Motion till riksdagen
1997/98:Jo73
av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige


Inledning
Förväntningarna på denna försenade miljöproposition var
stora. Statsministern har ju såväl i regeringsdeklarationen
som vid andra tillfällen talat om det ekologiskt hållbara
samhället och socialdemokraternas vilja att ta oss dit. Nu
skulle det väl manifesteras och regeringen visa hur man tar
täten i Agenda 21-arbetet. Nu skulle vi väl få veta hur
Socialdemokraternas offensiva miljöpolitik kan se ut, om
man får förnyat förtroende efter valet.
Miljöpropositionen är en besvikelse. Här föreslås 15 diffusa mål som alla
kan ställa upp på. Om avsikten har varit att hitta den minsta gemensamma
nämnaren i miljöpolitiken så har man lyckats. Ingen kan gå emot målen.
Miljöpartisterna är inte nöjda, vare sig med målen som de formulerats eller
det faktum att det saknas kvantifierade, tidssatta delmål och handlingsplaner,
men framför allt för att regeringen föreslår att riksdagen delegerar hela
miljöpolitiken till regeringen. Oacceptabelt!
Sättet att formulera miljökvalitetsmålen skiljer sig mellan områdena.
Murarna tycks höga inom Regeringskansliet, något som måste förändras om
det ska gå att formulera en politik som skapar ett ekologiskt hållbart
samhälle. Såväl inom områdena jordbruk, skogsbruk, rennäring som
transporter blir formuleringarna mycket vaga och det mesta lyser med sin
frånvaro.
Likaså saknas allt som kan kosta. Finansdepartementet tycks ha haft ett
stort inflytande och slagit fast att miljöpolitik inte får kosta i framtiden
heller.
Miljöpartiet de gröna har protesterat mot den nedmontering av resurser till
miljöarbetet som skett denna mandatperiod. I vårt budgetförslag fördubblas
miljöanslagen jämfört med regeringens förslag. Regeringen anslår enbart 1,4
miljarder kronor av en total budgetram på över 700 miljarder kronor till
miljön. Nålpengar i statsbudgeten! Att nå det ekologiskt hållbara samhället
kommer att kosta. Det kostar att rena miljöskadade områden från läckande
gifter, att avsätta naturreservat i skog och mark och att kalka försurade sjöar
och vattendrag till exempel.
Regeringen föreslår mycket få kvantifierade och tidsbestämda delmål.
Vilken miljöpolitik man vill föra under kommande mandatperiod får vi inte
veta. I bästa fall kan delmålen antas om ett par år efter behandling i
parlamentarisk beredningsgrupp. Den slutsats som måste dras är att reger-
ingen inte har en miljöpolitik att presentera. Talet om att skapa ett ekologiskt
hållbart samhälle faller platt till marken.
Miljöbalken har blivit den enda ljusglimten under denna mandatperiod.
Miljöpartisterna är glada och stolta att så aktivt ha bidragit till den nya
miljöbalken genom uppgörelsen med regeringen och Vänsterpartiet.
Miljöpartiets uppmaning till regeringen är helt klar: gå från ord till konkret
handling redan nu på miljöområdet istället för att vänta en generation!
Miljöproblemen inte lösta
Akrylamiden i Hallandsåsen kom för många som en chock
och ett uppvaknande. Många hade invaggats i en falsk
säkerhet och tro att miljöproblemen var lösta. Det hade man
hört företrädare för flera partier bedyra, samma partier som
såväl i riksdag som kommun vill avpolitisera miljöfrågan för
att slippa redovisa sina verkliga ståndpunkter och brist på
förslag. I kommunerna läggs miljö- och
hälsoskyddsnämnderna ner och det påstås att det är av
omsorg om miljöfrågorna man vill begrava frågorna i
Byggnadsnämnden eller någon annan nämnd. Resultatet har
blivit att miljöaspekterna på ärenden ofta försvinner, att de
tjänstemän som kan flyttar och att det politiska
miljöengagemanget inte finner utrymme. Behöver det sägas
att det ofta är kvinnorna i miljö- och hälsoskyddsnämnderna
som får stryka på foten när nämnden läggs samman med
Byggnadsnämnden?
Det har ofta varit en majoritet av socialdemokrater, moderater och
centerpartister som åstadkommit detta. Miljöpartiet de gröna har gått emot.
Det är lika befängt som att lägga ner Miljödepartementet och ta bort
miljöministerposten och så påstå att frågorna kan skötas - och kan skötas
bättre - om de förra finns "integrerade" i något annat departement. Vi tror
inte att något parti skulle vilja hävda det i ett riksdagsval och partiet skulle
inte bli trovärdigt som ett parti med miljöambitioner, men lika fullt är det vad
som sker i kommuner.
I sann Agenda 21-anda, och eftersom regeringen säger sig vilja skapa ett
ekologiskt hållbart samhälle, föreslår Miljöpartiet de gröna att kommuners
miljö- och hälsoskyddsnämnder åter bör göras obligatoriska. Detta bör ges
regeringen till känna.
Likaså visar den miljökatastrof som inträffat i Spanien då Bolidens damm
brast att hanteringen av stora mängder gifter sker på ett ytterst tveksamt sätt.
Man vidtar de försiktighetsåtgärder som myndigheten kräver och tycks sedan
lita på försynen. Katastrofen i Spanien är ofattbar. Vattnets pH-värde sjönk
till 2, rena syran, grodor skinnflåddes och fiskar försökte hoppa upp på land
för att komma undan. En stor mängd tungmetaller har förgiftat marken för
lång framtid. Naturreservatet Donãna påstås ha räddats, men den del av
Donãna som är naturskyddsområde har översköljts av giftvattnet. Risken är
uppenbar att gifterna sprids i näringskedjorna.
Propositionen försöker inte ge sken av att miljöproblemen är lösta. Det är
bra. Bara genom att visa på problemen kan de lösas, och faktum är att de
gamla miljöproblemen som försurning, övergödning och klimatförändring
består och nya har kommit till. De åtgärder som vidtagits har inte varit
tillräckliga.
Sverige anses ofta som ett rent land. Ändå har vi, paradoxalt nog, en av
världens högsta förekomster av allergier hos barn. Att den är en god
indikator på miljötillståndet är alla överens om. Dessutom ökar miljöskulden,
enligt flera oberoende källor. Men naturligtvis går det att ändra.
Vi lever i kemikaliernas tidsålder. De ämnen som naturligt omger oss har
cellerna i olika djur- och växtarter haft årmiljoner på sig att anpassa sig
till.
Det senaste seklet har det spridits en mängd nya kemikalier i miljön,
kemikalier som ingen från början kunde tro skulle vara farliga.
Idag vet vi bättre. Vi vet att många kemikalier har hög giftverkan, att de
anrikas i näringskedjor, bildar nedbrytningsprodukter vars egenskaper inte är
kända och kan härma enzymer och hormoner. Många ämnen är cancerogena
eller mutagena och många lagras i det levande. Även tungmetaller orsakar
miljöproblem och anrikas i näringskedjor. Att allting sprider sig och att
ingenting försvinner är sanningar som leder till eftertanke.
Listan på kemikalier som spritts av människan och som lett till omfattande
miljöproblem kan göras lång. Den omfattar bl.a. DDT, PCB, freoner,
nonylfenol, klorerade lösningsmedel och tungmetaller. Det finns idag
ungefär 15 000 kemiska ämnen på den svenska marknaden, och över 100 000
internationellt. Strömmen av nya kemiska ämnen och produkter som kommer
in på marknaden är så strid att det är omöjligt att granska ens en bråkdel av
dem. Många kemikalier används i ett överflöd och i onödan trots att man vet
att de är farliga. Har konsumtionssamhället blivit fartblint?
Även maten innehåller kemikalier. Den konventionellt framtagna maten är
inte kemikaliefri, utan mat där restsubstanser av olika påsprutade gifter klarar
gränsvärden för vad man tror är ofarligt.
