Arbetet mot kretsloppssamhället fortsätter. För att uppnå
detta krävs kunniga konsumenter och en väl fungerande
konsumentpolitik. Det krävs också delvis ändrade
livsmönster och attityder hos både konsumenter och
producenter.
Förpackningar
I kretsloppssamhället ska avfallet minska. Material och
produkter ska återvinnas eller återanvändas. Vi kan därför
inte acceptera ett ökat antal returflaskor och engångsburkar
utan ställer istället krav på producenterna att behålla eller
införa retursystem. Statliga bolag såsom t ex Vin & Sprit
måste behålla och utveckla sitt retursystem. Hela 87 % av
returflaskorna från systembutikerna lämnades i retur 1996.
Trots mångfalden av produkter på marknaden måste vi
anstränga oss i försöken att skapa ett gemensamt retursystem
inom EU.
Matkvalité
Svenska livsmedel produceras med mycket höga miljö- och
djurskyddskrav, vilket gör att vi känner trygghet både när vi
handlar och konsumerar dem. För att konsumenterna ska
kunna välja mellan inhemskt producerade livsmedel och
importerade krävs ursprungslandsmärkning. Kravet på
märkning av ursprungsland står därför fast.
Livsmedelskontrollen måste dessutom stärkas och
användningen av tillsatser minimeras. Det handlar till sist om
konsumenternas hälsa.
Konsumenterna ska också få möjlighet att välja lokalt producerad mat. Vi
har vänt oss till handlarna för att på frivillig väg försöka uppnå en märkning
av varornas produktionsort. Vi vill förhindra långa transporter av livsmedel
för att värna miljön.
Sedan den 1 januari 1994 finns en lag om offentlig upphandling, som
innefattar EG-direktiven. Offentliga inrättningar som upphandlar livsmedel
måste ges möjlighet att kunna välja kravmärkta eller närproducerade varor
och välja bort t ex genmodifierade livsmedel. Det går att tyda lagen så att
man i specifikationen kan uppge dessa krav.
Vi föreslår ett förtydligande av denna del i LOU, lagen om offentlig
upphandling, så att offentliga inrättningar vid upphandling kan ställa
specifika krav vid inköp av varor. Vi föreslår även att beloppsgränsen ändras
så att den inte understiger gränsen i EG-direktiven.
Genmanipulation
De svenska ansträngningarna att hålla borta genförändrade
livsmedel från såväl den svenska som den europeiska
marknaden bör intensifieras även om en majoritet inom EU
skulle ha en annan uppfattning. Att tillåta en hantering av
genmodifierade grödor och livsmedel som inte tar hänsyn till
konsumenter och producenter som inte vill använda
genförädlade produkter är inte godtagbart. Att
genmodifierade produkter ska vara märkta är en självklarhet.
Inom EU har nyligen beslutats att ett märkningssystem ska
införas. Sverige måste vara pådrivande inom såväl EU som
andra internationella organ så att de märkningssystem som
införs är tydliga. Även livsmedel som kan innehålla
genmodifierade ingredienser ska märkas. Genom reglerna
om offentlig upphandling bör även kommuner och landsting
som så önskar ha möjlighet att ställa krav på att de livsmedel
som upphandlas är garanterat fria från genmodifierade
organismer. Vi kräver också att genmodifierat djurfoder
förbjuds samt odling av genmanipulerade växter.
Antibiotika
Resistensen mot antibiotika ökar hos vanliga
sjukdomsalstrande bakterier. Det innebär att vanliga
infektioner som drabbar små barn inte kan behandlas lika
enkelt som tidigare. I Sverige har vi förbud mot antibiotika i
foder och stränga regler för att få recept utskrivet. I EU är det
däremot tillåtet att blanda antibiotika receptfritt i fodret
vilket leder till en ohämmad användning och orsakar
resistenta bakteriestammar hos djuren. EU måste komma till
insikt om detta annars förlorar vi kontrollen över
husdjursproduktionen i Europa. Sverige måste med kraft
driva kravet om förbud mot antibiotika i foder. För att ha god
kontroll på den svenska antibiotikaförbrukningen bör
tillförlitlig statistik kontinuerligt tas fram vad gäller
användningen till såväl människor som djur för att sedan
granskas av berörda myndigheter.
Antibiotikans effekter på miljön är okända. Den mesta antibiotikan
kommer ut i oförändrad form, via urinen och avföringen för att sedan
fortsätta ut i kretsloppet. Vi föreslår därför att det avsätts
forskningsresurser
för att utröna hur antibiotikan påverkar flora, fauna och grundvatten.
