Livsmedel är medel till liv. Livsmedelsproduktion får därför inte vara sådan att den skadar människor och de sammanhang där vi, andra djur och växter lever.
Moderna metoder hot mot hälsa, biologisk mångfald och miljö
Modern livsmedelsindustri alltifrån odling, djurhållning och vattenbruk till den färdiga försålda varan kännetecknas av en långt gången storskalighet och av metoder som främjar stor produktion med hjälp av kemikalier som skapar allvarliga hälso- och miljöproblem.
Inom den konventionella odlingen använder man höggiftiga totalutrot- ningsmedel, som är anpassade till speciella genmanipulerade grödor (soja som ett exempel), som klarar utrotningsmedlet. Rester av dessa ämnen hittar man nu i dricksvattnet.
Inom den konventionella odlingen använder man stora givor av konst- gödsel som bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag, som växer igen. Kvävet förorenar brunnar där det kan bildas cancerframkallande nitrosami- ner.
Den kraftiga gödningen gynnar speciella växter, som tar över i landskapet; hundloka och älgört är exempel på detta.
Inom den konventionella odlingen använder man gifter mot svamp för att klara konsekvenserna av de stora kvävegivorna, som gynnar svampangrepp.
Inom den konventionella odlingen använder man gifter mot insekter, som kan hota de stora skördarna. Insektsgifterna är mycket effektiva och har minskat mängden insekter så kraftigt att det sedan flera år tillbaka minskar tillgången till föda för en mängd fågelarter, som nu går tillbaka kraftigt till exempel tofsvipa och ladusvala.
Inom den konventionella odlingen dikar man ut kraftigt, vilket minskar möjligheten för fuktkrävande djur och växter att leva kvar. Av Sveriges 13 arter av groddjur är 9 uppförda på ArtDatabankens hotlista.
Odling och hälsa
Det finns i dag klarlagt klara samband mellan växtodlingen och vår hälsa. Detta redovisas i en separat motion "Sambandet odlingssystem och hälsa". Några hållpunkter kan vara värda att upprepas om hur odlingsmetoden påverkar innehållet i föda och därmed vår hälsa:
Låga, icke dödliga doser av ogräsbekämpningsmedel förändrar halten aminosyror, kolhydrat och organiska syror hos den behandlade grödan
Införande av resistens mot växtbekämpningsmedel kan förändra mekanismerna i växtens celler och därmed mängd och sammansättning av bl a mineralämnen och fettsyror
Luftföroreningar kan påverka syntesen av sekundära ämnen t ex färgämnen i växten
Det finns skillnader mellan sorter när det gäller innehållet av växtfenoliska ämnen och nya ämnen kan öka i mängd i grödan vid be- handling med ogräsbekämpningsmedel
Halten av olika vitaminer kan variera med tiopotenser mellan sorter av samma art
Ljusförhållandena påverkar både innehållet av vitamin C och vitamin E
Växtens kemiska sammansättning påverkas av kvävekälla och kvävemängd
Det finns undersökningar som visar att t ex hyperaktiva barn blir mycket lugnare om de äter alternativt odlad mat och att de återgår till hyperaktivitet när de får konventionellt odlad mat.
Genmanipulerad mat (GMO-mat)
På senare år har stora kemiföretag tagit fram genmanipulerade växter som tål totalutrotningsmedel. Ett sådant medel är Roundup från Monsanto som samtidigt marknadsför en sojasort som tål Roundup. Det finns inga konsekvens- och riskanalyser gjorda för GMO-produkter. Vi vet inte heller på vilket sätt som genmanipuleringen och besprutningen påverkar sojans samlade egenskaper och dess påverkan på vår hälsa.
GMO-produkter borde därför inte säljas i Sverige oavsett hur de märks.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Konventionellt odlad mat kan ge upphov till allergiska och överkänslig- hetsreaktioner i mycket större utsträckning än alternativt odlad.
Undersökningar visar också att djur, som är utfodrade med ekologiskt foder är fertilare och föder livsdugligare avkommor än djur, som har utfodrats med konventionellt producerat foder. Det skall mycket till för att vi inte skall dra slutsatsen att detta också gäller människor.
Den konventionella djurhållningen präglas också av insatser av kemikalier och tillsatser, som hotar hälsa och miljö. Sådana är t ex antibiotika, hormoner, tungmetallen zink. Antibiotika kan göra djur och dem som äter djuren resistenta mot olika sjukdomar; ett potentiellt folkhälsoproblem. Hormoner används inom EU, illegalt, och det är svårt att förhindra att sådant hormonbehandlat kött kommer till den svenska marknaden. Detsamma gäller USA, som anser att den europeiska synen är ett handelshinder. Zink är en tungmetall, som inte bör föras in i de naturliga kretsloppen.
