I Miljöpartiet de grönas motion ... ett myrfjät i taget med anledning av regeringens proposition 1996/97:75 Skydd av hotade arter och aktionsplaner för biologisk mångfald liksom i interpellation i april 1997 har jag och Miljöpartiet efterlyst den svenska förordning som behövs för att stävja handeln med hotade arter. Sverige börjar få dåligt rykte i dessa sammanhang och EU-kommissionen anser Sverige och Österrike som problemländer vad gäller denna handel. I Sverige sker en omfattande handel med hotade arter, framför allt sköldpaddor och ormar, men även apor. Inte i något fall har brotten lett till rättslig prövning. Sverige fungerar också numer som transitland för framför allt hotade kräldjur. Detta är oacceptabelt och måste förändras.
Nya CITES-förordningen gäller från 1/7 1997...
Det är viktigt att handeln med hotade arter stävjas. Den första juni 1997 kommer EU:s nya CITES-förordning (EG) nr 338/97 att börja gälla. Brott mot CITES-förordningen är straffbelagda i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter. För att åtgärder mot denna typ av brottslighet ska bli effektiva måste såväl polis, kustbevakning som tull ges befogenheter.
I och med den föreslagna förändringen i 1 § i lagen om kustbevakningen ges Kustbevakningen polismans befogenhet att agera om något brott begås mot lagen, förordningen eller föreskrifter till dessa. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att även Tullen, inte bara Kustbevakningen, ska få polismans befogenhet att agera när det gäller denna lagstiftning. Tullen har i dag bara befogenhet att ingripa vid gräns mot tredje land. Vid inre gräns, dvs vid gräns mot andra EU-länder, till exempel Danmark, har Tullen inte samma befogenheter. En viss tullkontroll kan fortfarande ske vid gränsen, men skulle djur eller växter påträffas vid sådan kontroll har tullpersonalen inte befogenhet att fråga efter exempelvis de tillstånd som krävs för innehav av exemplar av vissa arter. Tullpersonalen ska då i stället tillkalla polis som i bästa fall hinner dit innan transporten åker vidare. Skulle tullpersonal ha polismans befogenhet i dessa frågor skulle stora brott av denna typ kunna bekämpas effektivare.
... men var är den svenska förordningen?
I Sverige sker i dag försäljning av hotade arter, framför allt av sköldpaddor och ormar. Som exempel kan nämnas att för en tid sedan såldes 15 stycken egyptiska landsköldpaddor, trots att den arten återfinns i Appendix 1 i CITES- förordningen, alltså är akut hotad och där handel är förbjuden. Det finns endast ca 1000 individer av arten i världen. På samma sätt säljs andra viltfångade landsköldpaddor tillhörande hotade arter, som är fredade i ursprungsländerna. Grekiska landsköldpaddor hittas som exempel ofta i zoo-affärer. Det är en hotad art som dessutom är så gott som omöjlig att fås att föröka sig i fångenskap.
För att lagen 1994:1818 ska kunna fungera praktiskt krävs en förordning till lagen. Denna förordning ska också göra det praktiskt möjligt att använda EU:s CITES-förordning. Den i dag existerande förordningen (1994:2027) får anses som en tillfällig lösning och ska ersättas av en ny mer omfattande sådan.
Den nya förordningen måste innebära att Sverige inför de kompensatoriska åtgärder som krävs för att en kontroll av handeln inom EU ska kunna ske nu när gränskontrollerna är borttagna. Det är till exempel tillstånd och kontroll av zoo-affärer, auktorisation av konservatorer, innehav av hotade arter m.m. Dessa kompensatoriska åtgärder är sedan länge införda i övriga EU-länder, dock ej i Sverige. Innehavare av ett djur av en hotad art måste åtföljas av tillstånd att ha djuret och bevis på varifrån det kommer.
Förslag till ny förordning överlämnades enligt uppgift från Naturvårds- verket till Miljödepartementet i december 1995. Förordningen borde ha trätt i kraft redan för ett år sedan och åtminstone till den 1 juni 1997 då den nya CITES-förordningen trädde i kraft. Frågan är om den ens kommer att kunna träda i kraft sent under hösten 1997 som tidigare sagts.
Trots att lagen 1994:1818 har gällt sedan den 1 januari 1995 har inte lagen eller den lagstiftning som är knuten till lagen provats i domstol än. Detta beror inte på en avsaknad av fall, utan på att de praktiska möjligheterna, dvs de kompensatoriska åtgärderna, saknas i svensk lagstiftning.
Varför sker inget?
I interpellation med mig den 25 april i år lovade miljöministern att arbetet med den svenska förordningen var på gång och skulle prioriteras. Men nu låter det annorlunda på departement och verk. Detta sägs inte vara någon prioriterad fråga på departementet. Det är mycket förvånande. På Jordbruksverket uppger man att någon förordning knappast kan träda i kraft förrän sommaren 1998. Just nu importeras primater, apor, i stor omfattning. De finns på CITES-listorna och får inte handlas med.
Varför sker inget? Sverige är snart det enda EU-land som saknar en fungerande förordning på detta område.
Regeringen måste se till att den svenska förordningen som behövs för att kunna stävja handeln med hotade arter träder i kraft snarast och att detta prioriteras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den skyndsamt ser till att den svenska förordning som behövs för att handeln med hotade arter skall kunna stävjas träder i kraft.
Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)