med anledning av prop. 1997/98:158 Uppföljning av skogspolitiken
I propositionen redovisar regeringen den utvärdering som
Skogsstyrelsen gjort av den nya skogsvårdslagen. Trots att
regeringen liksom Skogsstyrelsen konstaterar att varken
skogspolitikens produktions- eller miljömål har uppnåtts
föreslås endast marginella förändringar av skogsvårdslagen
(SvL) och dess tillämpning.
Vänsterpartiet redovisar här några av de förändringar vi anser nödvändiga
för att uppnå både miljö- och produktionsmål. Vi avser dessutom att
återkomma under höstens motionsperiod med ytterligare kompletteringar.
Till att börja med vill Vänsterpartiet konstatera att den utvärdering som
Skogsstyrelsen gjort varit både genomgripande och grundlig. Den viktigaste
slutsatsen i rapporten är att skogsbruket inte nått den av riksdagen beslutade
målsättningen för skogsbruket, vare sig när det gäller miljömålen eller
produktionsmålen. Det har framförts kritik mot att utvärderingen skett alltför
snart efter lagens ikraftträdande och att det som utvärderats till största delen
är ett resultat av den tidigare lagstiftningen. Det kan finnas visst fog för den
kritiken och det finns också anledning att konstatera att det finns en växande
medvetenhet och ökad kunskap om skogens biologiska kvalitéer bland
skogsägare. Det finns också en positiv trend i att alltfler skogsägare och
skogsbolag ansluter sig till den certifiering som förordas av FSC (Forest
Stewardship Council). Fram till i mars detta år har alla stora skogsbolag
förutom SCA påbörjat eller planerat att FSC-certifiera sig. Även bland de
enskilda markägarna växer intresset och ett 80-tal har anslutit sig och erhållit
FSC-certifikat. Totalt sett var över 3 miljoner hektar skogsmark miljömärkt i
mars 1998 och mer är på gång. Denna utveckling är mycket positiv och visar
också att det finns en brett förankrad vilja att värna den biologiska
mångfalden i skogen.
Tyvärr finns också exempel på motsatsen. Okunniga entreprenörer, profit-
hungriga så kallade skogsklippare och enskilda markägares ovilja har också
inneburit att värdefulla skogsområden har avverkats innan de kunnat ges
tillräckligt skydd. Det har också kommit oroande signaler om hur Statens
fastighetsverk tillåter avverkning i mycket känsliga områden nära fjällskogs-
gränsen. Till detta kommer de helt otillräckliga anslagen för köp av
skyddsvärd skog som regeringen beviljat under denna mandatperiod. Här
krävs en ordentlig uppryckning av regeringen. Vänsterpartiet avser att
återkomma i denna fråga i samband med budgetarbetet och förutsätter att den
utredare som regeringen tillsatt för att hitta finansiering på skogsinköp ger
ett
tydligt spår i budgetpropositionen. I sammanhanget vill Vänsterpartiet
påminna om det enhälliga uttalandet från jordbruksutskottet om behov av
ytterligare medel för inköp av skyddsvärd skog. Det faktum att en odemo-
kratisk tillämpning av den nya budgetprocessen stoppat ett riksdagsuttalande
i frågan hindrar inte att signalen till regeringen är helt klar. Det behövs mer
resurser för att skydda värdefull skog. Mer resurser är också en förutsättning
för att enskilda skogsägare som har värdefulla biotoper på sina marker ska
kunna få ersättning för sina naturvärden och också känna stolthet över dem.
I dag sker det tyvärr alltför ofta att enskilda markägare inte redovisar sina
naturvärden utan istället avverkar skogen för att slippa risken att få sin
avverkning stoppad utan att få rimlig ersättning. Den viktigaste orsaken är
okunskap hos markägarna, men också regeringen bär en del av ansvaret för
detta.
Propositionen
När det gäller propositionen och regeringens förslag så
återupprepas regeringens nya strategi. Istället för konkreta
förslag redovisas "regeringens bedömning" inom ett antal
områden. Dessa bedömningar är så övergripande att de är
helt okontroversiella. Under rubriken Sveriges fortsatta
agerande internationellt gör till exempel regeringen den
bedömningen att Sverige i internationella förhandlingar
aktivt bör verka för en överenskommelse om ekonomiskt,
ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk i alla delar av
världen. Vänsterpartiet delar den bedömningen liksom
bedömningen att 1993 års mål för skogspolitiken bör ligga
fast och löpande utvärderas.
