Sedan djurskyddslagen kom har det flitigt motionerats om förbud mot kosmetikatester på djur. I propositionen till djurskyddslagen (1987/88:93) slog också den dåvarande jordbruksministern Mats Hellström fast att ett totalförbud mot kosmetikatester på djur måste övervägas om inte alternativa testmetoder utvecklas inom rimlig tid. Under den tid då Ingela Thalén var socialminister utlovade hon att Sverige skulle införa ett förbud mot kosmetikatester på djur i den svenska lagstiftningen så att det var tillämpligt senast den 1 januari 1998.
Enligt den sjätte ändringen i EU:s kosmetikadirektiv skulle kosmetika som djurtestats eller vars ingredienser testats på djur inte få säljas inom EU- marknaden efter den 1 januari 1998. Direktivet gav dock möjlighet att skjuta upp införandet av förbudet om det vid en genomgång 1997 saknades alternativa metoder som var likvärdiga med djurtesterna. Kommissionen föreslog vid sin genomgång att införandet skulle skjutas på framtiden och i mars 1998 beslutade den tekniska kommittén, CATP, om att godkänna kommissionens förslag. Införandet av förbudet skjuts därmed upp till juni 2000, men om alternativ saknas även då ska förbudet skjutas upp ytterligare minst två år.
När CATP fattade sitt beslut antog man även en resolution där man krävde att åtgärder skulle vidtas, bl a genom en ökad satsning på alternativa metoder och validering, för att se till att förbudet kan genomföras år 2000. I resolutionen, som Sverige för övrigt var med och drev igenom, uppmanade man kommissionen att skyndsamt ta fram förslag till direktiv om att förbjuda kosmetikatester inom EU.
I Sverige har det inte utförts några kosmetikatester på djur på länge. Då djurskyddslagen är en ramlagstiftning så har vi ingen garanti för att de djur- försöksetiska nämnderna inte skulle komma att tillstyrka ett sådant försök om det skulle lämnas in en ansökan till nämnderna. Av den anledningen är det viktigt att det i lagstiftningen slås fast ett förbud mot kosmetikatester på djur och föreslår att regeringen ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant lagförslag.
Ett svenskt förbud skulle med all sannolikhet kunna påverka utvecklingen inom EU. Om vi fattade ett sådant beslut skulle de djuretiska argumenten få ökad tyngd i det pågående arbetet inom EU.
Då det gäller arbetet inom EU är det viktigt att Sverige nu är pådrivande för att förbudet ska kunna genomföras i juni 2000. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen påtalat för regeringen att riksdagen utgår från att regeringen är pådrivande i denna fråga. Vi har dock kunnat konstatera att den svenska regeringen inte prioriterat denna fråga. Detta framgår t ex då regeringen redogör för sin verksamhet inom EU och vid regeringens agerande inför det att kommissionen kom med sitt förslag samt inför CATP-mötet i mars 1997.
Jag anser att Sverige måste vara mer pådrivande inom t ex Cosmetic Working Party och inom ECVAM. Jag anser också att regeringen bättre måste samarbeta med våra djurskyddsorganisationer, som besitter stor kompetens i frågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot kosmetikatester på djur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande för att EU:s kosmetikaförbud skall genomföras i juni 2000.
Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)