Inledning
I denna motion tas en del frågor avseende djurskydd upp. Andra belyses i säskilda motioner eller flerpartimotioner.
Djurskyddsorganisationers talerätt
En röd tråd i djurskyddslagen är att djur ska behandlas som individer. De ska också skyddas mot lidande och hållas på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa. Det självklara faktum att djuren inte kan föra sin egen talan, eller att det inte finns någon part som står på djurens sida med klagorätt i djurskyddsfrågor, innebär dock att djurens situation inte är tillfredsställande ur rättssynpunkt.
I förslaget till ny miljöbalk föreslås att ideella miljöorganisationer ska få överklaga miljödomstolarnas ställningstaganden, exempelvis beslut om tillstånd för företag. För att organisationerna ska få denna rätt ska de ha funnits under tre år och ha minst 2 000 medlemmar.
Enligt vår uppfattning finns det mycket som talar för att djurkyddsorgani- sationerna ska ges motsvarande rätt i djurskyddsfrågor. Medvetenheten och intresset för djurskyddsfrågor har ökat markant i vårt samhälle. Det finns också ett starkt stöd i samhället för att det som stadgas i djurskyddslagen garanterat ska tillfalla djuren fullt ut. Om djurskyddsorganisationerna gavs klagorätt skulle djurens rättsskydd stärkas markant.
Djurskyddsorganisationerna har enligt uppgift vid flera tillfällen försökt överklaga beslut, men fått som svar att man ej besitter klagorätt.
Vi anser att klagorätt för djurskyddsorganisationerna bör utredas.
Inrätta en djurskyddsmyndighet
Under flera år har djurskyddsorganisationer m fl krävt att en särskild djurskyddsmyndighet ska inrättas. Som argument för sitt förslag har de bland annat angivit att det inte är bra att ansvaret för djurskyddsfrågorna är uppdelade på flera olika myndigheter samt att den nuvarande centrala djurskyddsmyndigheten, Statens jordbruksverk, inte genomför det som stadgas i djurskyddslagen utan kompromissar bort lagens intentioner genom att ta för stor hänsyn till andra uppgifter som vilar på myndigheten. Det har också förts fram att en djurskyddsmyndighet skulle kunna fungera som spjutspets för det internationella arbetet med djurskyddsfrågor.
Under förra året lades även en motion i riksdagen med förslag på att en utredning ska tillsättas för att kartlägga djurskyddets organisation och för att lämna förslag på hur en fristående djurskyddsmyndighet skulle kunna organi- seras. Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att regeringen med anledning av betänkandet om offentlig djurskyddstillsyn skulle redovisa en proposition i slutet av maj. Propositionen uteblev dock. Jordbruksdeparte- mentet lämnade endast en promemoria med förslag om ändringar i djur- skyddslagen. I promemorian förs dock ingen diskussion kring en eventuell djurskyddsmyndighet.
Förslaget att en speciell djurskyddsmyndighet bör inrättas är mycket intres- sant och skulle kunna innebära att frågorna skulle få en helt annan tyngd.
Inrättandet av en djurskyddsmyndighet skulle inte behöva innebära ökade kostnader, utan myndighetens verksamhet skulle kunna finansieras av de medel som idag fördelas på de olika myndigheterna som handlägger djur- skyddsfrågor.
Vi anser att det nu är hög tid att förslaget om inrättande av djurskydds- myndighet utreds.
Statens konsumentansvar i djurskyddsfrågor
Staten, liksom t ex landstingen och kommunerna, har vid sina upphandlingar ett stort konsumentansvar i djurskyddsfrågor. Flera kommuner har genom beslut att så långt som det är möjligt i första hand välja icke-djurtestade produkter manifesterat att de är beredda att ta sitt ansvar. Genom sina initiativ har kommunerna även medverkat till att uppmärksamma djurförsöksproblematiken. På sikt kan detta leda till att djurförsöken minskar samt att utvecklingen av alternativa metoder till djurförsöken påskyndas, vilket är helt i enlighet med den statliga djurförsökspolitiken.
Idag finns det flera produktområden där det är överflödigt med djurförsök. En rad företag vittnar bland annat om att det går att producera rengörings- produkter utan att det föreligger något behov av att använda sig av djurförsök för att garantera produktsäkerheten. Allt fler företag inom dessa produkt- områden väljer för övrigt att sluta med djurtesterna.
Staten borde som konsument efterfråga produkter som inte testats på djur och därefter, så långt som det är möjligt, välja produkter från företag som valt bort djurförsöken.
Det är även angeläget att staten som konsument i första hand väljer djurprodukter som kommer från djurvänlig produktion. Staten borde i dessa frågor agera som upplyst konsument och t ex välja KRAV-märka livsmedel i så stor utsträckning som det är möjligt.
Hållning av apor
I budgetpropositionen, 1996/97:1, aviserade regeringen att Smittskyddsinstitutet, SMI, har för avsikt att bygga ett nytt hus för försöksdjursverksamheten. Djurhuset ska stå klart 1999. Regeringen meddelade även att man delar upp- fattningen att ett nytt hus bör byggas, bl a för att SMI ska kunna tillmötesgå Statens jordbruksverks krav på dagsljus i djurutrymmena.
Statens jordbruksverk meddelade redan 24 maj 1994 att SMIs (dåvarande SBL-AV) försöksdjurslokaler ej uppfyllde gällande krav på hur apor ska förvaras. Jordbruksverket angav att man ansåg att aporna i största möjliga utsträckning skulle hållas i grupp i voljärer, att aporna skulle förses med rikligt med material för förströelse, att förvaringsutrymmena skulle förses med fönster samt att inga apor skulle hållas i källarplanet.
Enligt den information som vi har erhållit sitter det, trots Jordbruksverkets skrivelse, idag apor i djurhusets klorstinkande källarplan. Aporna hålls ej heller i voljärer utan i burar. Vi har också erhållit information om att det nya djurhuset, som aviseras i budgetpropositionen, ej heller kommer att innebära att aporna kommer att hållas på ett tillfredsställande sätt. Enligt uppgift kommer aporna att hållas i små burar.
Den apart (Macaca fascicularis) som hålls vid SMI lever i det fria på Sumatra och i Borneo, där de ofta vistas vid flodstränder och strandskogar. Vid hållning i fångenskap har man kunnat märka att de har en förkärlek för vistelse i vatten.
Att hålla apor för försöksändamål skiljer sig markant från all annan hållning av försöksdjur. Detta kan bland annat exemplifieras av att det idag finns djurförsökare som väljer bort försök på apor, och det på grund av att de anser att man ej kan hålla apor i fångenskap på ett tillfredsställande sätt.
Jordbruksverket har sedan djurskyddslagen kom försökt påverka aphållningen vid SMI. Tyvärr har verket sett djurskyddslagen som relativ och beviljat tillstånd för hållningen trots att den inte uppfyller de krav som verket självt anser att djurskyddslagen ställer.
Vi anser att apor inte skall hållas för försök. Det är inte möjligt att hålla dem på tillfredställande sätt och därför bör det förbjudas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djurskyddsorganisationerna bör ges klagorätt i djurskyddsfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förslaget om inrättande av djurskyddsmyndighet utreds,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten bör ta sitt konsumentansvar i djurskyddsfrågor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hållande av apor för försök.
Stockholm den 6 oktober 1997
Gudrun Lindvall (mp)