Radon är miljö- och hälsofarligt och orsakar fler dödsfall än
trafikolyckor varje år.
Radon finns inte enbart i luft utan också i dricksvatten. Om
radonhalten i hushållsvatten är 1 000-10 000 Bq/l eller högre
finns det skäl att misstänka att radondotterhalten i
inomhusluften kan bli högre än 400 Bq/m3. Socialstyrelsens
anvisningar för radondotterhalt i luft gäller men det är oftast
bättre att vidta åtgärder mot vattnet än mot ventilationen vid
dessa halter.
Efter en lång kamp i riksdagen, har regeringen äntligen gått med på ett
radonbidrag till dricksvatten. Det är på 60 miljoner kronor och skall träda i
kraft den 1 oktober 1997.
Det finns flera hållhakar i det hela. T ex får enskilda brunnsägare max
5 000 kronor i bidrag och högst 50 procents täckning. Det andra är att
bidraget endast går till dem som har mer än 1 000 Bq/l i vattnet. Andra
brunnar i kommunal och allmän regi får endast innehålla upp till 100 Bq -
alltså en tiondel!
Eftersom vattnet skall analyseras av ackrediterad firma, så innebär det att
de kan ta vilka priser som helst och dessutom måste proven upprepas vid
flera tillfällen. Snabbt är man uppe i 5 000 kronor enbart för analyserna före
och efter installation. Därtill kommer radonavskiljaren som kostar allt ifrån
8 000 till 40 000 kronor.
Många berörs
Enligt Livsmedelsverket finns det ca 200 000 enskilda
bergborrade brunnar för permanentboende. Kontroll av
radonhalten skulle kosta ca 80 miljoner kronor. Omkring 68
000 beräknas ha en radonhalt på 100-500 Bq/l och 17 800
brunnar har en radonhalt på 100-500 Bq/l vatten.
Bidrag för att täcka kostnaderna för radonhalt över 500 Bq/l vatten skulle
kosta ca 140 miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor är för sanering av
brunnar med högre halt än 1 000 Bq/l.
Dubbel börda
Det bidrag som nu införts är otillräckligt. Det kommer att
drabba enskilda familjer dubbelt. Bidraget är för lågt och de
måste därtill acceptera en högre dos än i de kommunala
vattentäkterna. Motivet är att enskilda själva skall rusta och
underhålla sina brunnar, därför får de enbart en
delfinansiering.
Barn är känsligare än vuxna för radioaktivitet. Mödrar i Tjernobyldrabbade
områden - som i dubbel bemärkelse är utsatta för radioaktivitet - upplever
detta som ett slag i ansiktet. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och därför är
det allvarligt om familjer med småbarn tvingas fortsätta ge sina barn
radonhaltigt vatten pga ekonomiska överväganden.
Vi anser att målet skall vara att 100-procentigt bidrag för sanering av
radon i dricksvatten skall utgå även till enskilda och att t ex miljö- och
hälsoskyddskontoret kan utföra analyserna gratis eller till ett lågt pris.
Idag har kommunerna skyldighet att se till att halten inte överstiger 100
Bq/l vatten, när det når konsumenterna. Mellan regeringen och Svenska
Kommunförbundet finns en överenskommelse om finansiering av täckande
av kommunernas kostnader. Just nu kan kommunerna ansöka på de s k 5,4
miljarderna. En lösning vore att man inom det anslaget prioriterar de
enskilda brunnsägarna. Liv är liv - antingen det är ett kommunalt eller
enskilt ansvar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målet för sanering av radon i dricksvatten för enskilda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prover kan utföras till ett lägre pris eller gratis av annan än
ackrediterad firma,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samma gränsvärde skall gälla för enskilda som för allmänna
och kommunala vattentäkter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera radonsanering inom det ökade anslaget på 5,4
miljarder kronor för en ekologiskt hållbar utveckling.1
Stockholm den 3 oktober 1997
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)
Thomas Julin (mp)