Antibiotika bryts inte ned i kroppen utan hamnar ofta i mark och vatten. Där kommer naturliga bakterier i kontakt med det och blir resistenta. Detsamma gäller maskmedel. Hur det påverkar faunan vet man inte idag, men mängden maskmedel som används i det konventionella lantbruket är mycket stor eftersom djur avmaskas även i preventivt syfte.
Djur skall inte behandlas med kemikalier som hotar hälsa och miljö.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Den konventionella djurhållningen präglas i många fall av onödig grymhet med kastrering utan bedövning, höns som tvingas sitta i trånga burar utan möjligheter till ett sunt och naturligt hönsliv. Delar av dessa problem tas upp i en separat motion "Nasse - från kulting till korv".
Grymma metoder måste avvecklas.
Detta bör ges regeringen tillkänna
Djur har känslor och de kan uttrycka dem. Djur är icke osjäliga. De masslaktsmetoder, som används utgår från djurs okänslighet och osjälighet och det är oacceptabelt. Sättet att transportera djur i Sverige och för export till andra länder inom EU är i många fall djupt upprörande och strider mot vad vi normalt skulle anse vara rimligt. Det måste utvecklas slaktmetoder där man använder sig av mobila helt hygieniska slakterier för att förhindra långa och plågsamma djurtransporter.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det finns alternativ som ger oss bättre mat och hälsa och ökar den biologiska mångfalden.
Bättre kvalitet och smak med friska växter och djur
De alternativa odlingsmetoderna, som kännetecknas av genomtänkta växtodlingsföljder utan användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, strävar efter att hålla växterna friska och starka så att de inte angrips av insekter. De genomtänkta odlingsföljderna håller tillbaka ogräs. De från djurspillning tillförda kvävemängderna är mycket mindre än i det konventionella jordbruket och gör att man inte har behov av svampgifter för att klara skördarna. Produkternas kvalitet är överlägsna de konventionellt odlade beträffande smak och innehåll och har utomordentligt goda lagringsegenskaper.
Långtidsförsök i Järna visar att de alternativa odlingsformerna har något lägre produktionsförmåga och gynnar den biologiska mångfalden på grund av ett rikare insektsliv.
Djurhållningen inom den alternativa odlingen sker i mycket stor utsträck- ning på djurens villkor. Kor, grisar och höns går ute så länge som de känner att väderleken är tjänlig.
Utveckla och bygg ut den alternativa odlingen
Det står klart att den konventionella odlingen drar med sig stora folkhälsoproblem och samhällsekonomiska hälsokostnader förutom alla miljökostnader och minskad biologisk mångfald. Det står helt klart att de konventionella odlarna har allvarliga kunskapsbrister när det gäller att producera fullgod mat utan miljöstörningar. Att så är fallet visas också av de speciella stöd till jordbrukare som Centerpartiet har förhandlat fram med regeringen: stöd till hur man sköter sina giftsprutor.
Det måste tas fram en avvecklingsplan för den konventionella odlingen och djurhållningen.
Stöd för övergång till och marknadsföring av alternativt odlad mat bör byggas ut kraftfullt.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Vattenbruk
Modern fiskeodling utgör allvarliga hot mot de områden där de förekommer. Fiskfosfater är ett mycket starkt gödningsmedel som aktivt medverkar till lokal övergödning. Till detta kommer att fiskodlarna använder långa rader av farliga kemikalier för medicinering av de tättbefiskade burarna.
Det är orimligt att fisk uppföds så fjärran från sina naturliga förhållanden och under för dem konstiga förhållanden.
Även fiskproduktion måste bedrivas på ett ekologiskt rimligt sätt. Det måste nu sättas klara gränser för modernt vattenbruk. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att GMO-produkter inte skall säljas i Sverige oavsett hur de märks,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djur inte skall behandlas med kemikalier som hotar hälsa och miljö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grymma metoder i djurhållningen måste avvecklas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det utvecklas slaktmetoder där man använder sig av mobila helt hygieniska slakterier för att förhindra långa och plågsamma djurtransporter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stöd för övergång till och marknadsföring av ekologiskt odlad mat byggs ut kraftfullt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för den konventionella odlingen och djurhållningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sätta gränser för modernt vattenbruk.
Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp) Eva Goës (mp) Ragnhild Pohanka (mp)