Under fem år (1990-1995) har ett 60-tal forskare och
forskarstuderande varit sysselsatta med att kartlägga de
storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatt och
Skagerraks havsområden. Arbetet, vars slutrapport kom i
oktober 1996, benämns Västerhavsprojektet och
finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd.
Här under följer en sammanfattning av rapporten (NV rapport 4676).
Situationen är alarmerande:
Situationen för Kattegatt och Skagerrak förvärras. Under de
senaste 20 åren har halterna av kväve och fosfor bara ökat.
Stora mängder kväve transporteras in från södra Nordsjön.
Gödningen påverkar ekosystemen genom ökad produktion av
plankton, som i sin tur orsakar syrgasbrist vid bottnarna. När
vattenföringen i de tyska och holländska floderna har varit
särskilt hög (1988, 1989, 1994, 1995) har det märkts en klar
ökning av syrgasbristen.
Snabbväxande grönalger
Under den senaste tioårsperioden har mängden fintrådiga och
snabbväxande grönalger ökat drastiskt i Bohusläns grunda
vikar. Numera är mellan 30 och 40 procent av de grunda
områdena täckta av alger sommartid. Just dessa platser är
viktiga "barnkammare" och skafferi för fiskar och kräftdjur.
Den omfattande algförekomsten har inneburit negativa
förändringar på kustvattnens ekosystem och biologiska
mångfald.
Trenden är dyster. De senaste 20 åren har syrekoncentrationen i Kattegatts
och östra Skagerraks djupvatten minskat betydligt. Och det fortsätter. Nivåer,
som är kritiska för djurlivet i Kattegatt och i flera av Bohusläns fjordar,
uppstår årligen.
Skagerrak som soptunna
30 milj ton partiklar och gifter uppskattas följa strömmarna
in från södra Nordsjön till Skagerrak och norra Kattegatt för
att främst ackumuleras i djuphålorna. Utöver dessa
giftupplag har lokala utsläpp av gifter i höga koncentrationer
sedimenterats utmed kusten.
Via luften transporteras mängder av gifter, bl a polyaromatiska kolväten
(PAH), som så småningom hamnar i ytsedimenten.
Biologiska effekter
För första gången kan forskarna konstatera att sedimenten
innehåller gifter som ger biologiska effekter på olika arter av
bottendjur och på fisk. Göta Älvs mynning och Skagerraks
djupare bottnar tycks ha blivit särskilt drabbade och är klart
giftigare än referensbottnar vid Färöarna.
Rapporten måste tas på allvar
Ännu finns inga tecken på att fisk eller skaldjur innehåller
gift i koncentrationer som kan bedömas vara farligt för
människan. Men när är gränsen nådd? Västerhavsprojektet
visar hur miljögifterna och eutrofieringen, genom den ökade
närsaltsbelastningen, storskaligt påverkar våra kusthav.
Frågan är när de allvarliga brytpunkterna överträds som
äventyrar viktiga funktioner i ekosystemet.
Regeringen bör ta till sig forskarnas resultat och öka satsningen på att
försöka rädda våra viktigaste framtida "skafferier". Miljöpartiet kräver ökade
satsningar på havsforskningen i en annan motion. Vi anser att hårdare krav
måste till, nationellt och internationellt, för att minimera giftiga utsläpp.
Dessutom föreslår vi ytterligare insatser för att minska närsaltsbelastningen.
Det finns ingen återvändo, eller gömställe, om vi skall lyckas uppnå ett
långsiktigt hållbart livssystem.
Prospektering och borrning efter olja och gas i
Skagerrak
Sedan beslutet i norska Stortinget den 13 juni 1994 om
provborrningar efter olja och gas i Skagerrak har frågan
"legat på is". Inga regelrätta samråd har ännu hållits.
Konsekvensbeskrivningar har producerats, men under det
senaste året har inga nya fakta inkommit, som på något sätt
förändrar hållningen bland kommunerna runt Skagerrak, eller
regeringens inställning. Miljödepartementet har haft
invändningar mot den preliminära slutrapporten som kom
under sommaren 1996. Den norska regeringen skulle sedan
sammanställa en slutrapport, att översändas till den svenska
regeringen och på remiss till bl a berörda kommuner. Någon
sådan har ännu inte setts till på det svenska
Miljödepartementet. Detta kan tolkas som att det inte är lika
bråttom längre med att dela ut koncessioner. Nordsjön har
visat sig ha fler fyndigheter än vad man tidigare känt till och
de står först i tur. Under tiden får inte en slutrapport, som ses
som ett slags samråd, innebära att den svenska regeringen ger
klartecken till provborrningarna.
Enligt Miljöpartiet finns det inga skäl, om målet är en hållbar utveckling.
Regeringen bör säga ifrån bestämt.
Dags för en "fredning" av Skagerrak och
Kattegatt
Miljöpartiet återkommer också till kravet på en "fredning" av
Skagerrak och Kattegatt vad gäller borrningar efter olja och
gas. Förr eller senare blir det aktuellt för den norska
regeringen att lämna ut koncessioner för provborrningar.
Skulle det visa sig att Skagerraks berggrund innehåller gas-
och oljefyndigheter, finns det mycket små möjligheter att
hindra en utveckling med produktionsanläggningar, vilka då
stegvis kommer att ödelägga detta oerhört viktiga
reproduktionsområde på norra halvklotet. Den svenska
regeringen måste ta klart avstånd från en sådan utveckling
och bör på allvar ta upp diskussioner med våra grannländer,
genom exempelvis Nordiska rådet, i syfte att uppnå en
överenskommelse om förbud mot utvinning av olja och gas i
Skagerrak och Kattegatt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att öka havsforskningsanslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare insatser för att minska närsaltbelastningen på
Västerhavet,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett bestämt avståndstagande från de
norska planerade provborrningarna i Skagerrak i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en "fredning" av Skagerrak.
Stockholm den 5 oktober 1997
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Eva Goës (mp)