Försurningen är ett internationellt problem som innebär en negativ miljöpåverkan på Sverige i allmänhet och Västsverige i synnerhet. Ungefär två tredjedelar av mark- och vattenförsurningen kommer från svavelutsläpp, som förs in över landsdelen genom förhärskande vindar. Det finns uppgifter om att "importen" av svavelnedfallet kan vara så hög som 90 procent. Effekten av nedfallet kan mätas på olika sätt. Ett är att se på den inventering för riket som gjorts av Fiskeriverket. Här framgår att drygt 5 000 sjöar har ett kraftigt vikande fiskbestånd och flera sjöar betecknas som döda. Särskilt illa är det i Västsverige där varannan sjö fått livsbetingelserna allvarligt rubbade.
Intill dess att en radikal minskning sker av svavelnedfallet, vilket tyvärr kommer att dröja, är kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker i stort sett det enda sättet att motverka försurning och upprätthålla fiskbestånden. En minskning av det statliga anslaget till kalkning kommer i de allra flesta fallen inte att vägas upp av ökade insatser från kommunerna. Upphör man med kalkningen kommer vattendrag som idag är "botade" att snabbt återgå till tidigare försurad nivå.
Skall det vara någon mening med miljöinsatser på området krävs som i andra sammanhang en långsiktighet i åtgärderna, förenat med en totalsyn som också innebär att den "gröna" bokföringen tillföres kända betydande plusposter. Jag vill här initialt hänvisa till Kalkningutredningen (SOU 1996:53) som anger, "varje satsad krona på sjökalkning ger mer än två kronor tillbaka". För turismen i Sverige är det sjöar och vattendrag som präglar besökarnas bild av landet. År 1995 drog besöksnäringen in 44 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor hänförs till fiskedelen.
Inledningsvis anges problemets internationella räckvidd. Sverige har tidigare varit drivande i avsikt att få Europas stater att samfällt inse sitt ansvar. Tyvärr är informa-tionen från EU-sidan nedslående. Inga kraftfulla åtgärder är i antågande. Rättvisan kräver att Sverige som ligger i topp när det gäller avgifterna till EU, få gehör för skärpta bestämmelser i "nersmutsarländerna". Ökad höjd på skorstenarna ger inte friskare sjöar i Sverige. Regeringen måste mer kraftfullt driva försurningsfrågan i EU.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av kalkning, särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige,
2. att riksdagen till anslaget A 3. Bidrag för kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, utgiftsområde 20, för budgetåret 1998 anslår 20 miljoner kronor mer än regeringen eller således 160 miljoner kronor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mer kraftfullt driva frågan om försurning.
Stockholm den 28 september 1997
Kenth Skårvik (fp)