Enligt Artdatabanken, som övervakar arterna i landet, framför allt de
hotade, har den biologiska mångfalden aldrig varit så trängd som nu. En
tredjedel av alla arter är på något vis hotade och nu minskar inte bara de
hotade arterna utan också de som vi brukar anse vanliga. Miljöpartiet de
gröna har under mandatperioden både motionerat och interpellerat för att
uppmärksamma sådana hot, som till exempel att antalet vanliga fåglar i
åkerlandskapet minskat dramatiskt. Vi har även drivit på för att få medel så
att hotade biotoper som ur- och naturskogar skall kunna sparas.
Arbetet med miljöpolitiken i
framtiden
Tanken med nationella miljökvalitetsmål som skall nås om
en generation är i och för sig bra, om målen är tydliga och
kvantifierade tidsbestämda delmål anger vägen dit. Men
regeringens miljökvalitetsmål är alldeles för luddiga och
otydliga. Dessutom saknas vägen dit, de kvantifierade
tidsbestämda delmålen.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö återfinns flera mål satta till år
2000 eller år 2010. Flera av dem återfinns nu i regeringens proposition, men
nu som mål att nå om en generation. Kanske år 2025 alltså. Förutsättningen
att det skall vara trovärdigare denna gång än förra gången är att delmål och
handlingsplaner visar vägen, men som sagts tidigare lyser dessa med sin
frånvaro och skall tas fram av en parlamentarisk beredning och kan alltså
beslutas om ca 2 år. Miljöpartiets uppmaning till regeringen är helt klar: gå
från ord till konkret handling redan nu på miljöområdet istället för att vänta
en generation!
Regeringen föreslår att riksdagen i framtiden skall få en redovisning av hur
målarbetet framskrider en gång per mandatperiod. Under tiden skall
regeringen besluta om delmål och handlingsplaner för miljöpolitiken.
Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera det.
Dessa förslag tyder på att regeringen och Socialdemokraterna inte alls har
förstått vikten och vidden av det miljöarbete som måste till, även på politiks
nivå, för att miljöproblemen skall lösas. Att bygga ett ekologiskt hållbart
samhälle är en lika stor uppgift som det var för Socialdemokraterna att en
gång bygga folkhemmet. Naturligtvis måste såväl kvantifierade och
tidsbestämda delmål som handlingsplaner redovisats till och beslutas av
riksdagen. Miljöpolitiken är ett viktigt politikområde - och det är politik,
inget enbart för experter och myndigheter - där förslag och beslut skall fattas
i riksdagen för att kunna debatteras fritt. Ett liknande tillvägagångssätt som
det regeringen föreslår för miljöpolitiken inom andra politikområden vore
otänkbart. En finanspolitik med generationsmål och redovisning av det
ekonomiska läget en gång per mandatperiod, därutöver intet, skulle ingen
acceptera - inte heller en arbetsmarknadspolitik eller socialpolitik delegerad
på det sättet.
Miljöpartiet de gröna yrkar avslag på regeringens delegationsförslag och
kräver att riksdagen får fatta beslut om kvantifierade och tidsbestämda
delmål och handlingplaner och att regeringen ges i uppdrag att snarast
återkomma till riksdagen med sådana. Detta bör ges regeringen till känna.
Målen - de lång- och
kortsiktiga
I det följande framför Miljöpartiet de gröna synpunkter på
miljökvalitetsmålen, de delmål som finns men framför allt de
som saknas. I bilaga 57 redovisas vilka antagna mål som
gäller. Generellt kan sägas att många mål som inte uppnåtts
och där tiden passerats borde formuleras om till nya tidssatta
mål. Eftersom regeringen, trots snart 4 år vid makten, inte
klarat av att föreslå kvantifierade tidssatta mål utan överlåtit
till en parlamentarisk beredning att jobba vidare, riskerar
miljöarbetet att stanna av. Det är djupt olyckligt. Allt som
saknas kan av förståeliga skäl inte redovisas i motionen, utan
vi avser att koncentrera oss på några områden där bristerna
är allvarligast. I många fall finns förslag från
Naturvårdsverket redovisade i rapport 4765 Ren luft och
gröna skogar. Vi anser att de målen måste antas som delmål
nu.
Mål 1 Frisk luft
Miljökvalitetsmålet för "flummigt" och oprecist.
Delmålen är, så som de formulerats, en backning jämförda med dagens
mål. Målet för flyktiga organiska ämnen begränsas till transportsektorn och
den parlamentariska beredningen förväntas komplettera. Miljöpartiet de
gröna finner inget skäl att nu backa, utan anser att delmålen skall skärpas.
Flyktiga organiska ämnen
Regeringen är mycket motsägelsefull i propositionen. I
bilaga 57 står att nedanstående mål å ena sidan skall gälla,
men å andra sidan enbart gälla transportsektorn och i övrigt
beredas och kompletteras av den parlamentariska
beredningen.
Dagens mål: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen bör minska med 50 %
till år 2000 beräknat från 1988 års nivå.
Naturvårdsverkets förslag: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen bör
minska med 40 % till år 2000 beräknat från 1995 års nivå.
Regeringens förslag: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen från
transporter i Sverige bör ha minskat med 60 % till år 2005 beräknat från
1995 års nivå.
Miljöpartiets förslag till delmål: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen
skall minskas med 60 % till år 2005 beräknat från 1995 års nivå och med
80 % till år 2010.
Cancerframkallande ämnen
Dagens mål: Utsläppen av cancerframkallande ämnen bör
minskas med 90 % i tätorterna för att de långsiktiga
hälsoeffekterna skall vara på en acceptabel nivå. Ett delmål
är att halvera utsläppen till år 2005.
Regeringens förslag: Utsläppen av cancerframkallande ämnen i tätorterna
bör ha halverats till år 2005 räknat från 1991 års nivå.
Miljöpartiets förslag: Utsläppen av cancerframkallande ämnen i
tätorterna bör ha minskat med 60 % till år 2005 räknat från 1991 års nivå
och med 90 % till år 2015.
Sot, CO, NO2 m.m.
Dagens mål: Vid år 2000 skall halterna av koloxid,
kvävedioxid, sot och partiklar underskrida de riktvärden som
utarbetats av Naturvårdsverket.
Miljöpartiets förslag: Delmålet bör gälla och regeringen ges i uppdrag att
snarast ta fram nya kvantifierade tidssatta delmål för respektive ämne och
respektive  ämnesgrupp, som föreläggs riksdagen för beslut.
Kväveoxider
I avsnittet om försurning finns ett mål om NO. Det måste
kompletteras med ett mål avseende NO totalt i detta avsnitt.
Naturvårdsverket har i rapport 4765 Ren luft och gröna
skogar föreslagit som delmål: Utsläpp av kväveoxider i luft i
Sverige ska minska med 40 % till 2005 och med 70 % till år
2020 räknat från 1995 års nivå.
Miljöpartiets förslag: Naturvårdsverkets förslag till mål "Utsläpp av
kväveoxider till i luft i Sverige ska minska med 40 % till år 2005 och med
70 %  till år 2020 räknat från 1995 års nivå" bör antas.
Mål 2 Grundvatten av god kvalitet
Miljökvalitetsmålet kan tolkas olika och är därför för diffust.
Grundvattnet är idag hotat av flera skäl, framför allt på grund av det kemi-
kalieintensiva jordbruket. Såväl nitrit som rester och nedbrytningsprodukter
av bekämpningsmedel läcker ned. Miljöpartiet har i interpellationer tagit upp
det senare problemet. Även radon i dricksvatten är problem, där de
riktvärden som finns skiljer på allmänna och enskilda vattentäkter. Även
försurningen är problem, eftersom metallutlakningen är ett hot, liksom risken
att metaller i rör löses ut av surt vatten.
Det behövs kvantifierade och tidsbestämda delmål och handlingsplaner för
bekämpning av förekomsten av radon, nitrat, bekämpningsmedel, metaller
och radon i grundvatten.
Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen med förslag på kvantifierade och tidsbestämda delmål och
handlingsplaner för bekämpning av radon, nitrat, bekämpningsmedel,
metaller och radon i grundvatten.
Regeringens första delmål är att det inte skall bli sämre i framtiden. Kan
det kallas ett mål?
