med anledning av prop. 1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken
Propositionen redovisar Skogsstyrelsens och
Naturvårdsverkets utvärdering av den skogspolitik som varit
gällande från 1993 års beslut.
I den nya skogsvårdslagens portalparagraf slogs fast att två likvärdiga mål
skall gälla för skogsbruk. Ett produktionsmål och ett miljömål.
Av utvärderingen och propositionen framgår att inget av målen har nåtts.
Men man vidhåller att målen bör ligga fast. Denna uppfattning delar vi.
Regeringen föreslår vidare några förändringar i syfte att snabbare nå dessa
mål, bl a kraftigare precisering i kraven på skogsföryngring och miljöhänsyn.
Men enligt vår mening är de föreslagna förändringarna inte tillräckliga.
Skogens stora betydelse för samhällets utveckling talar för att det måste
finnas klara grundläggande regler för hur den ska skötas.
I propositionen konstaterar regeringen att den svenska skogen även i
fortsättningen kommer att utgöra en viktig del av vår försörjning. Skogsbruk
och skogsindustri kommer att bestå som basnäringar.
Med detta konstaterande är det nödvändigt med kraftigare viljeinriktning
och klarare regelverk på de bristområden som utvärderingen påtalat.
Mot bakgrund av att Sverige i huvudsak ligger inom det boreala
barrskogsområdet bör inriktningen vara ett visst antal barrplantor per hektar.
Därutöver bör det finnas en inblandning av lövträd.
Avsnittet "Anläggning av ny
skog på skogsmark"
Under avsnittet "Anläggning av ny skog på skogsmark" bör
det klart uttalas att "en ståndsortsanpassad
trädslagsblandning med huvudinriktning på barrskog skall
eftersträvas".
Detta föreslagna tillägg är av stor betydelse för vårt framtida skogsbestånd,
eftersom alla stammar räknas då man bedömer om återväxtresultatet tillgodo-
ser skogsvårdslagens krav. Detta talar för att ovan nämnda skrivning bör
tillföras propositionstexten.
Avsnittet "Röjning och
gallring av skog"
Den kraftigt minskade röjningsarealen kommer på sikt att
väsentligt påverka tillväxt i skogen. Detta minskar också
möjligheterna att nå produktionsmålet. Detsamma gäller den
minskade ambitionen på förstagallringarna. Där har såväl
tidpunkt för utförande som kvalitet försämrats. Enligt
Skogsstyrelsens utvärdering har röjningsarealen minskat
med 40 %.
Röjningsarealerna har de senaste åren legat på ca 200 000 ha. Enligt
Skogsstyrelsen är en lämplig årlig röjningsareal 275 000 ha. Med den efter-
släpning som nu sker är det åter dags att börja tala om ett växande röjnings-
berg. För att ta igen den eftersläpning som redan blivit krävs röjningsinsatser
på över 300 000 ha/år.
Skyldigheten att röja ungskog togs bort i den nya skogsvårdslagen.
Röjningsplikt på plantskog upp till 1,3 m kvarstår. Motivet var att det inte
behövdes någon lagreglering för att förmå skogsägarna att röja i tillräcklig
omfattning. Den kraftigt minskade röjningsambitionen pekar mot att det kan
behövas en något skarpare skrivning i skogsvårdslagen.
Det är angeläget att lyfta fram forskarnas tydlighet vad gäller röjningens
betydelse för produktion av kvalitetsvirke. Paragraf 6 i skogsvårdslagen bör
ändras så att den omfattas av både plant- och ungskog. Detta skulle vara stöd
för en text i förordningen för en röjningsplikt utan att den skulle föra för
långt mot en detaljreglering. Därmed skulle det gå att förhindra vanskötsel
eller utebliven skötsel/vård av ungskogarna.
Avsnittet "Skogs- och
miljöredovisning"
Den samlade information som finns efter den översiktliga
skogsinventeringen bör tas tillvara och utvecklas.
Utvecklingen bör leda till att man får ett samlat lägesbundet
informationsmaterial där även nyckelbiotopinventeringen
och sumpskogsinventeringen läggs in.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det under avsnittet "Anläggning av ny skog" klart bör uttalas
att "ståndsortsanpassad trädslagsblandning med huvudinriktning på barrskog
skall eftersträvas",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i 6 § skogsvårdslagen så att den omfattas av både plant-
och ungskog,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett samlat lägesbundet informationsmaterial.