Salmonellasmittan
Salmonella är en av de mest kända infektionerna som
överförs från djur till människa, vanligen genom
salmonellabakterier i vår mat. Smittorisken är stor och
Sverige kräver att all import ska vara fri från salmonella.
Problemet med salmonellasmittat kött har funnits allt sedan
gränserna öppnades. Det är inte ovanligt att ett köttparti har
vandrat mellan olika länder innan det slutligen hamnat i
Sverige. Sverige har ställt krav på att de garantier vi fick vid
inträdet i EU skall infrias. Om detta inte tillgodosetts ska vi
förbjuda import från länder som inte följer vad de lovat.
Samtidigt måste de svenska kommunerna, som nu har
ansvaret för att importen kontrolleras, ges resurser att
fullgöra sina kontrolluppgifter.
Hemkunskap och
konsumentkunskap i skolan
Det nya Europa kräver både kunniga och medvetna
konsumenter och en god miljö vilket är en förutsättning för
liv och utveckling. Genom att ge barn och ungdomar bra
konsumentundervisning läggs grunden till en stärkt konsu-
mentroll i vuxenlivet. Att kunna hantera vardagliga
situationer och själv kunna välja livsstil som står i samklang
med en hållbar konsumtion och utveckling måste
eftersträvas. Vi vill därför betona vikten av hemkunskaps-
undervisning i skolan.
Hemkunskapen har det lägsta antalet timmar bland de praktisk-estetiska
ämnena. Ämnet får inte ytterligare marginaliseras. I den nationella handlings-
planen för nutrition står att "ämnesområdet bör stärkas inom grundskolan". I
Nordiska ministerrådets handlingsplan för konsumentundervisning 1996-
1999 framhålls bl a att eleven skall förvärva kunskaper så att de vid
skoltidens slut kan hushålla med resurser och hantera ekonomi, tillvarata sina
rättigheter och känna till sina skyldigheter som konsumenter. Vidare ska de
kunna välja och tillaga näringsriktig och ur miljösynpunkt bra mat och kunna
bedöma olika produkters säkerhet och kvalitet. Allt detta ingår i hem-
kunskapen. Dessutom vill vi poängtera ämnets betydelse ur jämställdhetssyn-
punkt. Ämnet hemkunskap bör ha samma status som andra praktisk-estetiska
ämnen i grundskolan.
Dagens unga står inför en marknad med stora valmöjligheter och
utmaningar. De behöver därför utbildas till självständiga och kunniga
konsumenter genom kunskap om kost och hälsa, konsumtion och miljö,
konsumenträtt, personlig ekonomi, globala resurser, boende, kläder, pris och
kvalité samt reklamens påverkan på konsumtionen. I gymnasieskolan ges
eleverna möjlighet att individuellt välja vissa ämnen. Vi föreslår att
konsumentkunskap införs som ett av dessa individuella val.
Konsumentinformation
Den finns idag en viss oro och tveksamhet beträffande
matkvalitén hos svenska konsumenter. Vi har på senare tid
haft BSE-kris (galna ko-sjukan), fått salmonellasmittat kött,
sett vidriga djurtransporter och fått hormonbehandlad mat.
Allergierna ökar samtidigt som vi blir mer medvetna om
miljöns effekter på hälsan. Vi anser att konsumenterna
behöver få mer information om vilka produktionsmetoder
som används i olika länder och för olika produkter. Vi
föreslår därför en "Livsmedels-FASS", som anger
användningsområde, effekter, biverkningar, förklaringar på
innehållsdeklarationernas förkortningar, acceptabla
resthalter och annan för konsumenten viktig information.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på producenterna att behålla eller införa retursystem på
flaskor och burkar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i EU skärpa kraven på att skapa ett gemensamt retursystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en ursprungsmärkning av livsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydliggöra lagen om offentlig upphandling (LOU) så att
offentliga inrättningar vid upphandling kan ställa specifika krav vid inköp av
varor,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall vara pådrivande i EU så att ett tydligt
märkningssystem införs på genmodifierade produkter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbjuda genmodifierat djurfoder samt odling av
genmanipulerade växter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige med kraft måste driva kravet om förbud mot
antibiotika i foder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statistik tas fram kontinuerligt beträffande den svenska
användningen av antibiotika till både människor och djur,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningsresurser avsätts för att utröna antibiotikans påverkan
på flora, fauna och grundvatten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbjuda import från de länder som inte följer kraven om
salmonellafria livsmedel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till kommunerna för kontroll av import,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet hemkunskap,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentkunskap på gymnasiet,2
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en "Livsmedels-Fass".
Stockholm den 3 oktober 1997
Ingbritt Irhammar (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
1 Yrkande 4 hänvisat till FiU.
2 Yrkandena 12-13 hänvisade till UbU. Gotab, Stockholm 1997