Mål 3 Levande sjöar och vattendrag
Miljökvalitetsmålet
Kvalitetsmålet som det är skrivet är inte ett mål. Det
innehåller ingen ambition större än i dag. Det säger bara att
sjöar och vattendrag "skall bevaras". Här finns ingen kritik
av dagens situation och heller ingen ambition att återskapa
de biologiska förutsättningarna i försurade sjöar och
vattendrag. Regeringen föreslår alltså ingen förbättring alls
under den kommande 25-årsperioden. I Naturvårdsverkets
rapport 4765 Ren luft och gröna skogar anförs att
miljöförbättrande åtgärder måste genomföras i påverkade
sjöar och vattendrag för att försöka återskapa den
ursprungliga biologiska mångfalden. Ett generationsmål för
sjöar och vattendrag måste innehålla ett sådant kvalitesmål.
Miljöpartiet föreslår att orden "skall bevaras" byts ut på två ställen i
miljökvalitetsmålet 3 mot "skall förbättras och bevaras" och att det
kompletteras med "Miljöförbättrande åtgärder skall vara genomförda i
påverkade sjöar och vattendrag i syfte att återskapa den ursprungliga
biologiska mångfalden".
Strömmande vatten
Strömmande vatten är den naturtyp som exploaterats hårdast
på norra halvklotet. I vissa län t.ex. Västernorrland, är 95 %
av den ekonomiskt utbyggbara vattenkraften redan utbyggd.
De arter som är beroende av strömmande vatten har trängts
tillbaka kraftigt. I Naturvårdsverkets aktionsplan
Aktionsplan för biologisk mångfald slås fast:
"Vattenkraftutbyggnaden har påverkat en mycket stor del av
Sveriges vattendrag vilket har fått starkt negativa
konsekvenser för biodiversiteten." (sid 12 i rapporten).
I kommentaren till det beslutade åtgärdsmålet står: "De outbyggda vatten-
dragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i
fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendragen. Kvarvarande
opåverkade forsar och strömsträckor ska inte exploateras." (sid 41 i
rapporten).
Trots detta har regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet enats i
energiuppgörelsen om att anslå medel till utbyggnad av små vattenkraftverk,
trots att det beslutet hotar precis de kvarvarande vattendrag som måste
sparas. Det införs ett investeringsbidrag utbyggnad av småskalig vattenkraft
på 150 miljoner kronor under en 5-årsperiod.
Miljöpartiet de gröna anser att vattenkraften i Sverige är färdigutbyggd.
Det går inte, som det låter i propositionen, att både bygga ut och behålla de
arter som behöver rinnande vatten, vilket flera forskare har visat. Den
biologiska mångfalden måste ges företräde. Det handlar såväl om hotade som
mer vanliga arter. Det biologiska livet förstörs när vattnet inte längre får
strömma fritt, när de naturliga variationerna i vattenståndet försvinner och
gödningen av stranzonerna upphör, när havsöringen inte längre kan vandra
upp som tidigare och när utter och strömstare inte längre har någon fors att
vistas i. Riksrevisionsverket har riktat kritik mot statsbidraget till
minikraftverk just med hänvisning till biologisk mångfald.
Riksdagen har fastlagt taket för vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh. Idag
levereras 70,1 TWh. Även av detta skäl måste vattenkraften anses färdig-
utbyggd. Det är en internationell skandal att Sveriges regering inte ens inom
en generation vill sätta stopp för skövlingen av de sista forsarna!
Miljöpartiet de gröna föreslår som delmål: De outbyggda vattendragens
betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarandeintressena i
fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendragen. Kvarvarande
opåverkade forsar och strömsträckor ska inte exploateras.
Miljöpartiet yrkar vidare att de outbyggda älvarna och de befintliga
outbyggda älvsträckorna grundlagsskyddas.
Naturliga vandringsvägarna för fisk
Målet att återskapa de naturliga vandringsvägarna för fisk är
för vagt formulerat. Frågan diskuteras i andra länder, t.ex.
USA. I Östersjöbäckenet finns idag 30 vattendrag med
lekande laxstammar. Av dem finns 14 i Sverige. Miljöpartiet
har agerat mycket under denna mandatperiod för att få till
stånd skydd av den hotade viltreproducerande laxen. Sverige
har utan tvekan ett europeiskt, eller snarare internationellt,
ansvar för denna art. Det saknas ett konkret mål för hur
vandringsvägarna för inte bara lax utan även havsöring skall
förbättras.
Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen med konkreta tidssatta delmål för hur vandringsvägarna för
havsöring och lax skall kunna återskapas.
Delmål
I regeringens delmål står att biotoper skall sparas "om
möjligt". Vem skall tolka vad som är möjligt? Exploatören?
Att återskapa förutsättningar för ursprunglig biologisk
mångfald måste vara ett kvalitetsmål till vilket delmål knyts.
Miljöpartiet föreslår att orden " i möjligaste mån" stryks i andra delmålet.
Regeringen bör även i detta avsnitt ges i uppdrag att återkomma till riks-
dagen med konkreta och tidsbestämda delmål.
Kalkning
Kalkningen av sjöar och vattendrag är tyvärr fortfarande en
nödvändig verksamhet, som garanterar att biologiskt liv kan
finnas kvar. Det biologiska behovet har beräknats till 600
miljoner kronor om året. Idag kalkas endast hälften av de
sjöar och vattendrag som skulle behöva kalkning.
Kalkningen är nödvändig för att bibehålla de arter i sjöar och vattendrag
som är känsliga för sjunkande pH-värden. Många av dessa känsliga arter är
sådana som Artdatabanken tagit upp som hotade.
Genom kalkningsverksamheten har en hel del giftiga metaller som
aluminium bundits i sediment och inte kommit in i det levande. Om
kalkningen upphör kan dessa sediment släppa sina lager av metaller och en
metallchock för växter och djur kan bli följden.
Det är förvånande att kalkningen inte behandlas i detta sammanhang utan
separat i propositionen. De anslagsnivåer som nu finns i budgeten är enligt
Miljöpartiets uppfattning för små.
Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att ta fram konkreta och
tidsbestämda mål för kalkningsverksamheten för beslut i riksdagen. I
avvaktan på det föreslås följande delmål:
Antalet sjöar och vattendrag som kalkas skall successivt ökas för att år
2020 täcka det biologiska behovet.
Mål 4 Myllande våtmarker
Kvalitetsmålet
Målet anger inte vad regeringen vill uppnå om en generation.
Här uttrycks ingen ambition och heller inte någon vilja.
Menas det att regeringen först om en generation vill börja
bevara värdefulla våtmarker, eller när ska det ske?
Kvalitetsmålet är för luddigt och måste skrivas om.
Dikning och skyddsdikning
Dikning och skyddsdikning av skogsmark har i realiteten
upphört i Sverige. Senaste upplagan av Skogsstatistisk
årsbok ger följande siffror för markavvattning (dikning):
1980-31 000 hektar, 1985-20 000, 1990-7000, 1995-300
hektar. Utvecklingen är lika dramatiskt nedgående för
skyddsdikningen. Skogsbolagen och kronan (nuvarande
AssiDomän) skyddsdikade 26,5 tusen hektar år 1983. 1995
var siffran nere i 200 hektar.
Idag har dikningen av skogsmark i praktiken upphört i Sverige. I de våta
naturtyperna finns en stor biologisk mångfald. Mot denna bakgrund är det
ofattbart att regeringen inte konfirmerar existerande praxis och ställer upp
mål om att all dikning och skyddsdikning av skogsmark skall upphöra i
Sverige. Nu vill man enbart utöka förbudsområdet med delar av
norrlandskusten. Örnsköldsviks kommun har i sitt yttrande föreslagit att hela
kommunen ingår i förbudsområdet, men på s. 74 skriver regeringen att
situationen i bl.a. Örnsköldsvik bör belysas mer. Staten har en klart lägre
målsättning än kommuner och skogsnäringen vad gäller markavvattning. Inte
ens inom en generation vill regeringen stoppa utdikning av skogsmark!
Orörda myrområden bör betraktas som impediment och lämnas orörda.
Miljöpartiet ogillar den klassning som sker av olika naturtyper i värdefulla
och mindre värdefulla områden. Vi har i vårt partiprogram en inskriven
formulering som innebär klart stopp för all dikning och skyddsdikning av
skogsmark i hela landet.