Förändringar i SvL
Skogsvårdslagens
tillämpningsområde 8.1.1
Definitionen av begreppen skogsmark och skogliga
impediment. Regeringen föreslår att dessa definitioner
förblir oförändrade medan Skogsstyrelsen föreslår en ny
terminologi för att skapa en enhetlig statistik. Vänsterpartiet
delar regeringens synpunkter. Det är förvisso viktigt att
statistik över skyddade arealer är jämförbar mellan länder,
men detta kan ske utan att ändra de definitioner som är
vedertagna. I sammanhanget bör också påpekas att formen
av skydd för skogen kan skifta. Det är till exempel viktigt att
redovisa både den areal produktiv skogsmark som är
skyddad för all framtid och den areal som för tillfället
åtnjuter olika grad av skydd. Regeringen bör ge
Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram en statistikredovisning
som tillgodoser kravet på jämförbarhet mellan länder. Detta
bör ges regeringen till känna.
Anläggning av ny skog på skogsmark
8.1.2
Regeringen föreslår att gällande bestämmelser om
anläggning av ny skog på skogsmark skall ligga fast. Detta
innebär att skogsägaren senast under tredje året från
avverkningen skall ha vidtagit föryngringsåtgärder. Trots att
läget har förbättrats har Skogsstyrelsen i sin utvärdering
kunnat konstatera att återväxtåtgärderna inte har varit
tillfredsställande. I Götaland har dessutom en försämring
kunnat konstateras. Det kan inte anses acceptabelt att
andelen godkänd självföryngring endast var 68 %.
Skogsstyrelsen har också konstaterat att nära en tredjedel
(29 %) av självföryngringarna skett på mark som ej varit
lämplig för självföryngring. Vänsterpartiet delar regeringens
bedömning att det behövs ytterligare rådgivning till
skogsägarna om de krav som ställs. Skogsbruk är en
kontinuerlig process. Därför avgörs förutsättningarna för
återväxten redan vid avverkningstillfället. Det finns många
exempel på markskador som skett i samband med
avverkning och som allvarligt förändrat förutsättningarna för
skogsproduktion. Djupa spår från skogsmaskiner i
sluttningar blir till strida bäckar som eroderar bort jordlager
och omöjliggör både skogsproduktion och annan växtlighet.
Detta sätt att bedriva skogsskötsel måste stoppas. Det behövs
även utökad rådgivning om skogsodlingsmetoder och
markberedningsmetoder som inte förstör de biologiska
förutsättningarna på skogsmarken, och det behövs
kontinuerlig uppföljning av de nyanlagda skogarna för att
bedöma återväxtåtgärderna på längre sikt. Regeringen bör
därför ge Skogsstyrelsen dessa uppdrag. Detta bör ges
regeringen till känna.
Röjning och gallring av skog 8.1.3
Det är ett stort problem att både röjning och gallring minskat
kraftigt när kravet togs bort ut SvL. Minskningen började
redan innan lagen trätt i kraft, men det är ändå troligt att den
kommande förändringen av SvL bidragit till att röjning och
gallring minskat. Vänsterpartiet anser att regeringen bör
överväga att återinföra ett lagreglerat krav på röjning och
gallring. Skogsägarna bör dock ges ytterligare tid att visa att
man klarar detta på frivillig väg. Vänsterpartiet föreslår
därför att regeringen ger Skogsstyrelsen i uppdrag att göra en
ny utvärdering av röjnings- och gallringsåtgärderna under
1999 och därefter återkomma med en redovisning till
riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Avverkning av skog 8.1.4
Regeringen konstaterar att Skogsstyrelsen i sin utvärdering
redovisat att avverkningarna i många fall inte varit
ändamålsenliga för återväxten. Särskilt allvarligt har det varit
att lägsta tillåtna avverkningsålder sänkts. När det
genomfördes innebar det att 25-30 årgångar skog över en
natt blev fria för avverkning. De nya möjligheterna har
utnyttjats; framför allt i södra Sverige. När allt yngre skog
slutavverkas får detta genomgripande effekt på den
biologiska mångfalden. Dessutom försämras skogsbrukets
långsiktiga lönsamhet. Vänsterpartiet anser därför att
regeringens bedömning att Skogsstyrelsen bör överväga en
höjning av lägsta tillåtna åldersgräns för
föryngringsavverkning är alltför försiktig. Regeringen bör ge
Skogsstyrelsen i uppdrag att höja den lägsta tillåtna
åldersgränsen. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett annat växande problem är de brister som finns i tillämpningen av
jordförvärvslagen när det gäller bosättningsplikten för att få förvärva skogs-
fastigheter. Det är uppenbart att dagens lagstiftning är otillräcklig när det är
möjligt att en och samma person ges tillstånd att förvärva skogsfastigheter i
olika kommuner långt ifrån varandra där bosättningsplikt är ett krav.
