Inledning
Den nya tekniken tar rejäla kliv framåt hela tiden. Man flyttar gener mellan olika organismer och skapar nya kombinationer i en takt som tidigare aldrig varit möjlig. Evolutionen ter sig långsam. Nu har människan tagit över!
Många försvarare av den nya tekniken menar att detta inte är något annat än det man alltid har hållit på med inom växtförädlingen och djuraveln. Men den nya gentekniken skiljer sig på ett avgörande sätt nämligen så till vida att med gentekniken kan man korsa artbarriärer. Genmaterial från djur kan planteras in i växter. Gener från människa kan sättas in i grisar, gener från växter i bakterier och så vidare. Endast forskarens fantasi sätter gränser.
Kunskap och diskussion behövs
Förutsättningen för att göra detta är en total kunskap om gener. Det mänskliga genomet kartläggs och vilka konsekvenser det kan få i framtiden kan vi bara spekulera om. Foster kan väljas bort om generna inte verkar vara de önskade. Arbetstagare skulle kunna avkrävas gentest. Försäkringsbolag kanske vill vara på den säkra sidan att inga ärftliga sjukdomar dyker upp och orsakar förluster.
I Sverige diskuteras gentekniken för lite. Miljöpartiet anser att det måste satsas statliga medel för detta. I vår budget för 1998 avsätter vi 20 miljoner kronor för ändamålet under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning.
Under förra riksmötet lade Miljöpartiet en motion 1996/97: Jo529 Genteknik. Vi stödjer naturligtvis fortfarande kraven i den motionen, men väljer att i år endast komplettera den med det som nu är skriande aktuellt; genmanipulation av maten. Vi belyser även xenotransplantation i en särskild motion.
De nya genmanipulerade grödorna
De nya genmanipulerade grödorna kommer nu på bred front. De sorter som är aktuella för odling i Sverige är potatis, raps och sockerbeta. Potatisen är förändrad med avseende på stärkelseinnehållet. Rapsen och sockerbetan har gjorts resistenta mot bekämpningsmedel. Miljöpartiet anser att de skall förbjudas för odling i landet.
Vem efterfrågar de nya sorterna?
De grödor som nu är aktuella har i de flesta fall gjorts resistenta mot bekämpningsmedel. Att tillverkaren av dem också tillverkar bekämpningsmedlet ifråga visar med all önskvärd tydlighet syftet med manipulationen. Dessa grödor är inget konsumenterna efterfrågat. De bidrar inte heller till en långsiktigt hållbar utveckling eller ökar livsmedels- säkerheten på jorden. Tvärt om ökas bindningen för många lantbrukare till kemijättarna, kontraktsodlingen ökar och såväl den odlade som den naturliga mångfalden minskar. De bekämpningsmedel, Roundup och Basta, som olika grödor gjorts resistenta mot, är totalutrotningsgifter, som tar bort allt i åkern utom den odlade grödan, även ogräs som inte konkurrerar med denna. Dessa bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter har dessutom visat sig spridas till såväl yt- som grundvatten på ett sätt som tidigare har ansetts som omöjligt. Som en anpassning till grödorna har den tillåtna resthalten av Roundup höjts i Sverige från 0,1 mikrogram per kilo till 20 mikrogram per kilo, en ökning med 200 gånger. Forskning visar också att genmanipulation kan få helt andra konsekvenser än förväntat och enligt vår uppfattning minskar GMO-grödorna livsmedelssäkerheten.
Vår uppfattning är att GMO-grödor bör förbjudas i EU, både vad avser odling och import, som hela eller processade livsmedel. Detta bör vara den linje som den svenska regeringen med kraft driver.
Genmanipulerade grödor i maten
I nästan 60 % av alla sammansatta livsmedel finns soja eller sojalecitin. En stor del av sojan importeras till Europa från USA, där man nekar att särskilja den genmanipulerade sojan från den vanliga. Vi konsumenter ges inte möjlighet att välja vad vi vill äta utan tvingas på en vara många inte vill ha. De så kallade marknadskrafterna sätts ur spel. Såväl sojaolja som protein från genmanipulerad soja har använts i svensk livsmedelsindustri och produkterna märktes inte. Efter stort rabalder har det företaget nu garanterat att så inte längre sker.