Miljöpartiet föreslår att som delmål all dikning och skyddsdikning i
skogsmark skall upphöra.
Myrar
Efter ett långvarigt utrednings- och beredningsarbete kom till
slut ett avgörande om "Myrskyddsplan för Sverige" våren
1994. Planen var inte komplett. Myrrika Norrbottens län
saknades, information om omgivande fastmarksskog var
bristfällig eller inaktuell. Fortfarande saknas konkreta
åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar,
mader och slättsjöar.
I propositionen 1996/97:75 Skydd av hotade arter m.m. sägs att
"sumpskogar, mader och rikkärr bör särskilt uppmärksammas i natur-
vårdsarbetet med våtmarker".  Trots detta är regeringens ambition endast att
50 % av Myrskyddsplanens objekt skall vara skyddade om en generation.
Det är en för dålig ambition. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft
och gröna skogar kostar detta vad avser själva myrmarken ca 10 miljoner
kr/år. Kostnaden för kringmarken är svår att beräkna.
Enligt Internationella naturvårdsunionen IUCN skall varje land skydda
10 % av alla naturtyper för att säkerställa den biologiska mångfalden.
Myrskyddsplanen upptar endast 6 % av totala myrarealen. Det är hög tid att
skydda de myrar som finns i Myrskyddsplanen. Sverige har ett stort ansvar
internationellt att skydda dessa biotoper.
Miljöpartiet föreslår att regeringens delmål skrivs om till: Minst 50 % av
objekten i Naturvårdsverkets Myrskyddsplan skall skyddas som reservat eller
på annat säkert sätt snarast, dock senast till år 2005. Resterande objekt skall
skyddas som reservat eller på annat säkert sätt senast till år 2010.
Miljöpartiet de gröna yrkar vidare att myrskyddsplanen kompletteras.
Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar föreslår att
ytterligare ett tiotal våtmarker i Sverige senast 1999 bör upptas på Ramsar-
listan över våtmarker av internationell betydelse. Miljöpartiet anser det vara
en god målsättning.
Miljöpartiet föreslår följande delmål: Senast år 1999 skall minst
ytterligare 10 våtmarker i landet upptas på Ramsar-listan över våtmarker av
internationell betydelse.
Torvbrytning
Torv är numera klassat som fossilt bränsle. Våra
myrområden är unika naturtyper för Europa. Torvbrytningen
i vårt land har minskat under senare år. Regeringens förslag
angående torven på sidan 69 är obegripligt. Där står att
torvbrytning får ske på lämpliga platser och med hänsyn till
den biologiska mångfalden. Bryter man torv på myrvidder så
förstörs den biologiska mångfalden till hundra procent.
Miljöpartiet instämmer i uppfattningen att torven är fossilt
bränsle som inte passar i ett uthålligt energisystem. Däremot
kan biobränslen från grenar och toppar (GROT) tas till vara i
ökad omfattning och med de restriktioner som bl.a.
Naturvårdsverket pekat på. Miljöpartiet ser torven som ett
fossilt bränsle som inte hör hemma i vår energianvändning.
Miljöpartiet föreslår att riksdagen uttalar att torv som
bränsle inte hör hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle.
Mål 5 Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Kvalitetsmålet
Kvalitetsmålet anger inte vad som skall ha uppnåtts inom en
generation. Det är för luddigt och talar om "bevaras" trots att
det finns ekologiska störningar orsakade av människan.
Dessa måste bort och den biologiska mångfalden återskapas
till vad som var naturligt förr. Målet bör omformuleras.
För att kunna leva upp till målen om hav i balans och levande kust och
skärgård måste havsforskningen få oförminskat stöd och bl.a. de s.k.
intensivstationerna, som kontinuerligt följer förändringarna i den pelagiala
havsmiljön, få möjlighet att återuppta sin verksamhet utmed västkusten.
Under maj månad 1998 överraskades alla av en i våra vatten hittills okänd
algart, som slog ut hundratals ton lax i odlingar utmed norska sydkusten.
Horngäddan i Skagerrak drabbades också hårt. Den här mycket kraftiga
blomningen hade redan kunnat avslöjas i april, och därmed också
förmodligen räddat laxodlingarna, om intensivstationerna inte lagts ned av
Naturvårdsverket 1997.
Skagerrak har med åren blivit en gigantisk soptipp för kemikalier och
tungmetaller samtidigt som den marina faunan och floran bokstavligen
"kippar efter andan" på grund av den ökande övergödningen. Den marina
forskningen är avgörande för möjligheten att komma till rätta med
problemen. Miljöpartiet har gång på gång påpekat det bakvända i att dra ned
på NV:s forskningsanslag, samtidigt som regeringen satsar stort på lokala
investeringsprogram för ett ekologiskt hållbart samhälle. Det är i havet man
kan avläsa miljösituationen på land. Därför behövs både de "fasta"
forskartjänsterna, som nu är starkt hotade, och de redan nedlagda
övervakningsstationerna. Det är fel att NV får göra halvdana "brandkårs-
utryckningar", när forskarna slår larm. Att återställa möjligheterna för
forskarna att bedriva en forskning värd namnet är, enligt Miljöpartiet, en
nödvändig besparing och investering i ett ekologiskt och långsiktigt hållbart
samhälle.
Miljöpartiet föreslår att kvalitetsmål 5 får följande lydelse: Miljön i
Östersjön och Västerhavet skall inte vara negativt påverkad av nyttjande
eller föroreningar. Vattnen skall ha en långsiktigt hållbar produktions-
förmåga. Den biologiska mångfalden skall återskapas och bevaras såväl i
haven som i kust och skärgård. Allt nyttjande, bebyggelse och rekreation
bedrivs hänsynsfullt och hållbart.
Marina reservat
Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent
marin miljö, s.k. marina reservat, som syftar till att skydda
livet under havsytan, speciellt den biologiska mångfalden.
Till de områden som fredats på detta sätt hör
Gullmarsfjorden och Stigfjorden i Bohuslän, samt vattnen
kring Gotska Sandön och Holmöarna i Västerbotten.
Arbetet med inrättandet av marina reservat har pågått länge, men har
hittills inte lett till tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste
fördjupas, konkretiseras och påskyndas. Planen "Marina reservat i Sverige"
måste skyndsamt realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande
skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar
och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande
exploatering i form av fiske.
Miljöpartiet föreslår som delmål: Planen "Marina reservat i Sverige"
kompletteras skyndsamt, speciellt beträffande skyddet av grunda kustom-
råden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar.
Vindkraften
Vindkraften nämns på sidan 83 och sidorna 90-91.
Miljöpartiets linje är att lämpliga blåsiga områden för
vindkraftsbyar bör anges i kommunernas översiktsplaner och
förklaras som riksintresse för vindkraften. Här får
motstående intressen jämka sig och vindkraften prioriteras.
Länsstyrelsen bör lämpligen ange ett antal sådana områden lämpliga för
vindkraft i varje län. Detta bör ges regeringen till känna.
Fisket
Miljöpartiet har i flera sammanhang, bland annat i samband
med regeringens proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och
jordbruk, framfört åsikter beträffande fisket. Det är
förvånande att det inte behandlas utförligare i detta
sammanhang. Det finns inte ett enda delmål som handlar om
fiske trots att fisket på flera arter idag bedrivs på ett icke
hållbart sätt. I propositionen borde det finnas mål för det
svenska fisket, såväl delmål som kvalitetsmål. Eftersom
Jordbruksdepartementet inte sätter mål på det sätt som
Miljödepartementet gör haltar regeringens ambition och
vilja.
Miljöpartiet föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att snarast
återkomma till riksdagen med kvalitativa och tidsbestämda delmål för att nå
ett beståndsbevarande och ekologiskt hållbart fiske.
1. Den vilda laxen
2.
I Östersjön finns idag naturlaxbestånd i 30 vattendrag mot
tidigare ca 70. Av de kvarvarande bestånden finns 14 i
Sverige och överlevnaden för dessa är hotad. Problematiken
har bl.a. uppmärksammats och belysts i ett flertal
utredningar, Lax 1984, Naturlax -94, Östersjölaxen 1995
samt senast i Lax i sikte.
