Den socialdemokratiska regeringen har med hjälp av
Vänsterpartiet drivit igenom en kraftig besparing på anslaget
för kalkning av sjöar och vattendrag. Anslaget i år ligger på
130 mkr och för 1998 på 140 mkr. Det kan jämföras med
omkring 200 mkr per år under den borgerliga
regeringsperioden.
Eftersom den nuvarande regeringens energipolitik leder till att de
försurande utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider kommer att öka borde
kraftfulla resurser satsas på kalkning. En femtedel av alla sjöar och
vattendrag är i dag påtagligt försurade och hårdast drabbat är Västsverige.
Naturvårdsverket bedömer att en anslagsnivå på 140 mkr innebär att
kalkningsverksamheten måste begränsas till ett urval av dagens kalkade
sjöar. I 25 procent av de i dag kalkade sjöarna och vattendragen skulle
kalkningarna upphöra, och försurningsskadorna kommer då att successivt
öka. De konsekvenser som Naturvårdsverket beskriver känner vi alla till i
utslagning av fiskebestånd och insekter, genetiskt unika bestånd och arter
försvinner för alltd, försvårat nyttjande av sjöar som vattentäkter,
tungmetallerna ökar i vattenmiljön och i fisken, tillgången på föda för bl.a.
fågel och utter minskar.
Vissa saker tar mycket lång tid att bygga upp igen om de raseras. En
ansvarsfull miljöpolitik måste prioritera dessa saker framför mer kortsiktiga
symbolprojekt. Flera års investeringar i kalkning kastas bokstavligen i sjön
när kalkningen av försurningshotade sjöar och vattendrag upphör.
Kalkningen måste återställas till en sådan nivå så att inte uppnådda resultat
äventyras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkning av sjöar och vattendrag.