med anledning av prop. 1997/98:142 Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
Regeringen uppställer tre övergripande mål för den framtida jordbruks-
och livsmedelspolitiken inom EU. Inbegripet i dessa mål finns höga
etiska krav på djurhållning och att ökad djurhänsyn ska tas.
Miljön är ett nytt prioriterat område för EU:s jordbrukspolitik enligt EU-
kommissionens förslag till reformer i Agenda 2000. I regeringens förslag till
tre övergripande mål framhålls miljöåtgärder särskilt. Här anges en rad
förslag till hur miljömålen ska kunna uppfyllas. När det gäller djurskydd
föreslås att Sverige ska verka för att den svenska djurskyddslagen bör inte-
greras i EU:s lagstiftning. Gemensamma regler saknas för närvarande och
därför bör sådana fastställas med en miniminivå med så högt ställda
djurskyddskrav som möjligt. Dessutom bör enskilda länder kunna ha, eller
behålla, strängare djurskyddskrav.
Problemet är dock inte endast att EU saknar ett gemensamt regelverk för
lantbrukets djur och att de direktiv som finns är undermåliga från djur-
skyddssynpunkt, utan också att inga som helst hänsyn tas till djurskydds-
aspekter i EU:s skilda marknadsordningar. EU:s krångliga bidragssystem
med exportsubventioner, interventionsåtgärder, gränsskydd, direktstöd i form
av areal- och djurbidrag, exportavgifter, konsumtionsstimulerande åtgärder
etc är inte alls kopplat till djurskydd. Subventionerna är i första hand
producentorienterade, vilket innebär att helt andra mål än god djurhållning
styr utformningen av bidragen. Subventionssystemet har bidragit till att
upprätthålla produktionssystem som missgynnar djuren och som direkt
orsakar djuren lidande.
Miljöfrågans genombrott i politiken har lett till att EU nu formulerat
miljömål. I och med 1992 års reform i EU fick miljöfrågan ett stort utrymme.
I Agenda 2000 föreslås miljön bli en av fyra prioriteringar för reformering av
den nuvarande jordbrukspolitiken.
Vi menar att djurskydd (animal welfare) måste lyftas upp som ett
överordnat mål och få en egen prioritet. Annars riskerar djurskyddet, även
om utfästelser om större djurskyddshänsyn görs i Agenda 2000 och i
regeringens proposition, att hamna i skymundan och inte räknas som en
faktor att ta hänsyn till vid beslut om varje enskild reglering som görs inom
EU.
Det finns mycket starka skäl för att göra djurskydd till ett prioriterat
område. Djur är kännande varelser. Av moraliska skäl måste djur därför
tillmätas hänsyn. Djur känner smärta, stress och ångest och lider när de inte
har möjlighet att leva i enlighet med sina biologiska behov, det vill säga när
de inte erbjuds miljöer som gör det möjligt för dem att utöva sina medfödda,
naturliga beteenden. Djur utgör en mycket stor del av jordbruksproduktionen.
Miljarder djur föds upp och slaktas inom EU varje år. T ex finns ca 100
miljoner grisar i EU vid ett och samma tillfälle, 356 miljoner värphöns och
långt över en miljard slaktkycklingar. Det är väsentligt att hålla i minnet att
alla dessa djur är individer. Produkter från djur, levande eller döda, är de
största delbranscherna inom EU:s livsmedelsindustri, det gäller slakteri- och
charkindustrin samt mejeriindustrin. Produkter från djur finns dagligen på
matbordet hos den stora majoriteten konsumenter i EU. Djuren hålls i
mycket stor omfattning i system som inte utformats med hänsyn tagen till
varje djurslags biologiska behov och beteenden, och som direkt motverkar
gott djurskydd och god djurhälsa. Antibiotikaanvändning och annan
medicinering liksom stympande ingrepp som t ex näbbklippning av
värphöns, vilket är tillåtet och regel inom de flesta EU-länder, är en
förutsättning för att kunna hålla djuren i dessa system. Dåliga djurmiljöer
bibehålles genom ständig tillförsel av läkemedel. En utveckling mot en
alltmer specialiserad djuruppfödning och större enheter har gynnats av EU:s
bidragsregler. Den nuvarande strukturen på djurproduktionen är en effekt av
de ekonomiska styrmedel EU förfogar över. Besluten har styrts helt utifrån
produktionsintressen, inte minst har de industrier som är en avläggare av den
primära jordbruksproduktionen, t ex foderindustrin, starkt gynnats. Ingen
hänsyn har tagits till djurens behov.
För att erforderliga hänsyn ska tas till djurens intressen vid beslut enligt
EU:s marknadsordningar krävs ett tillägg till artikel 39 i Romfördraget.
Enligt beslut vid EU:s senaste regeringskonferens i Amsterdam har djurens
ställning stärkts. Ett tilläggsprotokoll till Amsterdamfördraget lyder:
The high contracting parties, desiring to ensure improved protection and
respect for the welfare of animals as sentient beings, have agreed upon the
following provision which shall be annexed to the Treaty establishing the
European Community:
In formulating and implementing the Community's agricultural, transport,
internal market and research policies, the Community and the Member States
shall pay full regard to the welfare requirements of animals, while respecting
the legislative or administrative provisions and customs of the Member
States relating in particular to religions rites, cultural traditions and
regional
heritage.