Laxbeståndet ute i Östersjön består numer både av odlad och av naturligt
reproducerad lax, naturlax. Andelen naturlax minskar hela tiden och är nu
endast några procent av bestånden. Om fisket på de blandade bestånden får
fortgå riskerar naturlaxen att försvinna inom en snar framtid. Ett alltför hårt
kommersiellt fiske på blandbestånd i södra Östersjön samt en hög
yngeldödlighet i sjukdomen M74 är orsak till att situationen nu bedöms som
så allvarlig att Artdatabankens faunavårdskommitté har tvingats ändra
klassificeringen på naturlax från kategori 4 Hänsynskrävande till kategori 2
Sårbar.
Svenska fiskebiologer har hela tiden hävdat att laxbestånden skall
beskattas med hänsyn till vad beståndet tål. Detta innebär att fisket på
blandbeståndet i havet måste upphöra och i stället skall ett fiske vid kusten
och i älvarna utvecklas. Under de senaste åren har också mer av kvoten
flyttats uppåt kusten. Det är bra och är något Miljöpartiet drivit i motioner
och interpellationer. Här kan ett selektivt fiske efter odlad lax ske.
Miljöpartiet föreslår följande delmål: Den svenska kvoten av lax skall
fiskas så att den viltreproducerande laxen ges möjlighet att öka i antal.
Fisket av lax i blandade bestånd på tillväxtområden skall därför upphöra
1999.
Mål 6 Ingen övergödning
Övergödningen är ett stort hot mot många arter och gör att
floran trivialiseras. Arter som visans gullviva, kattfot och blå
viol har ersatts av gräs och hundkex. I skogen försvinner
bärriset och många svampar. Många arter i vatten är också
känsliga för gödande ämnen och försvinner. Många av de
arter som uppförts på Artdatabankens hotlistor hotas av just
övergödningen. Naturen blir allt fattigare.
Miljökvalitetsmålet
Miljöpartiet de gröna föreslår att miljökvalitesmålet 6
kompletteras med meningen: halterna av gödande ämnen
skall inte var högre än på 1940-talet.
Bättre delmål
Eftersom övergödningen hänger intimt ihop med trafik, jord-
och skogsbruk redovisas en del av våra förslag i dessa
avsnitt. I propositionen vill regeringen inte ange när i tiden
de föreslagna delmålen skall uppnås. I Naturvårdsverkets
rapport 4765 Ren luft och gröna skogar finns däremot
tidsangivelser. Miljöpartiet anser även i detta avsnitt att
regeringen bör återkomma till riksdagen med kvantifierade
tidsbestämda delmål med tillhörande handlingsplaner.
I avvaktan på detta bör delmålen formuleras med de tidsangivelser som
Naturvårdsverket föreslagit.
Miljöpartiet föreslår att regeringens förslag till andra delmål ersätts med
följande: De svenska utsläppen av kväve till havet söder om Ålands hav skall
minska med 40 % till år 2005 räknat från 1995 års nivå.
Miljöpartiet föreslår komplettering med delmål: Utsläpp av kväveoxider
till luft i Sverige ska minska med 40 % till 2005 och med 70 % till år 2020
räknat från 1995 års nivå.
Skogsgödsling
 < /bold > Övergödning av skogar och vattenområden är ett av
de allvarligaste miljöproblemen i Europa. Länder som
Holland och Danmark börjar mer och mer likna en
gödselstack. Även i södra Sverige breder brännässlor, hallon
och hundkäx ut sig på förut magra marker. På sidan 99 står:
"Gödsling av skogsmark bör inte ske så att bidrag till
övergödning av vatten sker." I regeringens förslag på sidan
93 sägs bl a: "Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar
till att bevara den naturliga artsammansättningen." Det är
klart bevisat att kvävegödsling av skogsmark skadar den
biologiska mångfalden. Kväve- fixerade marklavar
försvinner i stor utsträckning. Mykologer som tex Birgitta
Gahne vid SLU och Esteri Ohenoja vid Uleåborgs universitet
har visat att mängden mykorrhizasvampar och artantalet
minskar av kvävegivor i skogen samt att en trivialisering
sker av svampfloran. Trivialarter som pepparriska och
pluggskivling ökar i de kvävegödslade ytorna medan
sällsynta arter försvinner helt. Därmed bevisas att art-
sammansättningen skadas. Nämnas bör att de ca 1 000 olika
arterna av mykorrhizasvampar bl a kantarell har avgörande
betydelse för gran, tall, björk och andra skogsträd. Utan
mykorrhizasvamparna dör träden, aktiebörsen och välståndet
kraschar! Kvävegödsling av skogsmark har minskat från 168
000 hektar år 1980 till 27 000 hektar år 1995. Mot denna
bakgrund borde regeringen ställt upp mål om att
kvävegödsling av skog helt skall upphöra. Annars inträffar
den situationen att skogsnäringen slutat kvävegödsla skogen
om några år medan regeringens miljömål accepterar
skogsgödsling med kväve. Återigen ett exempel där
verkligheten sprungit ifrån regeringens låga ambitionsnivå
på miljöområdet ! Miljöpartiet accepterar inte kvävegödsling
av skogsmark.
Miljöpartiet föreslår till delmål: För att motverka
övergödning och förlust av arter skall skogsgödslingen
upphöra.
Mål 7 Bara naturlig försurning
Försurningen har diskuterats sedan 1960-talet. De åtgärder
som vidtagits har tyvärr inte inneburit att problemen kunnat
lösas. Fortfarande sker en sänkning av pH i skog och mark,
vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Många
vattenlevande arter är extremt känsliga för pH-förändringar
och försvinner då pH sjunker. Även metallutlakningen
orsakar stora problem. Försurningsproblemen är komplexa
och en del av de försurande gaserna kommer från andra
länder än Sverige. De svenska markerna är dessutom extra
känsliga eftersom de vanligaste bergarterna gnejs och granit
inte förmår buffra. För att komma till rätta med försurningen
måste arbetet ske såväl nationellt som internationellt.
Miljökvalitetsmålet
Vi anser att målet är för diffust formulerat.
Miljöpartiet föreslår därför att miljökvalitesmål 7 kompletteras med en ny
andra mening: Surhetsgraden i mark och vatten skall motsvara situationen
på 1940-talet.
Delmål
Även i detta avsnitt saknas kvantifierade tidsbestämda
delmål. Delmålen upprepar beslut från 1991 och där
tidsangivelsen gått ut sätts ingen ny. Vår uppfattning är att
de delmål som anges inte når till en ekologiskt hållbar
situation.
Miljöpartiet de gröna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
snarast återkomma till riksdagen med kvantitativa tidsbestämda delmål.
I avvaktan på detta bör följande delmål föreslagna av Naturvårdsverket
antas:
Utsläppen av svaveldioxid till luft skall minska med 25 % till 2010 räknat
från 1995 års nivå.
Utsläpp av kväveoxider till luft i Sverige ska minska med 40% till 2005 och
med 70 % till år 2020 räknat från 1995 års nivå.
Ammoniak
Det mål för minskning av ammoniak som sattes upp 1991
har inte nåtts. Det angav att utsläppen skulle minska med 25
% från 1990 till 1995. Utsläppen, som kommer från
jordbruket, har istället ökat. Regeringen föreslår inget nytt
mål, vilket är oacceptabelt, utan hoppas att den
parlamentariska beredningen kan finna ett nytt.
Jordbruksverket har redovisat vilka möjligheter som finns
och kostnaden för åtgärder för att minska utsläppen med 50
%.
Miljöpartiet föreslår följande delmål för ammoniak: Utsläppen av
ammoniak skall minska med 30 % till 2005 utifrån 1995 års nivå.
Mål 8 Levande skogar
 Den biologiska mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i
kris. Mindre än 5 % av våra skogar är ur- eller naturskogar.
Många innehåller arter som är unika i världen. Idag är endast
832 000 hektar eller 3,6 % av den produktiva skogsmarken
skyddad. Det mesta ligger ovanför den så kallade
skogsodlingsgränsen och endast 0,8 % eller 172 000 ha
nedanför skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1
662 hotade arter, framförallt lavar och mossor, som hotas av
det moderna skogsbruket (uppgifter från Naturvårdsverkets
rapport nr 4707 Skogsreservat i Sverige). Trots kunskaper
avverkas ur- och naturskogar med akut hotade arter.
