpartiet de gröna anser att regeringen snarast bör ge Naturvårdsverket i
uppdrag att tillsammans med frivilliga organisationer undersöka hur det står
till med den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och då speciellt
fågelpopulationerna och föreslå ett konkret åtgärdsprogram.
I dag betalas 2,1 miljarder kronor ut till miljöstöd i Sverige. Det vore ju
fruktansvärt om den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet trots det
försvinner.
Det finns risk att vi går en ny tyst vår till mötes i jordbrukslandskapet.
Det blir en "odlingsöken".

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av undersökning av den biologiska mångfalden i
jordbrukslandskapet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskningen av de till jordbrukslandskapet knutna fågelarterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om misstanken om koppling mellan minskad biologisk mångfald i
jordbrukslandskapet och jordbruksgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behov av åtgärdsprogram för att hejda den minskning av biologisk
mångfald i jordbrukslandskapet som sker i dag.

Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)