Regeringen uppställer tre övergripande mål för den framtida jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Inbegripet i dessa mål finns höga etiska krav på djurhållning och att ökad djurhänsyn ska tas.
Miljön är ett nytt prioriterat område för EU:s jordbrukspolitik enligt EU- kommissionens förslag till reformer i Agenda 2000. I regeringens förslag till tre övergripande mål framhålls miljöåtgärder särskilt. Här anges en rad förslag till hur miljömålen ska kunna uppfyllas. När det gäller djurskydd föreslås att Sverige ska verka för att den svenska djurskyddslagen bör inte- greras i EU:s lagstiftning. Gemensamma regler saknas för närvarande och därför bör sådana fastställas med en miniminivå med så högt ställda djurskyddskrav som möjligt. Dessutom bör enskilda länder kunna ha, eller behålla, strängare djurskyddskrav.
Problemet är dock inte endast att EU saknar ett gemensamt regelverk för lantbrukets djur och att de direktiv som finns är undermåliga från djur- skyddssynpunkt, utan också att inga som helst hänsyn tas till djurskydds- aspekter i EU:s skilda marknadsordningar. EU:s krångliga bidragssystem med exportsubventioner, interventionsåtgärder, gränsskydd, direktstöd i form av areal- och djurbidrag, exportavgifter, konsumtionsstimulerande åtgärder etc är inte alls kopplat till djurskydd. Subventionerna är i första hand producentorienterade, vilket innebär att helt andra mål än god djurhållning styr utformningen av bidragen. Subventionssystemet har bidragit till att upprätthålla produktionssystem som missgynnar djuren och som direkt orsakar djuren lidande.
Miljöfrågans genombrott i politiken har lett till att EU nu formulerat miljömål. I och med 1992 års reform i EU fick miljöfrågan ett stort utrymme. I Agenda 2000 föreslås miljön bli en av fyra prioriteringar för reformering av den nuvarande jordbrukspolitiken.
Vi menar att djurskydd (animal welfare) måste lyftas upp som ett överordnat mål och få en egen prioritet. Annars riskerar djurskyddet, även om utfästelser om större djurskyddshänsyn görs i Agenda 2000 och i regeringens proposition, att hamna i skymundan och inte räknas som en faktor att ta hänsyn till vid beslut om varje enskild reglering som görs inom EU.
Det finns mycket starka skäl för att göra djurskydd till ett prioriterat område. Djur är kännande varelser. Av moraliska skäl måste djur därför tillmätas hänsyn. Djur känner smärta, stress och ångest och lider när de inte har möjlighet att leva i enlighet med sina biologiska behov, det vill säga när de inte erbjuds miljöer som gör det möjligt för dem att utöva sina medfödda, naturliga beteenden. Djur utgör en mycket stor del av jordbruksproduktionen. Miljarder djur föds upp och slaktas inom EU varje år. T ex finns ca 100 miljoner grisar i EU vid ett och samma tillfälle, 356 miljoner värphöns och långt över en miljard slaktkycklingar. Det är väsentligt att hålla i minnet att alla dessa djur är individer. Produkter från djur, levande eller döda, är de största delbranscherna inom EU:s livsmedelsindustri, det gäller slakteri- och charkindustrin samt mejeriindustrin. Produkter från djur finns dagligen på matbordet hos den stora majoriteten konsumenter i EU. Djuren hålls i mycket stor omfattning i system som inte utformats med hänsyn tagen till varje djurslags biologiska behov och beteenden, och som direkt motverkar gott djurskydd och god djurhälsa. Antibiotikaanvändning och annan medicinering liksom stympande ingrepp som t ex näbbklippning av värphöns, vilket är tillåtet och regel inom de flesta EU-länder, är en förutsättning för att kunna hålla djuren i dessa system. Dåliga djurmiljöer bibehålles genom ständig tillförsel av läkemedel. En utveckling mot en alltmer specialiserad djuruppfödning och större enheter har gynnats av EU:s bidragsregler. Den nuvarande strukturen på djurproduktionen är en effekt av de ekonomiska styrmedel EU förfogar över. Besluten har styrts helt utifrån produktionsintressen, inte minst har de industrier som är en avläggare av den primära jordbruksproduktionen, t ex foderindustrin, starkt gynnats. Ingen hänsyn har tagits till djurens behov.
För att erforderliga hänsyn ska tas till djurens intressen vid beslut enligt EU:s marknadsordningar krävs ett tillägg till artikel 39 i Romfördraget. Enligt beslut vid EU:s senaste regeringskonferens i Amsterdam har djurens ställning stärkts. Ett tilläggsprotokoll till Amsterdamfördraget lyder:
The high contracting parties, desiring to ensure improved protection and respect for the welfare of animals as sentient beings, have agreed upon the following provision which shall be annexed to the Treaty establishing the European Community:
In formulating and implementing the Community's agricultural, transport, internal market and research policies, the Community and the Member States shall pay full regard to the welfare requirements of animals, while respecting the legislative or administrative provisions and customs of the Member States relating in particular to religions rites, cultural traditions and regional heritage.
