I Miljöpartiet de grönas motion ... ett myrfjät i taget med
anledning av regeringens proposition 1996/97:75 Skydd av
hotade arter och aktionsplaner för biologisk mångfald
liksom i interpellation i april 1997 har jag och Miljöpartiet
efterlyst den svenska förordning som behövs för att stävja
handeln med hotade arter. Sverige börjar få dåligt rykte i
dessa sammanhang och EU-kommissionen anser Sverige och
Österrike som problemländer vad gäller denna handel. I
Sverige sker en omfattande handel med hotade arter, framför
allt sköldpaddor och ormar, men även apor. Inte i något fall
har brotten lett till rättslig prövning. Sverige fungerar också
numer som transitland för framför allt hotade kräldjur. Detta
är oacceptabelt och måste förändras.
Nya CITES-förordningen
gäller från 1/7 1997...
Det är viktigt att handeln med hotade arter stävjas. Den
första juni 1997 kommer EU:s nya CITES-förordning (EG)
nr 338/97 att börja gälla. Brott mot CITES-förordningen är
straffbelagda i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande
djur och växter som tillhör skyddade arter. För att åtgärder
mot denna typ av brottslighet ska bli effektiva måste såväl
polis, kustbevakning som tull ges befogenheter.
I och med den föreslagna förändringen i 1 § i lagen om kustbevakningen
ges Kustbevakningen polismans befogenhet att agera om något brott begås
mot lagen, förordningen eller föreskrifter till dessa. Naturvårdsverket har
tidigare föreslagit att även Tullen, inte bara Kustbevakningen, ska få
polismans befogenhet att agera när det gäller denna lagstiftning. Tullen har i
dag bara befogenhet att ingripa vid gräns mot tredje land. Vid inre gräns, dvs
vid gräns mot andra EU-länder, till exempel Danmark, har Tullen inte samma
befogenheter. En viss tullkontroll kan fortfarande ske vid gränsen, men
skulle djur eller växter påträffas vid sådan kontroll har tullpersonalen inte
befogenhet att fråga efter exempelvis de tillstånd som krävs för innehav av
exemplar av vissa arter. Tullpersonalen ska då i stället tillkalla polis som i
bästa fall hinner dit innan transporten åker vidare. Skulle tullpersonal ha
polismans befogenhet i dessa frågor skulle stora brott av denna typ kunna
bekämpas effektivare.
... men var är den svenska
förordningen?
I Sverige sker i dag försäljning av hotade arter, framför allt
av sköldpaddor och ormar. Som exempel kan nämnas att för
en tid sedan såldes 15 stycken egyptiska landsköldpaddor,
trots att den arten återfinns i Appendix 1 i CITES-
förordningen, alltså är akut hotad och där handel är
förbjuden. Det finns endast ca 1000 individer av arten i
världen. På samma sätt säljs andra viltfångade
landsköldpaddor tillhörande hotade arter, som är fredade i
ursprungsländerna. Grekiska landsköldpaddor hittas som
exempel ofta i zoo-affärer. Det är en hotad art som dessutom
är så gott som omöjlig att fås att föröka sig i fångenskap.
För att lagen 1994:1818 ska kunna fungera praktiskt krävs en förordning
till lagen. Denna förordning ska också göra det praktiskt möjligt att använda
EU:s CITES-förordning. Den i dag existerande förordningen (1994:2027) får
anses som en tillfällig lösning och ska ersättas av en ny mer omfattande
sådan.
Den nya förordningen måste innebära att Sverige inför de kompensatoriska
åtgärder som krävs för att en kontroll av handeln inom EU ska kunna ske nu
när gränskontrollerna är borttagna. Det är till exempel tillstånd och kontroll
av zoo-affärer, auktorisation av konservatorer, innehav av hotade arter m.m.
Dessa kompensatoriska åtgärder är sedan länge införda i övriga EU-länder,
dock ej i Sverige. Innehavare av ett djur av en hotad art måste åtföljas av
tillstånd att ha djuret och bevis på varifrån det kommer.
Förslag till ny förordning överlämnades enligt uppgift från Naturvårds-
verket till Miljödepartementet i december 1995. Förordningen borde ha trätt
i kraft redan för ett år sedan och åtminstone till den 1 juni 1997 då den nya
CITES-förordningen trädde i kraft. Frågan är om den ens kommer att kunna
träda i kraft sent under hösten 1997 som tidigare sagts.
Trots att lagen 1994:1818 har gällt sedan den 1 januari 1995 har inte lagen
eller den lagstiftning som är knuten till lagen provats i domstol än. Detta
beror inte på en avsaknad av fall, utan på att de praktiska möjligheterna, dvs
de kompensatoriska åtgärderna, saknas i svensk lagstiftning.
Varför sker inget?
I interpellation med mig den 25 april i år lovade
miljöministern att arbetet med den svenska förordningen var
på gång och skulle prioriteras. Men nu låter det annorlunda
på departement och verk. Detta sägs inte vara någon
prioriterad fråga på departementet. Det är mycket
förvånande. På Jordbruksverket uppger man att någon
förordning knappast kan träda i kraft förrän sommaren 1998.
Just nu importeras primater, apor, i stor omfattning. De finns
på CITES-listorna och får inte handlas med.
Varför sker inget? Sverige är snart det enda EU-land som saknar en
fungerande förordning på detta område.
Regeringen måste se till att den svenska förordningen som behövs för att
kunna stävja handeln med hotade arter träder i kraft snarast och att detta
prioriteras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den skyndsamt ser till att den
svenska förordning som behövs för att handeln med hotade arter skall kunna
stävjas träder i kraft.