Majsen som nu är aktuell har manipulerats på flera sätt. Den är resistent mot bekämpningsmedlet Basta, den har en gen som gör den insektsresistent och den har en markörgen som ger motståndskraft mot antibiotika. Att det är kemijätten Ciba-Geigy, tillverkare av Basta, som tagit fram majsen, förvånar inte längre. Mönstret känns igen från soja, sockerbeta, raps och andra grödor. Majsen är bara en i raden där bekämpningsmedelsindustrin "skapar" specialgrödor för sina bekämpningsmedel.
Konsumenterna tackar nej
En stor del av de svenska konsumenterna vill inte ha genmanipulerade produkter, GMO, vare sig som hela eller processade. Skälen till detta är flera. Man ser inte detta som den väg som leder till större livsmedelssäkerhet och ett hållbart jordbruk i världen, snarare tvärtom. Bönder riskerar att bindas upp till stora kemijättar, som inte bara säljer utsäde utan också det bekämpningsmedel som grödan gjorts resistent mot. Mängden av bekämpningsmedel som används riskerar att ökas.
Ekologiska risker
Man ser också en stor ekologisk risk med nya arter, som aldrig skulle uppkomma i naturen, eftersom manipuleringen sker genom att gener flyttas mellan arter, något som inte sker i naturen. Såväl risken att dessa grödor ska bete sig oförutsett som risken att gener sprids till vilda släktingar är uppenbar. Rapsen har en vild släkting som mycket väl skulle kunna få den gen som ger resistens mot bekämpningsmedel. Hur utrotar man sedan åkerkålen i det konventionella jordbruket? Nya gifter?
Genmanipulation för att ge olika grödor med möjlighet att ta upp närings- ämnen lättare och därmed tillväxa fortare kommer. Eftersom innehållet i maten påverkas av odlingsmetoder och snabbväxande grödor med mer kväveinnehåll har visat sig lättare få svampangrepp kan vi inte se att detta skulle ge en bättre föda.
Det finns också en risk att generna sprider sig till den ekologiskt odlade grödan. Det kan ge konsekvenser som inte kan överblickas idag, men natur- ligtvis är ett hot.
Hälsoproblem
Vidare är man orolig för risken för allergi och andra hälsoproblem med den nya kombinationen av gener. Det är en paradox att människan i vissa sammanhang inser hur komplicerade olika samband i naturen och det levande är medan man när det gäller gentekniken låter som om man vet allt. Samtidigt ökar kunskapen om att växter, maten, påverkas av den odlingsmetod som används. Sammansättningen i födan blir olika. Försök visar att hyperaktiva barn blir betydligt lugnare med en ekologiskt odlad föda. Några förklaringar till detta finns inte idag. Den typen av forskning satsas det inte på. Är man rädd för resultaten? Detta utvecklas mer i särskild motion, Sambandet odlingssystem och hälsa. Ett är dock säkert. Det vetenskapen vet idag kommer att omvärderas i morgon.
Markörgener
I majsen finns en markörgen, som är antibiotikaresistent, något som verkligen kan ifrågasättas. Så är fallet med flera av de grödor som nu väntar på godkännande. Försök har visat att genen kan bli kvar så länge att den kan påverka bakterier i mag-tarmkanalen. Bara risken borde göra att sådana gener tas bort.
Märkningen
Märkningen är ett sorgligt kapitel. EU:s nya Novel food- direktiv lämnar oss konsumenter fortfarande utan möjlighet till riktiga val. Endast hela GMO ska märkas. Sojalecitin däremot, som förekommer i ca 60 % av alla sammansatta livsmedel, behöver inte märkas. I praktiken innebär det att konsumentens fria val omöjliggörs. Konsumenter kräver att få veta om livsmedel innehåller GMO eller inte.