I artikel 39 under punkt 2 står det: "Vid utformningen av den
gemensamma jordbrukspolitiken och de särskilda åtgärder som krävs för
att tillämpa den ska hänsyn tas till" och så anges tre hänsynstaganden. Ett
fjärde bör tilläggas som kan formuleras "behovet att tillförsäkra
lantbrukets djur en hög djurskydds- och djurhälsostandard."
(The need to ensure high standards of health and welfare for farm ani-
mals.)
Paragrafen ska ligga till grund för att en bedömning av konsekvenserna för
djurskyddet ska göras före varje åtgärd som vidtas inom ramen för EU och
det sätt djuren hanteras på vid transporter och slakt.
En konsekvensanalys av EU:s marknadsordningar från djurskydds-
synpunkt har gjorts av en forskningsgrupp under ledning av professor
Michael Winter vid Cheltenham & Glouchester, som är expert på CAP och
bl a bedrivit forskning om CAP:s påverkan på miljön på uppdrag av brittiska
regeringen och EU-kommissionen.
Rapporten har givits ut av de två djurskyddsorganisationerna World
Society for the Protection of Animals (WSPA) och Compassion in World
Farming Trust (CIWF).
Bland förslagen till reformering som gynnar djurskyddet märks:
- Riktade insatser för att stimulera jordbrukare att frångå fabriksmässig,
specialiserad djurhållning till ett blandat jordbruk med både djur och
växtodling, vilket ger förutsättningar för en bättre djurhållning.
Arealbidraget har bidragit till den negativa utvecklingen.
- Stöd för en förändring från den intensiva gris- och
fjäderfäproduktionen till system som bättre tillgodoser djurens behov.
Dagens djurfabriker utgör ett mycket stort djurskyddsproblem.
- Förändringar av systemet med mjölkkvoter som lett till en avel som
gör att korna producerar alltmer på bekostnad av sin hälsa.
- Åtgärder för att en överproduktion av djur inte ska uppkomma.
Överproduktion har lett till bidrag för att komma ifrån den tillfälliga
överproduktionen. Ett exempel är bidrag till slakt av nyfödda kalvar,
vilket skedde 1996. Det är helt förkastligt från djurskyddssynpunkt att
transportera så unga djur, under 21 dagar gamla, och etiskt förkastligt
att föda fram kalvar bara för att omedelbart slakta dem, utan att köttet
används.
- Borttagande av exportbidrag för transport av levande djur till tredje
land, och bidrag som understödjer transport av djur till slakt från ett
EU-land till ett annat. Djurtransporterna innebär ett oerhört stort
lidande för djuren. De nya harmoniserade transportreglerna hindrar inte
att djur transporteras under mycket lång tid under undermåliga
förhållanden. Tillsynen fungerar inte heller.
- Bortagande av bidrag som ges för hankalvar som inte kan användas i
mjölkindustrin men som bonden får bidrag för att behålla och ge
mjölkpulver som produceras som en effekt av ett mjölköverskott inom
industrin. Dessa kalvar får inte adekvat föda och hålls i boxar där de
inte kan vända på sig enligt EU:s kalvdirektiv. Förändringar har
införts, men det dröjer tills de träder i kraft.
För att Sverige ska kunna bedriva en effektiv politik på
djurskyddsområdet inom EU ställs krav på samordning och
framförhållning. Ett EU-sekretariat för djurskydd skulle behöva inrättas
inom Regeringskansliet för att kunna bereda de komplicerade frågor det
rör sig om. Organet bör även behandla sådana WTO- och Codex-frågor
som har effekter på djurskyddet. Det vore önskvärt att knyta en
referensgrupp till sekretariatet, som består av personer och organisationer
som har kunskap och idéer om hur framgångsrik djurskyddspolitik inom
EU ska kunna bedrivas.
Synen på djuren är av avgörande betydelse för att förändringar ska kunna
ske. I vissa EU-länder har djur traditionellt en mycket låg status, djurskydds-
lagar saknas eller är ofullständiga, och det gäller inte minst ansökarländerna.
Brister i tillsynen är ett stort problem. Därför bör svenska regeringen utforma
ett förslag om hur en procedur ska kunna igångsättas inom EU som har som
syfte att uppnå en medvetandehöjning och
attitydförändring till djur hos människor i de länder där djurskyddet är
starkt eftersatt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör verka för att djurskydd
måste få en egen prioritet och utgöra ett överordnat mål i
EU:s framtida jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att artikel 39 i EG:s grundfördrag
Romfördraget utökas med krav på att särskilda hänsyn skall
tas till djurskydd vid utformning av EU:s jordbrukspolitik,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring
av artikel 39 i Romfördraget att varje beslut enligt EU:s
marknadsordningar - liksom alla andra beslut som kan få
konsekvenser för djurskyddet - beaktar effekterna på
djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet
stärks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förändringar i marknadsordningen
snarast bör införas på en rad områden för att uppnå
strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott
djurskydd och god djurhälsa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör inrätta ett EU-
sekretariat för djurskydd