I artikel 39 under punkt 2 står det: "Vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de särskilda åtgärder som krävs för att tillämpa den ska hänsyn tas till" och så anges tre hänsynstaganden. Ett fjärde bör tilläggas som kan formuleras "behovet att tillförsäkra lantbrukets djur en hög djurskydds- och djurhälsostandard."
(The need to ensure high standards of health and welfare for farm ani- mals.)
Paragrafen ska ligga till grund för att en bedömning av konsekvenserna för djurskyddet ska göras före varje åtgärd som vidtas inom ramen för EU och det sätt djuren hanteras på vid transporter och slakt.
En konsekvensanalys av EU:s marknadsordningar från djurskydds- synpunkt har gjorts av en forskningsgrupp under ledning av professor Michael Winter vid Cheltenham & Glouchester, som är expert på CAP och bl a bedrivit forskning om CAP:s påverkan på miljön på uppdrag av brittiska regeringen och EU-kommissionen.
Rapporten har givits ut av de två djurskyddsorganisationerna World Society for the Protection of Animals (WSPA) och Compassion in World Farming Trust (CIWF).
Bland förslagen till reformering som gynnar djurskyddet märks:
- Riktade insatser för att stimulera jordbrukare att frångå fabriksmässig, specialiserad djurhållning till ett blandat jordbruk med både djur och växtodling, vilket ger förutsättningar för en bättre djurhållning. Arealbidraget har bidragit till den negativa utvecklingen.
- Stöd för en förändring från den intensiva gris- och fjäderfäproduktionen till system som bättre tillgodoser djurens behov. Dagens djurfabriker utgör ett mycket stort djurskyddsproblem.
- Förändringar av systemet med mjölkkvoter som lett till en avel som gör att korna producerar alltmer på bekostnad av sin hälsa.
- Åtgärder för att en överproduktion av djur inte ska uppkomma. Överproduktion har lett till bidrag för att komma ifrån den tillfälliga överproduktionen. Ett exempel är bidrag till slakt av nyfödda kalvar, vilket skedde 1996. Det är helt förkastligt från djurskyddssynpunkt att transportera så unga djur, under 21 dagar gamla, och etiskt förkastligt att föda fram kalvar bara för att omedelbart slakta dem, utan att köttet används.
- Borttagande av exportbidrag för transport av levande djur till tredje land, och bidrag som understödjer transport av djur till slakt från ett EU-land till ett annat. Djurtransporterna innebär ett oerhört stort lidande för djuren. De nya harmoniserade transportreglerna hindrar inte att djur transporteras under mycket lång tid under undermåliga förhållanden. Tillsynen fungerar inte heller.
- Bortagande av bidrag som ges för hankalvar som inte kan användas i mjölkindustrin men som bonden får bidrag för att behålla och ge mjölkpulver som produceras som en effekt av ett mjölköverskott inom industrin. Dessa kalvar får inte adekvat föda och hålls i boxar där de inte kan vända på sig enligt EU:s kalvdirektiv. Förändringar har införts, men det dröjer tills de träder i kraft.
För att Sverige ska kunna bedriva en effektiv politik på djurskyddsområdet inom EU ställs krav på samordning och framförhållning. Ett EU-sekretariat för djurskydd skulle behöva inrättas inom Regeringskansliet för att kunna bereda de komplicerade frågor det rör sig om. Organet bör även behandla sådana WTO- och Codex-frågor som har effekter på djurskyddet. Det vore önskvärt att knyta en referensgrupp till sekretariatet, som består av personer och organisationer som har kunskap och idéer om hur framgångsrik djurskyddspolitik inom EU ska kunna bedrivas.
Synen på djuren är av avgörande betydelse för att förändringar ska kunna ske. I vissa EU-länder har djur traditionellt en mycket låg status, djurskydds- lagar saknas eller är ofullständiga, och det gäller inte minst ansökarländerna. Brister i tillsynen är ett stort problem. Därför bör svenska regeringen utforma ett förslag om hur en procedur ska kunna igångsättas inom EU som har som syfte att uppnå en medvetandehöjning och
attitydförändring till djur hos människor i de länder där djurskyddet är starkt eftersatt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör verka för att djurskydd måste få en egen prioritet och utgöra ett överordnat mål i EU:s framtida jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att artikel 39 i EG:s grundfördrag Romfördraget utökas med krav på att särskilda hänsyn skall tas till djurskydd vid utformning av EU:s jordbrukspolitik,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av artikel 39 i Romfördraget att varje beslut enligt EU:s marknadsordningar - liksom alla andra beslut som kan få konsekvenser för djurskyddet - beaktar effekterna på djurskyddet och utformas på ett sådant sätt att djurskyddet stärks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringar i marknadsordningen snarast bör införas på en rad områden för att uppnå strukturförändringar inom jordbruket till förmån för ett gott djurskydd och god djurhälsa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör inrätta ett EU- sekretariat för djurskydd
Stockholm den 27 mars 1998
Siw Persson (fp)
Gudrun Lindvall (mp)