När Sverige gick med i EU fick vi höra att en av Sveriges viktiga uppgifter var att företräda konsumenternas intressen. Var finns det engagemanget beträffande GMO? Vi anser att Sverige skall gå före och förbjuda försäljning av mat innehållande hela eller processade GMO. Om man från den svenska regeringen inte har kurage att förbjuda GMO-maten, se i alla fall till att den märks, även sojalecitin och andra processade GMO. Protesterar kommis- sionen så får väl EU-domstolen bedöma om det är förbjudet att ge konsu- menterna adekvat information för att kunna välja.
Bara det faktum att det svenska gränsvärdet för bekämpningsmedel i sojabönor höjts från 0,1 mikrogram till 20 mikrogram per kg, det vill säga med 200 gånger som en anpassning till Roundup Ready Soyabean inger kraftiga betänkligheter. Det är knappast konsumenterna som efterfrågar eller vinner på sådant.
GMO inte ekologiskt långsiktigt hållbart
Miljöpartiet anser att GMO inte hör hemma i ett långsiktigt hållbart jordbruk och samhälle.
Vi står nu inför ett vägval. Antingen satsas det på det ekologiska lantbruket utan gifter eller så fortsätter vi på "giftvägen" där GMO-grödorna hör hemma. Vi anser att det första alternativet är det riktiga. Där finns nu alltmer kunskap och insikten ökar om att det är det lantbruket som kan ge säkra livsmedel och ett jordbruk utan en växande miljöskuld till framtidens barn. De politiska signalerna måste vara tydliga. Målet måste vara ett ekologiskt lantbruk och där har GMO-grödorna ingen plats.
GMO-livsmedlens hälsorisker kan inte bedömas idag
Att ett samband råder mellan växtförhållande och växtens kemiska sammansättning är utom all tvivel. Undersökningarna baseras dock oftast på studier av enskilda substanser. Däremot är kunskapen mycket begränsad när det gäller hur livsmedelssammansättning förändras totalt beroende på utvecklingsfas samt arv och miljöbetingelser. Vid bedömning av hur gentekniken inverkar på våra livsmedel räcker inte dagens begränsade kvalitetsbedöm- ningar till. De undersökningar samt de riskbedömningar som görs av Livsmedelsverket visar på bristen på metoder som kan bedöma ett livsmedels totala hälsoeffekt. Detta kommer att medföra svårigheter att göra relevanta och riktiga riskbedömningar av nya livsmedel som kommer att dyka upp på marknaden genom den nya utvecklingen av gentekniken (genmodifierade livsmedel).
Det är av yttersta vikt att forskning om detta och sambanden mellan sam- mansättning i livsmedlen och odlingsmetod (giftanvändning) kommer till stånd.
Gentekniken och djuren
Även genteknik på djur kommer i stor skala. Ibland används genteknik för sådant som redan finns. Exempel på detta är genteknik för att förändra sammansättningen i mjölken för att få ett bättre utbyte vid ystning. Den egenskapen har redan fjällkon. Naturligt.
Man genmanipulerar för att djur ska producera livsmedel som mjölk med viss sammansättning och man stoppar in människogener i grisar för att förbereda dem för organtransplantation. Sådan transplantation kallas xeno- transplantation och belyses utförligt i särskild motion.
Miljöpartiet välkomnar inte den här utvecklingen. Vi anser att de risker som finns med aktiverade retrovirus inte får underskattas. Vi vill stoppa gen- manipulationer av djur.
Patent på liv
Miljöpartiet de gröna anser att patent på mänskliga gener och deras användning, och på högre djur- och växtarter som är resultat av biotekniska processer är både skadlig och onödig. Patent på mänskliga gener har dessutom redan lett till kaos inom den medicinska forskningen och utvecklingen i USA. Det finns ingen anledning att överföra det till Europa.
Patentering ökar beroendet
På växtförädlarområdet finns redan en internationell reglering, som visserligen inte är heltäckande men som åtminstone inte bromsar utvecklingen på förädlarområdet. Att öppna för patentering av växter innebär att öppna för att ett fåtal kapitalstarka organisationer kan få hela kontrollen av den genetiska bas vi alla försörjer oss på.
