Redlighetsprincipen
I 5 § livsmedelslagen beskrivs redlighetsprincipen som ett krav på att livsmedel skall presenteras på ett sådant sätt att konsumenten ges en riktig uppfattning om alla egenskaper som denne anser väsentliga. Det kan t ex handla om hur livsmedlet är tillverkat och om hanteringen osv. Givetvis handlar det också om livsmedlet innehåller restsubstanser och föroreningar, om det är färgat, om smakämnen tillsatts, om näringsämnen tagits bort, om livsmedlet varit i kontakt med ämnen som kan anses olämpliga och om det finns några risker med att konsumera det.
Varje uppgift som kan vara av värde för konsumenten skall redovisas. Det är konsumenten som i sista hand skall avgöra om livsmedlet är värt priset.
Margariner
Allmänheten har en någorlunda god bild av hur de olika livsmedlen och livsmedelsråvarorna framställs och vad de innehåller. Men när det gäller just margariner och matoljor är skillnaden mellan vår föreställning och verkligheten stor och oacceptabel. Ingen skulle väl kunna tänka sig att betrakta ett färgad och smaksatt smågodis, framställt av kemiskt behandlade varor, som ett fullgott livsmedel för våra barn. Ungefär så ser nämligen våra margariner ut. Ända sedan 1800-talets början har avsikten med margarinerna varit att efterlikna smörets egenskaper. De naturliga egenskaperna utplånas och ersätts med smörliknande genom kemiska processer. För att göra olivoljan gul krävs raffinering och behandling med lut, fosforsyra, blekning och deoderisering. Smörsmaken får man genom raffinering och tillsats av smakämne. Lukten likaså. När det gäller konsistensen tvingas man antingen härda med hjälp av nickelspån och vätgas i härdningsreaktorer, där nya syntetiska fettmolekyler bildas, eller omestra med hjälp av natriummetylat i omestringsreaktorer, som bildar nya syntetiska molekyler. Eftersom man också vill ha smörets näringsämnen och vitaminer, och "raffineringen" har förstört många av dessa, tillsätter man i efterhand A och D-vitaminer.
Omestringsprocessen
Margariner, som inte innehåller härdade fetter, är i stället omestrade. Margarinfetterna behandlas med den ytterst reaktiva och hälsovådliga kemikalien natriummetylat. Viktiga förändringar sker av fettmolekylen, där fettsyrorna placeras om. Detta kan vara riskabelt för vår hälsa. Den ursprungliga positionen är viktig, t ex när det gäller näringsupptag. I bröstmjölken sitter en viss fettsyra i ett visst läge och det anses (Åke Bruce, Livsmedelsverket) att små barn inte skall äta omestrade fetter. Det finns också en ny undersökning som säger att omestringen av palmolja, som finns i svenska margariner, kan öka risken för bildning av blodproppar hos råttor.
Transporter
Till skillnad från annan livsmedelsindustri får matfettsindustrin frakta sina råvaror i tankar som tidigare innehållit kemikalier. Hos Livsmedelsverket finns en lista som anger vilka kemikalier som tidigare får ha fraktats i samma tankar. Bland dessa finns bensinkolväten, aceton och andra lösningsmedel.
Krav på innehållsdeklaration
De här uppgifterna skall, enligt redlighetsprincipen, delges allmänheten.
Vi anser att omestringsprocessen måste finnas med i innehållsdeklaratio- nen, de omestrade fetterna måste synas, precis som de härdade. Kunskaperna om effekterna är i dag för dåliga och självklart måste försiktighetsprincipen gälla.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett direktiv till Livsmedelsverket om krav på att omestrade fetter måste finnas med på en innehållsdeklaration.
Stockholm den 6 oktober 1997
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp) Barbro Johansson (mp) Kia Andreasson (mp)