Samhället ligger hela tiden efter skogsmaskinerna och
kraven på att regeringen skall ta krafttag för att hejda
avverkningarna av i alla fall de sista urskogarna blir allt
starkare. Det minsta man kan begära är att de 120 000 ha
urskog som fortfarande finns kvar skyddas. Miljöpartiet
kräver avverkningsstopp i dessa skogar.
Det är en skam för landet att Sveriges regering inte anser oss ha råd att
spara ens det värdefullaste vi har. Sverige är medlem i den internationella
naturvårdsunionen IUCN, som föreslagit att 10 % av alla representativa
naturtyper skall bevaras för att säkerställa biologisk mångfald. Detta mål är
accepterat bl.a. av Australien och håller där på att genomföras. Vi anser att
det måste gälla även för den svenska produktiva skogen med dess speciella
biologiska värden. De medel som anslås förslår inte alls och i brist på medel
tvingas länsstyrelserna idag ge klartecken till avverkning trots beräkningar
att urskogen och många av de hotade arterna är utrotade inom 5 år, om
avverkningarna fortgår i nuvarande takt. Inte ens till de viktigaste
nyckelbiotoperna i skogen finns det medel till skydd. Idag har endast några
hundra fått skydd av de ca 10 000, som avsetts skyddas till sekelskiftet.
Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlings-
gränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5
procenten. Samma begäran har framförts från Naturskyddsföreningen och
Miljövårdsberedningen.
I Miljövårdsberedningens betänkande SOU 1997:97 Skydd av skogsmark
anges att det kortsiktiga behovet är skydd av ytterligare 70 000 ha
motsvarande 3 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlings-
gränsen. Dessutom behövs utökade naturhänsyn i ytterligare 200 000 ha.
Man anför att 250 000 ha bör skyddas som reservat och hyser en förhoppning
att resten kan skyddas genom näringens frivilliga åtagande.
Regeringen har i sitt delmål föreslagit att 250 000 ha skall skyddas, men
man säger inte när. Mot bakgrund av den internationellt låga siffran för
skyddad skogsmark i Sverige bör ambitionsnivån höjas rejält. Riksdagens
revisorer riktade 1986 skarp kritik mot regeringen med anledning av att
Sverige ligger lägst bland OECD-länderna vad gäller skyddad skog i
reservat.
Miljöpartiet de gröna föreslår följande delmål: De kvarvarande ur- och
naturskogarna skall skyddas och för att säkerställa dem införs
avverkningsstopp i dessa skogar.
År 2005 skall 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför den fjällnära
skogen ha varaktigt skydd som reservat eller på annat sätt.
År 2010 skall 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför den fjällnära
skogen ha varaktigt skydd.
Mål 9 Ett rikt odlingslandskap
Dagens jordbruk är inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Det
ger heller inte en långsiktig säker livsmedelsförsörjning.
Miljöpartiets syn på jordbruket har utvecklats i flera
motioner under mandatperioden. Vi anser att jordbruket blir
långsiktigt hållbart enbart om det bedrivs enligt ekologiska
principer. Bekämpningsmedel och konstgödsel hör inte
hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle. Dagens
konventionella jordbruk är också ett hot mot biologisk
mångfald. De arter som är knutna till framför allt
åkerlandskapet minskar dramatiskt i antal. I Sverige har
varannan tofsvipa och stare, var fjärde sånglärka och var
tredje ladusvala försvunnit under de senaste 20 åren.
Undersökningar visar att såväl arter som individer av
insekter, örter och fåglar ökar vid omläggning till ekologisk
odling.
Miljökvalitetsmålet
Regeringens miljökvalitetsmål anger inte någon inriktning.
Miljöpartiet anser att det jordbruk som bedrivs i landet om
en generation skall var fritt från gifter och konstgödsel.
Miljöpartiet föreslår att miljökvalitetsmålet 9 kompletteras med: Jord-
bruket skall bedrivas enligt ekologiska principer utan bekämpningsmedel
och konstgödsel.
Delmålen
Även i detta avsnitt saknas kvantifierade tidsbestämda
delmål, vilka behöver tas fram för beslut i riksdagen precis
som inom andra avsnitt.
Fosfor
I Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar
föreslås mål för fosfor i kretsloppet. Mycket av fosforn
hamnar i vatten och orsakar övergödning och rubbad
ekologisk balans. Kväve har tidigare ansetts som det ämne
som orsakat störst problem i havet, men nya rön tyder på att
fosfor kan ha större betydelse än man tidigare trott. Fosfor
bryts idag av lagrade resurser och dagens användning är inte
långsiktigt hållbar.
Miljöpartiet föreslår följande delmål: Fosfor måste ingå i kretsloppet med
så små förluster att miljön inte skadas.
Regeringen ges i uppdrag att snarast ta fram kvantitativa och
tidsbestämda delmål för fosfor, som föreläggs riksdagen för beslut.
Mål 10 Storslagen fjällmiljö
Sverige har ett internationellt ansvar att bevara fjällvärlden.
Fastän till synes orörd har även fjällvärlden och dess
ekosystem påverkats negativt av människan. Lämmeltåg
finns knappast längre och många av fjällets arter återfinns på
Artdatabankens hotlistor. Naturligtvis är biotoper och
därmed arter i en så kärv miljö extra känsligt, men just därför
måste också stor försiktighet iakttas vid nyttjandet.
För att klara miljökvalitetsmålet att fjällen skall ha en hög grad av
ursprunglighet föreslår vi att delmål formuleras om lavtäcket, den biologiska
mångfalden och tysta områden.
Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att snarast ta fram
kvalitativa och tidsbestämda delmål för målområde 10.
I avvaktan på mer precisa föreslår vi följande delmål. Betesdriften i fjällen
skall vara i balans med naturens produktionsförmåga. Inget område i
fjällkedjan skall ha överbetade områden år 2005. Andelen tysta områden
skall successivt öka.
Mål 11 God bebyggd miljö
Miljöpartiets politik inom denna sektor har redovisats
utförligt under mandatperioden. Bl a gäller det behoven av
återställa inomhusmiljön och återskapa "sunda hus". I flera
decennier har alla inblandade underlåtit att ta ansvar för den
byggda miljön vad gäller hälsomässiga och ekologiska krav.
Inriktningen hos byggbranschen måste nu i första hand gälla
ombyggnader av osunda miljöer. Barnens hälsa skall
prioriteras. Miljöpartiet har drivit kravet på fortsatt
"allergisanering" av främst skolor och daghem, men också
bostäder. Det är oacceptabelt att nära hälften av det
uppväxande släktet är drabbat av allergier och andra
överkänslighetssymptom på grund av bl a inomhusmiljöerna.
Det handlar om en snabbt växande folksjukdom, som vi helt
enkelt inte har råd med att låta bli att åtgärda omedelbart.
Miljöfrågorna för bostäder och andra lokaler har alltså
Miljöpartiet återkommande och envetet tagit upp i andra
sammanhang under mandatperioden.
Här behandlas därför endast grustillgångar och miljöskadade områden och
delmål för dessa områden.
Naturgrus
Naturgrus är en ändlig resurs som måste bevaras. Grusåsar är
också viktiga med tanke på dricksvattenförsörjningen. De är
värdefulla inslag i natur- och kulturlandskapet. Regeringens
mål för bevarandet är för diffust och kräver att
naturgrusavlagringen skall ha stort värde för
dricksvattenförsörjningen och natur- och kulturlandskapet.
Miljöpartiet föreslår följande delmål: De återstående åsarna skall skyddas
mot uttag av naturgrus. Användningen av naturgrus skall minimeras och
utgöra högst 10 % år 2010. Uttag av naturgrus får inte skada dricksvatten-
tillgångar.
Förorenade områden
Det finns ca 2 000 miljöskadade områden i Sverige enligt
Naturvårdsverkets lista, där gifter läcker till naturen. Det
finns kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila
organiska kemikalier som vi vet kommer att läcka ut och
påverka det levande och även oss själva om inget görs. En
förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart
samhälle måste vara att eliminera de "miljöbomber" som
i dag läcker gifter. Antingen tar denna generation hand om
försyndelserna eller så överlåter vi det till kommande
generationer.