Bioteknikindustrins argument för patentering är att man på detta sätt måste få tillbaka de dyra investeringar man gjort i den kostbara gentekniken. Men inom växtförädlingsområdet är gentekniken inte dyrare än andra mera traditionella tekniker.
Med patentering tvingar man fram en växtförädling som bygger på genteknik. Sorter som enkelt kan tas fram med traditionella tekniker måste göras med genteknik för att man ska kunna få patent. Bara växtförädlare som har patent eller som har råd att betala royalties för att utnyttja patenterade sorter kommer att kunna fortsätta i förädlingsbranschen. Detta kommer att innebära en likriktning av växtförädling som får negativa konsekvenser för mångfalden av odlade sorter och indirekt vilka odlingssystem som blir till- gängliga för odlarna.
Mångfalden minskas
Likriktning av det utsäde som används i jordbruket har pågått sedan 1950-1960-talet. Patentering av växter kommer att förstärka den utvecklingen, när det istället är en större variation i det biologiska materialet som är önskvärd. Mindre växtförädlare kommer att slås ut när det krävs resurser att söka och bevaka patent. Kostnaden för att ta fram en ny sort blir alltså högre. Därför kommer också den offentliga förädling av sorter för marginella odlingsområden som Norrland att försvåras.
Det hot patentdirektivet utgör mot den biologiska mångfalden i odlings- landskapet är också indirekt. Det består i att likriktningen av sorter och typen av sorter kräver en fortsatt bekämpningsmedelsanvändning. Bekämpnings- medlen bekämpar inte enbart det ogräs och de skadedjur som de skall, utan också de insekten som inte är skadliga och som lever på ogräset samt de fåglar och andra smådjur som lever på insekten.
Kontraktsodling ökar
Svenska bönder har länge varit vana vid kontraktsodling när det gäller ärtor och sockerbetor och ser ingen inskränkning i sin handlingsfrihet därvid. Men hur blir det när det till alla odlingsväxter följer kontrakt som det Monsanto tecknar med sina odlare av RoundUpReady soja: Du får bara köpa herbicid (ogräsbekämpningsmedel) hos Monsanto. Du får inte spara något frö efter skörd. Du får inte ge frö till någon annan. Du får låta Monsanto kontrollera din gård tre år efter odlingsåret. Du måste betala böter om du inte följer kontrakten. Även om förslaget till patentdirektiv säger sig respektera Farmers Privilege (att bonden får använda eget odlat frö som utsäde) öppnar patentering av GMO-växter för kontrakt som utesluter denna rättighet.
Ursprungsbefolkningars rättigheter
Miljöpartiet vill att ursprungsbefolkningars kunskap och nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas. Detta behandlas även i särskild motion.
Denna fråga avgörs inte i EU, men patentdirektivet ger signal till WTO och andra internationella forum om att det är patentvägen som man bör gå.
Rättigheter till kunskap om biologi måste kombineras med kravet att bevara de genetiska resurserna. Rätten till liv skall vara allas och skall inte kunna patenteras av någon.
Förbjud patentering av liv
Miljöpartiet de gröna anser att regeringen skall lämna förslag till grundlag som innebär att patent på liv förbjuds och att Sverige skall verka för att en internationell konvention som förbjuder patent på livsformer kommer till stånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud för odling i landet av genmanipulerade grödor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att odling och import av GMO-grödor bör förbjudas i EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud för hela eller processade livsmedel av genmanipulerade grödor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall gå före och förbjuda försäljning av mat innehållande hela eller processade GMO,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av såväl hela som processade livsmedel av genmanipulerat ursprung,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om markörgener som har antibiotikaresistens,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och risker med genmanipulerade livsmedel och sambanden mellan sammansättning i livsmedlen och odlingsmetod,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genmanipulationer på djur,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlag som innebär att patent på liv förbjuds,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell konvention som förbjuder patent på livsformer.1
Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)
Eva Goës (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Per Lager (mp) Gunnar Goude (mp)
1 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till LU.