Västerhavsprojektet
Under fem år (1990-1995) har ett 60-tal forskare och forskarstuderande varit sysselsatta med att kartlägga de storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatt och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars slutrapport kom i oktober 1996, benämns Västerhavsprojektet och finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd.
Här under följer en sammanfattning av rapporten (NV rapport 4676).
Situationen är alarmerande:
Situationen för Kattegatt och Skagerrak förvärras. Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och fosfor bara ökat. Stora mängder kväve transporteras in från södra Nordsjön. Gödningen påverkar ekosystemen genom ökad produktion av plankton, som i sin tur orsakar syrgasbrist vid bottnarna. När vattenföringen i de tyska och holländska floderna har varit särskilt hög (1988, 1989, 1994, 1995) har det märkts en klar ökning av syrgasbristen.
Snabbväxande grönalger
Under den senaste tioårsperioden har mängden fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt i Bohusläns grunda vikar. Numera är mellan 30 och 40 procent av de grunda områdena täckta av alger sommartid. Just dessa platser är viktiga "barnkammare" och skafferi för fiskar och kräftdjur. Den omfattande algförekomsten har inneburit negativa förändringar på kustvattnens ekosystem och biologiska mångfald.
Trenden är dyster. De senaste 20 åren har syrekoncentrationen i Kattegatts och östra Skagerraks djupvatten minskat betydligt. Och det fortsätter. Nivåer, som är kritiska för djurlivet i Kattegatt och i flera av Bohusläns fjordar, uppstår årligen.
Skagerrak som soptunna
30 milj ton partiklar och gifter uppskattas följa strömmarna in från södra Nordsjön till Skagerrak och norra Kattegatt för att främst ackumuleras i djuphålorna. Utöver dessa giftupplag har lokala utsläpp av gifter i höga koncentrationer sedimenterats utmed kusten.
Via luften transporteras mängder av gifter, bl a polyaromatiska kolväten (PAH), som så småningom hamnar i ytsedimenten.
Biologiska effekter
För första gången kan forskarna konstatera att sedimenten innehåller gifter som ger biologiska effekter på olika arter av bottendjur och på fisk. Göta Älvs mynning och Skagerraks djupare bottnar tycks ha blivit särskilt drabbade och är klart giftigare än referensbottnar vid Färöarna.
Rapporten måste tas på allvar
Ännu finns inga tecken på att fisk eller skaldjur innehåller gift i koncentrationer som kan bedömas vara farligt för människan. Men när är gränsen nådd? Västerhavsprojektet visar hur miljögifterna och eutrofieringen, genom den ökade närsaltsbelastningen, storskaligt påverkar våra kusthav. Frågan är när de allvarliga brytpunkterna överträds som äventyrar viktiga funktioner i ekosystemet.
Regeringen bör ta till sig forskarnas resultat och öka satsningen på att försöka rädda våra viktigaste framtida "skafferier". Miljöpartiet kräver ökade satsningar på havsforskningen i en annan motion. Vi anser att hårdare krav måste till, nationellt och internationellt, för att minimera giftiga utsläpp. Dessutom föreslår vi ytterligare insatser för att minska närsaltsbelastningen. Det finns ingen återvändo, eller gömställe, om vi skall lyckas uppnå ett långsiktigt hållbart livssystem.
Prospektering och borrning efter olja och gas i Skagerrak
Sedan beslutet i norska Stortinget den 13 juni 1994 om provborrningar efter olja och gas i Skagerrak har frågan "legat på is". Inga regelrätta samråd har ännu hållits. Konsekvensbeskrivningar har producerats, men under det senaste året har inga nya fakta inkommit, som på något sätt förändrar hållningen bland kommunerna runt Skagerrak, eller regeringens inställning. Miljödepartementet har haft invändningar mot den preliminära slutrapporten som kom under sommaren 1996. Den norska regeringen skulle sedan sammanställa en slutrapport, att översändas till den svenska regeringen och på remiss till bl a berörda kommuner. Någon sådan har ännu inte setts till på det svenska Miljödepartementet. Detta kan tolkas som att det inte är lika bråttom längre med att dela ut koncessioner. Nordsjön har visat sig ha fler fyndigheter än vad man tidigare känt till och de står först i tur. Under tiden får inte en slutrapport, som ses som ett slags samråd, innebära att den svenska regeringen ger klartecken till provborrningarna.
Enligt Miljöpartiet finns det inga skäl, om målet är en hållbar utveckling. Regeringen bör säga ifrån bestämt.
Dags för en "fredning" av Skagerrak och Kattegatt
Miljöpartiet återkommer också till kravet på en "fredning" av Skagerrak och Kattegatt vad gäller borrningar efter olja och gas. Förr eller senare blir det aktuellt för den norska regeringen att lämna ut koncessioner för provborrningar. Skulle det visa sig att Skagerraks berggrund innehåller gas- och oljefyndigheter, finns det mycket små möjligheter att hindra en utveckling med produktionsanläggningar, vilka då stegvis kommer att ödelägga detta oerhört viktiga reproduktionsområde på norra halvklotet. Den svenska regeringen måste ta klart avstånd från en sådan utveckling och bör på allvar ta upp diskussioner med våra grannländer, genom exempelvis Nordiska rådet, i syfte att uppnå en överenskommelse om förbud mot utvinning av olja och gas i Skagerrak och Kattegatt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka havsforskningsanslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare insatser för att minska närsaltbelastningen på Västerhavet,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett bestämt avståndstagande från de norska planerade provborrningarna i Skagerrak i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "fredning" av Skagerrak.
Stockholm den 5 oktober 1997
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp) Gudrun Lindvall (mp) Eva Goës (mp)