Idefjorden, som är gränsvatten mellan Sverige och Norge, kan bli föremål för muddring och sprängningsarbeten. Det är Haldens kommun och industrierna där som önskar fördjupa farleden, så att större och mer djupgående fartyg kan befara fjorden. Beslutet om arbeten i farleden måste först ha fått godkännande i båda länderna. Det finns skäl att erinra om att Idefjorden, som ursprungligen var ett givande fiskevatten och rekreationsområde, genom orenade utsläpp från industrierna i Halden blev ett alltmer sterilt område. Fram till 1960/70 - talen var fjorden närmast död. Utsläppen påverkade den marina miljön även ner i norra Bohuslän.
Idag har fjorden återhämtat sig till glädje för gränsfolket och framför allt för besöksnäringen. Det beror på att cellulosakomplexet i Halden lagts ned samt att andra industrier fått annan produktion och att avloppen renas effektivare. Spåren efter industrin och människans framfart finns dock kvar - i bottnen av fjorden ligger enorma mängder slam som innehåller farliga gifter. Befolkningen, fiskare och andra, är på goda grunder rädda för att muddring och sprängning genom vattenströmmar sätter fart på slammet, som kan sprida sig långt från platsen. Man fruktar en upprepning av tidigare decenniers döda vatten. Mycket talar för att denna oro är befogad och att bottensedimenten inte bör röras.
Med denna motion vill jag göra riksdagen uppmärksam på frågan. Änskönt om sprängningar och muddring i sig har det goda syftet att främja näringslivet i området, bör det inte ske till pris av att andra värden spolieras eller försämras. Regeringen måste vid kommande förhandlingar ta den komplexitet som ärendet står för på allvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av Idefjorden som ett levande gränsvatten.
Stockholm den 5 oktober 1997
Kenth Skårvik (fp)