Vänsterpartiet stödjer därför Skogsarbetarförbundets krav om en översyn av
jordförvärvslagen. I detta sammanhang bör också prövas lokalbefolkningens
möjlighet att genom delning av stora fastigheter få förbättrade möjligheter att
förvärva fastigheter. Detta bör ges regeringen till känna.
Anmälningsskyldigheten 8.1.15
Vänsterpartiet har inget att erinra mot regeringens förslag att
skogsägaren skall redovisa planerade åtgärder för återväxt av
ny skog i avverkningsanmälan. Däremot anser Vänsterpartiet
att regeringen bör besluta om förlängd tid mellan anmälan
och påbörjad avverkning. En av svårigheterna med att
skydda värdefull skogsmark är att skogsvårdsstyrelserna inte
hinner inventera anmälda avverkningar i tid för att stoppa
avverkning på skyddsvärda områden. Problemet minskar
med en utökad rapporteringsskyldighet för skogsägaren vad
gäller redovisning av miljöåtgärder, men det finns ändå
anledning att se över anmälningplikten. En seriös skogsägare
har lång framförhållning och det torde knappast vara
problem att utöka tidsintervallet från anmälan till
avverkning. Regeringen bör dessutom bemyndigas att för
geografiska områden där inventering av skyddsvärda
biotoper ej är gjord eller är bristfällig kunna föreskriva om
tillståndsplikt för avverkning.
Skogs- och miljöredovisning 8.1.7
Regeringen föreslår att det för varje brukningsenhet skall
finnas en aktuell redovisning som anger hur skogen ser ut
och vilka natur- och kulturmiljövärden som har registrerats
för fastigheten. Regeringen föreslår också att närmare
föreskrifter om vad en sådan redovisning skall innehålla får
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.
Vänsterpartiet välkomnar ett förslag om skogs- och miljöredovisning, men
anser att regeringens förslag är alltför vagt formulerat. Vänsterpartiet anser
bland annat att det inte räcker att ange de natur- och kulturmiljövärden som
har registrerats för fastigheten. Det måste ankomma på varje skogsägare att
skaffa sig kunskap om skogs- och miljövärden oavsett om de registrerats
eller ej. Den begränsning som Vänsterpartiet kan acceptera är att små
fastigheter kan undantas. På annan plats i motionen har redovisats hur
oseriösa skogsägare väljer att inte rapportera eller redovisa biologiska värden
på den egna marken. I en skogs- och miljöredovisning bör också anges hur
ofta redovisningen skall uppdateras, dvs hur gammal den får vara.
Redovisningen bör utformas så att den ger en grundläggande beskrivning om
skogsbeståndets kvaliteter såväl skogligt som miljömässigt. Därvid bör
skogens alla värden såsom biologisk mångfald, kulturhistoriska värden och
värden för flora och fauna beaktas. Där skogsmark ligger inom renskötsel-
området bör också hänsyn till rennäringen redovisas.
I sammanhanget vill Vänsterpartiet lyfta fram den positiva utveckling som
FSC-certifieringen innebär och som redovisas på annan plats i motionen. Vid
utformningen av skogs- och miljöredovisningen bör hänsyn tas till de
kriterier som finns i FSC-systemet. Detta för att underlätta övergången till ett
miljöcertifierat skogsbruk. Detta bör ges regeringen till känna.
