Fiskevårdens övergripande mål är att långsiktigt verka för livskraftiga och
rika fiskbestånd i svenska vatten. En ansvarsfull hushållning med
fisktillgångarna syftar till att långsiktigt verka för biologisk mångfald genom
att främja ett rikt och varierat fiskbestånd och ett optimalt utnyttjande av
våra
fisktillgångar. Miljömålet på fiskets område är att fisk, kräft- och blötdjur
samt deras näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga naturligt
reproducerande bestånd.
(Budgetpropositionen)
Sverige har en synnerligen bristfällig lagstiftning när det
gäller skyddet av våra lax- och havsöringsbestånd i åar och
bäckar. Fiskevårdens övergripande mål och miljömålen på
fiskets område kan därför ej uppfyllas vad gäller vatten-
dragen. I Danmark däremot finns betydligt bättre skydd för
vandringsfisken.
Alla buskar och träd kan huggas ner längs vattendragen utan tillstånd.
Buskarna är av avgörande betydelse för laxfisk och annat liv i bäcken och
utgör ett utmärkt skydd för en rad djur i det monotona jordbrukslandskapet.
Lövverket fångar också upp kemikalier vid besprutning så att dessa ej
hamnar direkt i åar och bäckar. Skyddszoner med buskar och träd längs
vattendragen kväver oönskad vattenvegetation och därigenom elimineras
rensningsbehovet. Skyddszoner minskar också närsaltflödet till havet samt
erosion. I Danmark är det lag på skyddszoner längs bäckar och åar.
De för smoltproduktionen ytterst skadliga rensningarna i vattendragen kan
genomföras bara det sker anmälan till länsstyrelsen (VL 4 kap 3 §). Rens-
ningarna medför nära nog 100 procent död bland uppväxande ungar av lax-
fisk och även omfattande död bland fisken nedströms den rensande sträckan
på grund av vattengrumling. Lagstiftningen tar inte hänsyn till att i exempel-
vis Halland så producerar en oskadad havsöring i jordbrukslandet smolt för
150 000-500 000 kronor per hektar. Detta kan ställas mot jordbrukspro-
duktionen som har en bruttoavkastning på endast 3 000-35 000 kronor per
hektar!
Bevattning kan ske om man ej skadar fiskets intressen (VL 4 kap 2 §). Hur
vet exempelvis bonden när uttaget ej skadar smoltproduktionen? Hittills har
bevattnare blivit fällda i domstol enbart då hela bäcken tömts på vatten. I
Danmark får ingen bevattna utan tillstånd.
Vid fiskdöd, om den skyldige döms, blir det böter som ej kommer fisket
tillgodo. Oftast går den skyldige fri, bl.a. vid ett fall i Halland 1996 då 30
m3
gödsel kom ut i en bäck och tog död på havsöring för 10 000-tals kronor. Det
är självklart att den som orsakar skada på fiskbestånd av allmänt fiskeintresse
skall ersätta skadan. Dessutom skulle en sådan lagstiftning verka profylak-
tiskt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddszoner längs åar och vattendrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vattenuttag för bevattning beslutas av länsstyrelsen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid fiskdöd som skadat allmänt fiskeintresse skall den som
orsakat fiskdöden ersätta skadan.