Miljöprogrammet för jordbruket omfattar bland annat en rad olika åtgärder för bevarandet av odlingslandskapets mångfald. Under beredningen av proposition 1997/98:1 utarbetades förslag till åtgärder för att främja bevarandet och utvecklingen av inhemska hästraser som den nordsvenska hästen, den svenska ardennern och gotlandsrusset. Förslaget innebar att ett årligt bidrag på 1000 kr skall utbetalas till hästar som är äldre än sex månader och är av angiven ras. I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen togs förslaget bort på grund av behov att finansiera andra åtgärder och att kostnaderna för att administrera förslaget bedömdes för höga i förhållande till utbetalt belopp.
Den nya hästnäringen, som sedan 1970-talet växer fram i vårt samhälle, är idag omfattande och av stor ekonomisk, men framför allt social betydelse i ett samhälle som präglas av stora förändringar och växande krav på individen. Kring hästen växer en stor folkrörelse med starka ungdomsinslag fram. Detta är en utveckling som vi kan hälsa med stor tillfredsställelse, då den har stor betydelse inte bara för våra ungdomar, utan även för att hålla landskapet öppet och landskapet levande.
Till stor del är drivkraften bakom denna utveckling ett växande intresse för hästsport i olika former och användningen av hästen för turism och fritidsändamål. Endast i mindre utsträckning används hästen i traditionellt arbete och då främst i det tätortsnära skogsbruket. För att främja den senare utvecklingen har regeringen i år beslutat bevilja riksintag för ett special- utformat gymnasieprogram vid naturbruksgymnasiet i Kvinnersta, där dess- utom en ettårig företagsutbildning för användning av brukshästen har startat i år.
Det finns dock delar inom hästnäringen som är i farozonen och som det av flera skäl finns anledning att stödja från samhällets sida inom ramen för de riktlinjer som gäller för EU:s jordbrukspolitik. Det är fråga om fyra raser av inhemskt ursprung, nämligen den nordsvenska hästen, kallblodstravaren som har sitt ursprung i den nordsvenska hästen, den svenska ardennern och gotlandsrusset.
Gemensamt för angivna raser är att respektive ras är liten och minskande, är en del av vårt kulturarv och bör behandlas på ett likartat sätt med andra motsvarande raser inom EU.
Antalet ston i avel är för den nordsvenska hästen ca 650, för kallblods- travaren ca 850, för den svenska ardennern ca 550 och för gotlandsrusset ca 650. Minskningen för särskilt den nordsvenska hästen och den svenska ardennern är dramatisk med en nedgång på 50 % på sex år. Motsvarande minskning för gotlandsrusset är 20 % medan antalet ston i avel för den kall- blodiga travaren är i stort oförändrat under 1990-talet.
Avelsarbetet för angivna raser har under 1990-talet präglats av stor målmedvetenhet att få fram hållbara och sunda hästar ur en minskande stam. Situationen är nu alarmerande och det finns därför starka motiv att från statens sida medverka till att ändra på utvecklingen.
Till bilden hör också att dessa raser är en del av vår biologiska mångfald och vår kultur. Från nationell synvinkel finns det därför anledning att medverka till att värden av stor betydelse för vårt kulturarv inte går förlorade.
Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik är detta en fråga som beaktats. Olika EU-länder har därför infört ett stödsystem inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken för att hävda den biologiska mångfalden och utvecklingen på landsbygden. Inte minst i vårt grannland Finland är detta en fråga som fått stor uppmärksamhet både före och efter EU-inträdet den 1 januari 1995.
Argumentet att kostnaderna för att administrera systemet är betydande i förhållande till utbetalat stöd skall naturligtvis tas på allvar. På hästområdet finns dock tillgång till en mycket god statistik över antalet hästar och deras ägare för här angivna raser, varför det bör finnas goda möjligheter att i samverkan med berörda organisationer finna ett enkelt system för att stödja och utveckla de fyra raser som är aktuella för ett nationellt stöd inom ramen för EU:s jordbrukspolitik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva möjligheten att utarbeta ett system som främjar utvecklingen för den nordsvenska hästen, den kallblodiga travaren, den svenska ardennern och gotlandsrusset.
Stockholm den 6 oktober 1997
Kjell Ericsson (c)
Eskil Erlandsson (c) Lennart Brunander (c)