En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av "miljöbomberna" är
minst 20 miljarder kronor. Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för
1997 till projekt som kunde påbörjas då. Man fick 19 miljoner kronor, det
vill säga mindre än 10 %. För 1998 har anslaget tagits bort helt med
motivering att det nya investeringsanslaget E1 Stöd till ekologisk
omställning och utveckling öppnats för detta ändamål.
I propositionen finns inga mål för saneringar. Det anges bara att det
behöver tas fram planer som visar hur sanering skall kunna ske till år 2020.
Miljöpartiet föreslår följande delmål: Minst hälften av de nu kända
förorenade områdena skall ha sanerats till år 2010. Resten skall ha
åtgärdats till år 2020.
Mål 12 Giftfri miljö
Eftersom området är så intimt förknippat med den
kemikaliepolitik som läggs fram redovisas Miljöpartiets
åsikter i det sammanhanget.
Mål 15 Begränsad klimatpåverkan
Klimatförändringen är ett av de största hoten mot människan
och många andra arter. För oss i Skandinavien kan en
förändring av Golfströmmens bana leda till katastrofala
följder. Extrema vädersituationer inträffar allt oftare på olika
håll på Jorden. Alla länder måste ta sitt ansvar, men skulden
och kraven på åtgärd är störst för den rika världen, som har
ca 5 gånger större utsläpp per capita än u-länderna.
I regeringens proposition finns inte ett enda delmål. I bilaga 57 anges att
dagens mål beträffande koldioxid gäller, men att den parlamentariska
beredningsgruppen skall bereda mål bortom år 2000. Regeringen har i olika
sammanhang garanterat att Sverige inte avser utnyttja den utsläppsökning på
5 % som EU:s bördefördelning ger möjlighet till.
Miljöpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att ta fram kvantifierade
och tidsbestämda delmål och att dessa snarast föreläggs riksdagen för
beslut.
I avvaktan på det anser vi att de av Naturvårdsverket föreslagna målen
antas: Koldioxidutsläppen från fossila bränslen skall minska med 20 % till
år 2020 och med 60 % till år 2050 räknat från 1995 års nivå.
Utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid skall minska från 1995 års
nivå.
Vissa åtgärder på
transportområdet
Miljöpartiet de gröna instämmer i regeringens bedömning att
det ankommer på transportsektorna att utveckla ett
långsiktigt hållbart transportsystem. För att nå dit krävs dock
flera politiskt fattade beslut som underlättar en utveckling av
ett hållbart transportsystem. I samband med regeringens
proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar
utveckling, lämnade Miljöpartiet de gröna in motion
1997/98:T40 där vi redogör för att vi anser att en strategi bör
utformas för att klara miljömålen: dels behövs det
långsiktiga mål - vi förordar årtalet 2050 som långsiktigt
mål för koldioxidutsläpp - dels, för att nå en bättre
uppföljning och kontroll av måluppfyllelse, är det mycket
viktigt att bryta ner de övergripande målen i operativa
sektorsmål och etappmål. Miljöpartiet de gröna har föreslagit
långsiktiga mål för hela transportsektorn nedbrutna på
operativa sektorsmål och etappmål för vart och ett av
transportslagen för klimatpåverkande gaser, kväveoxider,
svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC). Vidare
har Miljöpartiet de gröna tidigare uttalat en hög
ambitionsnivå vad gäller åtgärdande av infrastrukturrelaterat
buller liksom skyddande av vattentäkter vid vägar. Det finns
för närvarande 1500 oskyddade vattentäkter vid vägar. Detta
är särskilt kritiskt vid en olycka med utsläpp från en
transport av farligt gods. Åtgärdande av dessa oskyddade
vattentäkter bör vara en prioriterad uppgift för Vägverket.
Etappmål för utsläpp från
transportsektorn
Vi konstaterar att de totala utsläppen av koldioxid från
transportsektorn ökade med 6 % under perioden 1990-96.
Det finns idag ingenting som tyder på att denna utveckling
skulle komma att förändras på ett positivt sätt, tvärtom. Så
länge politiska åtgärder endast syftar till att dämpa
trafikökningar och underlätta flöden, så kommer
koldioxidutsläppen inte att stävjas. Målet måste istället vara
att minska transportarbetet på väg. Med utgångspunkt från
detta resonemang så föreslår vi följande etappmål för
koldioxidutsläppen från transportsektorn: -5% till år 2005, -
11% till år 2010, -21% till år 2020 och -60 % till år 2050.
För kväveoxidutsläpp från transportsektorn föreslår vi följande etappmål: -
50 % år 2005, -60 % till år 2010 och 80 % till år 2020. För svavel-
dioxidutsläpp från transportsektorn föreslår vi följande etappmål: -21% till
år 2005, -48 % till år 2010, -85 % till år 2020. För utsläpp av flyktiga
organiska utsläpp från transportsektorn föreslår vi följande etappmål: -64 %
till år 2005, -75 % till år 2010, -81% till år 2020. I samtliga fall utgår vi
från
1995 som basår.
Det är även viktigt att minska transportsektorns totala energianvändning.
Vårt mål är att transportsektorns energianvändning skall minskas med 10 %
till år 2010 i förhållande till 1995.
Bränslen
Regeringen anger i sin bedömning: "På sikt bör
användningen av fossila bränslen minska och användningen
av förnyelsebara bränslen öka." (s. 279). Vi anser detta vara
en mycket låg ambitionsnivå och fullständigt orealistiskt i
förhållande till de miljöproblem som transportsektorn
orsakar och som utförligt dokumenterats och även redovisats
av regeringen själv i flera olika sammanhang. Istället för "på
sikt" anser vi att regeringen borde ange "omedelbart" och
istället för "bör" borde man slå fast att det är "ska" som
gäller. Med så flummiga skrivningar är regeringens
bedömning föga verklighetsanpassad och rimmar illa med
övriga formuleringar om hög ambitionsnivå i propositionen.
Miljöpartiet de gröna menar att det absolut viktigaste
redskapet för att uppnå en effektiv omställning av transport-
sektorns bränsleanvändning är att använda sig av
ekonomiska styrmedel. Vi har i ett flertal motioner redogjort
för vår skattepolitik, som på ett handfast sätt pekar på en
möjlig utveckling med hjälp av miljöskatter. Vi hänvisar till
dessa, men vill i sammanhanget markera att även i detta
avseende är regeringens ambitionsnivå vad gäller
skatteväxling helt orealistisk i förhållande till de
miljöproblem som man avser att åtgärda.
Biologisk mångfald
Enligt flera bedömare har den biologiska mångfalden aldrig
varit så trängd i landet som nu. I regeringens proposition
finns hotet mot arter nämnt under respektive avsnitt, men det
saknas allmänna mål och framför allt en viljeinriktning. På
många håll sägs att den biologiska mångfalden skall bevaras,
vilket är en mycket låg nivå på ambition med tanke på att
antalet hotade arter ökar och att individantalet minskar för
många arter. Rachel Carsons bok Tyst vår känns
skrämmande aktuell i ett allt fattigare och tystare landskap.
Miljöpartiet föreslår därför ett nytt miljökvalitetsmål 16 med rubrik
Levande mångfald.
Miljökvalitetsmål: Den biologiska mångfalden skall vara på samma nivå
som på 1940-talet.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Delmål:
- Arter, som klassas som hotade, skall ges möjlighet att återhämta sig,
öka i antal och sprida sig till nya lokaler inom hela sina naturliga
utbredningsområden.
-
- Arter upptagna i EG:s habitat- och fågeldirektiv skall bibehållas med
eller återställas till gynnsam bevarandestatus. Direktivens
bestämmelser implementeras fullt ut i landets lagar, förordningar och
föreskrifter.
-
- All verksamhet skall bedrivas så att hotet mot olika arter upphör.
