I 5 § livsmedelslagen beskrivs redlighetsprincipen som ett
krav på att livsmedel skall presenteras på ett sådant sätt att
konsumenten ges en riktig uppfattning om alla egenskaper
som denne anser väsentliga. Det kan t ex handla om hur
livsmedlet är tillverkat och om hanteringen osv. Givetvis
handlar det också om livsmedlet innehåller restsubstanser
och föroreningar, om det är färgat, om smakämnen tillsatts,
om näringsämnen tagits bort, om livsmedlet varit i kontakt
med ämnen som kan anses olämpliga och om det finns några
risker med att konsumera det.
Varje uppgift som kan vara av värde för konsumenten skall redovisas. Det
är konsumenten som i sista hand skall avgöra om livsmedlet är värt priset.
Margariner
Allmänheten har en någorlunda god bild av hur de olika
livsmedlen och livsmedelsråvarorna framställs och vad de
innehåller. Men när det gäller just margariner och matoljor är
skillnaden mellan vår föreställning och verkligheten stor och
oacceptabel. Ingen skulle väl kunna tänka sig att betrakta ett
färgad och smaksatt smågodis, framställt av kemiskt
behandlade varor, som ett fullgott livsmedel för våra barn.
Ungefär så ser nämligen våra margariner ut. Ända sedan
1800-talets början har avsikten med margarinerna varit att
efterlikna smörets egenskaper. De naturliga egenskaperna
utplånas och ersätts med smörliknande genom kemiska
processer. För att göra olivoljan gul krävs raffinering och
behandling med lut, fosforsyra, blekning och deoderisering.
Smörsmaken får man genom raffinering och tillsats av
smakämne. Lukten likaså. När det gäller konsistensen
tvingas man antingen härda med hjälp av nickelspån och
vätgas i härdningsreaktorer, där nya syntetiska fettmolekyler
bildas, eller omestra med hjälp av natriummetylat i
omestringsreaktorer, som bildar nya syntetiska molekyler.
Eftersom man också vill ha smörets näringsämnen och
vitaminer, och "raffineringen" har förstört många av dessa,
tillsätter man i efterhand A och D-vitaminer.
Omestringsprocessen
Margariner, som inte innehåller härdade fetter, är i stället
omestrade. Margarinfetterna behandlas med den ytterst
reaktiva och hälsovådliga kemikalien natriummetylat.
Viktiga förändringar sker av fettmolekylen, där fettsyrorna
placeras om. Detta kan vara riskabelt för vår hälsa. Den
ursprungliga positionen är viktig, t ex när det gäller
näringsupptag. I bröstmjölken sitter en viss fettsyra i ett visst
läge och det anses (Åke Bruce, Livsmedelsverket) att små
barn inte skall äta omestrade fetter. Det finns också en ny
undersökning som säger att omestringen av palmolja, som
finns i svenska margariner, kan öka risken för bildning av
blodproppar hos råttor.
Transporter
Till skillnad från annan livsmedelsindustri får
matfettsindustrin frakta sina råvaror i tankar som tidigare
innehållit kemikalier. Hos Livsmedelsverket finns en lista
som anger vilka kemikalier som tidigare får ha fraktats i
samma tankar. Bland dessa finns bensinkolväten, aceton och
andra lösningsmedel.
Krav på
innehållsdeklaration
De här uppgifterna skall, enligt redlighetsprincipen, delges
allmänheten.
Vi anser att omestringsprocessen måste finnas med i innehållsdeklaratio-
nen, de omestrade fetterna måste synas, precis som de härdade. Kunskaperna
om effekterna är i dag för dåliga och självklart måste försiktighetsprincipen
gälla.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett direktiv till Livsmedelsverket om
krav på att omestrade fetter måste finnas med på en innehållsdeklaration.
Stockholm den 6 oktober 1997
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Barbro Johansson (mp)
Kia Andreasson (mp)