med anledning av prop. 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart samhälle - ett ansvar för alla
Regeringen avser att införa ett förbud från år 2002 mot
deponering av utsorterat brännbart avfall och från år 2005 ett
förbud mot deponering av organiskt avfall generellt.
Det är viktigt att slå fast att sortering inte är ett mål i sig utan ett medel
och
en nödvändighet för att klara de ökade krav som ställs på all avfalls-
hantering.
Nationella sorteringsföreskrifter riskerar att låsa fast utvecklingen av
avfallshanteringen på ett sätt som knappast är förenligt med de olika
förutsättningar för en kretsloppsanpassad avfallshantering som råder inom
olika delar av vårt land.
Obligatorisk sortering av avfall i kombination med föreslaget förbud mot t
ex deponering av utsorterat brännbart avfall ger inte kommunerna möjlighet
att ordna avfallshanteringen enligt vad som är miljömässigt bäst med hänsyn
till de lokala förutsättningarna.
Om ett obligatoriskt sorteringskrav införs måste tidpunkten för sorterings-
kravet skjutas fram i tiden. Det är orimligt för kommunerna att bygga upp
och handla upp ett långsiktigt system för sortering före år 2002.
Kommunerna måste vid utformandet av avfallshanteringen ta hänsyn till all
källsortering, såväl den som krävs enligt lag som den som behövs för den
lokala avfallshanteringen. Ingen kommun bygger upp ett kostnads- och
resurskrävande system för utsortering av en viss fraktion för att sedan blanda
den med annat avfall igen.
Även om obligatorisk sortering inte införs kommer brännbart avfall som
en följd av andra åtgärder att i allt större utsträckning sorteras ut och
utnyttjas för energiutvinning.
De i propositionen föreslagna förbuden kan bromsa önskvärd teknik-
utveckling och låsa fast kommunerna i förutbestämda lösningar. Det kan bli
en svår uppgift att först etablera ett insamlingssystem för att sortera ut en
brännbar fraktion och sedan komplettera detta med utsorteringen av en
organisk fraktion . Utöver de kostnader och resurser som är förknippade med
en sådan övergång kan det bli ett pedagogiskt problem med avfallslämnarna.
Deponeringsförbudet för organiskt avfall bör tas bort ur propositionen och
ersättas med ett mätbart minskningsmål. Det är rent tekniskt sett svårt att
följa upp och beivra en nollgräns eftersom vissa undantag alltid kommer att
krävas.
Det är angeläget att de kommuner som satsat på biogasutvinning ur
deponier ges möjligheter att fortsätta denna verksamhet. Metoden är ur
miljösynpunkt mycket positiv och kan även bedrivas i mindre skala. Detta
gagnar inte minst mindre kommuner som redan har satsat och de som är
beredda att framgent satsa på denna metod.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kravet på obligatoriska nationella sorteringsföreskrifter slopas
och att förbudet mot deponering av utsorterat brännbart avfall utgår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjligheten till biogasutvinning ur deponier tillvaratas även
framöver.