Områdesskydd m.m. 8.2
Vänsterpartiets erfarenhet av den nya skogspolitiken visar att
det behövs skärpningar av kraven för att nå miljömålen i
skogssektorn. Fortfarande förstörs skyddsvärda miljöer och
många hotade arter får sämre överlevnadsvillkor. Det har
under senare år skrivits och debatterats mycket om att den
biologiska mångfald som fortfarande finns kvar inte får
minska ytterligare. Det finns snarare behov av att vidta
åtgärder så att den biologiska mångfalden ska återskapas.
Skogsstyrelsens utvärdering, forskningen vid Artdatabanken och en rad
andra rapporter och forskningsresultat visar på en fortsatt utarmning av den
biologiska mångfalden i de svenska skogslandskapen. Sverige är internatio-
nellt sett ett underutvecklat land när det gäller skydd av skogliga miljöer i
produktiv skog.
Det finns dock positiva tendenser. Många markägare och skogsföretag
inser att miljöhänsyn är nödvändigt om man i framtiden ska klara både de
ekonomiska och ekologiska kraven. Miljöhänsynen har ökat i skogsbruket
och alltfler markägare tar till sig kraven på naturskydd. Flera större
skogsbolag har relativt ambitiösa program för att höja miljökvaliteten i sin
verksamhet. Men denna positiva tendens är fortfarande inte tillräckligt
omfattande för att säkerställa den biologiska mångfald som finns kvar. Bara
under de senaste åren har mer än 500 områden med rödlistade arter
avverkats. Det är också en lång väg kvar att gå om vi ska kunna återskapa
lite av svunna tiders rika naturliga variation och skönhet i skogslandskapet.
Det finns undersökningar som indikerar att dagens skötsel av skogen av de
privata skogsägarna kanske klarar att skydda en tiondel av de naturvärden
som är önskvärt. Detta resultat är inte acceptabelt. Vi kommer inte att nå
miljömålen med enbart rådgivning och information. Skogsstyrelsens
utvärdering visar detta klart.
Rådgivning och information är bra. Den nya miljöcertifieringen som nu
kommer på bred front är också bra och kommer att lösa en del problem. Men
staten måste skjuta till mer medel till skyddet av skogens biologiska mång-
fald. Till dess frågan lösts långsiktigt - vi avvaktar Miljödepartementets
utredning som ska vara klar i juni 1998 - måste staten höja anslagen till de
olika former av reservatbildning, biotopskydd etc. som finns. Vänsterpartiet
har i de riksdagsmotioner som berör budgetfrågor (prop 1997/98:1, motion
1997/98:Jo775) anslagit ytterligare 200 miljoner kronor till naturvård.
Socialdemokraterna har tillsammans med sitt föga miljöinriktade stödparti
Centern avslagit dessa oerhört viktiga satsningar. I samband med denna
proposition kan vi ännu en gång endast vädja om att dessa partier ska ändra
sig och bidra till att rädda landets sista naturskogar innan de huggs ner och
försvinner för gott.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram en
statistikredovisning som tillgodoser kravet på jämförbarhet mellan länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivning vid avverkning och återväxtåtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ge Skogsstyrelsen i uppdrag att göra en ny
utvärdering av röjnings- och gallringsåtgärderna under 1999 och därefter
återkomma med en redovisning till riksdagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall ge Skogsstyrelsen i uppdrag att höja den
lägsta tillåtna åldersgränsen för föryngringsavverkning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jordförvärvslagen skall ses över i syfte att stärka
bosättningsplikten och öka lokalbefolkningens möjligheter att förvärva
skogsfastigheter eller del därav,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängd tid mellan anmälan och påbörjad avverkning samt
tillståndsplikt för avverkning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad skogs- och miljöredovisningen skall innehålla,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka de ekonomiska anslagen till naturvården.
Stockholm den 8 juni 1998
Maggi Mikaelsson (v)
Lennart Beijer (v)
Owe Hellberg (v)
Hanna Zetterberg (v)