-
- Jakt på arter, som finns upptagna på Artdatabankens hotlistor, skall
upphöra senast år 2000.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommuners miljö- och hälsoskyddsnämnder åter bör göras
obligatoriska,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen själv skall
fatta beslut om delmål och handlingsplaner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen får fatta beslut om kvantifierade och tidsbestämda
delmål och handlingsplaner,
4. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med
kvantifierade och tidsbestämda delmål och handlingsplaner för miljö-
politikens samtliga områden,
5. att riksdagen fastslår delmålet för utsläpp av flyktiga organiska ämnen i
enlighet med Miljöpartiet de grönas förslag,
6. att riksdagen fastslår delmålet för utsläppen av cancerframkallande
ämnen i tätorterna i enlighet med Miljöpartiet de grönas förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya kvantifierade och tidsbestämda delmål för koloxid,
kvävedioxid, sot och partiklar,
8. att riksdagen antar Miljöpartiets förslag till delmål för utsläpp av
kväveoxider i luft,
9. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
på kvantifierade och tidsbestämda delmål och handlingsplaner för förekomst
av radon, nitrat, bekämpningsmedel, metaller och radon i grundvatten,
10. att riksdagen beslutar att orden "skall bevaras" i miljökvalitetsmålet 3
Levande sjöar och vattendrag på två ställen byts ut mot "skall förbättras och
bevaras",
11. att riksdagen beslutar komplettera miljökvalitetsmål 3 Levande sjöar
och vattendrag med meningen "Miljöförbättrande åtgärder skall vara
genomförda i påverkade sjöar och vattendrag i syfte att återskapa den
ursprungliga biologiska mångfalden.",
12. att riksdagen beslutar anta Miljöpartiet de grönas förslag till delmål:
De outbyggda vattendragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att
bevarandeintressena i fortsättningen måste sättas före exploatering av
vattendragen. Kvarvarande opåverkade forsar och strömsträckor skall inte
exploateras,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de outbyggda älvarna och de befintliga outbyggda
älvsträckorna skall grundlagsskyddas,
14. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
konkreta tidssatta delmål för hur vandringsvägarna för havsöring och lax
skall kunna återskapas,
15. att riksdagen beslutar att orden " i möjligaste mån" stryks i andra
delmålet under delmål till miljökvalitetsmål 3 Levande sjöar och vattendrag,
16. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med
konkreta och tidsbestämda mål för kalkningsverksamheten,
17. att riksdagen beslutar anta delmål för kalkningsverksamhet med
följande lydelse: Antalet sjöar och vattendrag som kalkas skall successivt
ökas för att år 2020 täcka det biologiska behovet,
18. att riksdagen beslutar anta Miljöpartiet de grönas förslag till delmål
med följande lydelse: All dikning och skyddsdikning i skogsmark skall
upphöra,
19. att riksdagen beslutar att delmål om skydd av myrmarker skrivs om
enligt förslag i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att myrskyddsplanen kompletteras,
21. att riksdagen beslutar anta det av Miljöpartiet de gröna föreslagna
delmålet med följande lydelse: att senast år 1999 minst ytterligare 10
våtmarker i landet upptas på Ramsar-listan över våtmarker av internationell
betydelse,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att torv som bränsle inte hör hemma i ett ekologiskt hållbart
samhälle,
23. att riksdagen beslutar att kvalitetsmål 5 får följande lydelse: Miljön i
Östersjön och Västerhavet skall inte vara negativt påverkad av nyttjande eller
föroreningar. Vattnen skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga.
Den biologiska mångfalden skall återskapas och bevaras såväl i haven som i
kust och skärgård. Allt nyttjande, bebyggelse och rekreation bedrivs
hänsynsfullt och hållbart,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att planen "Marina reservat i Sverige" kompletteras skyndsamt,
speciellt beträffande skyddet av grunda kustområden med exempelvis
mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att länsstyrelsen bör ange ett antal områden lämpliga för vindkraft
i varje län,
26. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med kvalitativa och tidsbestämda delmål för att nå ett beståndsbevarande och
ekologiskt hållbart fiske,
27. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Den svenska kvoten av lax
skall fiskas så att den viltreproducerande laxen ges möjlighet att öka i antal.
Fisket av lax i blandade bestånd på tillväxtområden skall därför upphöra
1999,
28. att riksdagen beslutar att miljökvalitetsmålet 6 kompletteras med
meningen: halterna av gödande ämnen skall inte var högre än på 1940-talet,
29. att riksdagen beslutar att regeringens förslag till andra delmål under
område Ingen övergödning får följande lydelse: De svenska utsläppen av
kväve till havet söder om Ålands hav skall minska med 40 % till år 2005
räknat från 1995 års nivå,
30. att riksdagen antar delmål: Utsläpp av kväveoxider till luft i Sverige
ska minska med 40 % till 2005 och med 70 % till år 2020 räknat från 1995
års nivå,
31. att riksdagen antar delmål: För att motverka övergödning och förlust av
arter skall skogsgödslingen upphöra,
32. att riksdagen beslutar att miljökvalitetsmål 7 kompletteras med en ny
andra mening: Surhetsgraden i mark och vatten skall motsvara situationen på
1940-talet,
33. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med kvantitativa tidsbestämda delmål för försurande gaser,
34. att riksdagen beslutar anta delmål för utsläppen av svaveldioxid till luft
i enlighet med förslag i motionen,
35. att riksdagen beslutar anta delmål för utsläppen av kväveoxider till luft
i enlighet med förslag i motionen,
36. att riksdagen beslutar anta delmål för utsläppen av ammoniak enligt
förslag i motionen,
37. att riksdagen beslutar anta följande delmål: De kvarvarande ur- och
naturskogarna skall skyddas och för att säkerställa dem införs
avverkningsstopp i dessa skogar,
38. att riksdagen beslutar anta följande delmål: År 2005 skall 5 % av den
produktiva skogsmarken nedanför den fjällnära skogen ha varaktigt skydd
som reservat eller på annat sätt,
39. att riksdagen beslutar anta följande delmål: År 2010 skall 10 % av den
produktiva skogsmarken nedanför den fjällnära skogen ha varaktigt skydd,
40. att riksdagen beslutar att miljökvalitetsmålet 9 kompletteras med:
Jordbruket skall bedrivas enligt ekologiska principer utan bekämpningsmedel
och konstgödsel,
41. att riksdagen beslutar antar följande delmål: Fosfor måste ingå i
kretsloppet med så små förluster att miljön inte skadas,
42. att riksdagen begär att regeringen snarast tar fram kvantitativa och
tidsbestämda delmål för fosfor att föreläggas riksdagen för beslut,
43. att riksdagen begär att regeringen snarast tar fram kvalitativa och
tidsbestämda delmål för målområde 10,
44. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Betesdriften i fjällen skall
vara i balans med naturens produktionsförmåga. Inget område i fjällkedjan
skall ha överbetade områden år 2005,
45. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Andelen tysta områden
skall successivt öka,
46. att riksdagen beslutar anta följande delmål: De återstående åsarna skall
skyddas mot uttag av naturgrus,
47. att riksdagen beslutar antar följande delmål: Användningen av
naturgrus skall minimeras och utgöra högst 10 % år 2010.Uttag av naturgrus
får inte skada dricksvattentillgångar,
48. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Minst hälften av de nu
kända förorenade områdena skall ha sanerats till år 2010. Resten skall ha
åtgärdats till år 2020,
49. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Koldioxidutsläppen från
fossila bränslen skall minska med 20 % till år 2020 och med 60 % till år
2050 räknat från 1995 års nivå,
50. att riksdagen beslutar anta följande delmål: Utsläppen av andra
växthusgaser än koldioxid skall minska från 1995 års nivå,
51. att riksdagen beslutar anta miljökvalitetsmål 16 Levande mångfald
med lydelse enligt motionens förslag,
52. att riksdagen beslutar anta de fyra delmålen till miljökvalitetsmål 16
Levande mångfald i enlighet med förslag i motionen,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etappmål och långsiktiga mål för utsläpp av luftföroreningar från
transportsektorn,
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera skyddandet av vattentäkter,
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ambitionsnivån beträffande bränsleanvändningens utveckling för
transportsektorn.

Stockholm den 29 maj 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Per Lager (mp)

Eva Goës (mp)

Peter Eriksson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Ronny Korsberg (mp)