Motion till riksdagen
1997/98:Jo52
av Lennart Brunander m.fl. (c)

med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.


I propositionen föreslås ändringar i de lagar som berörs av
den tidigare till riksdagen överlämnade propositionen om
miljöbalk. Centerpartiet har i en särskild motion
(1997/98:Jo34) anfört våra synpunkter på förslaget till
miljöbalk.
Eftersom miljöbalken föreslås gälla parallellt med andra lagar finns det
enligt regeringen sällan något behov av genomgripande ändringar för att
åstadkomma att miljöhänsyn tas i tillräcklig omfattning. Lagarna måste dock
ändras på en del punkter för att bli tillräckligt anpassade till miljöbalken.
Förhållandet mellan
miljöbalken och andra lagar
Centerpartiet anser att det är en uppenbar risk att
förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar blir oklart
när undantagen inte anges uttryckligen. Ett av huvudsyftena
med  miljöbalken är att lagstiftningen på miljöområdet skulle
göras mer överskådlig och tydlig. Det är tveksamt om
regeringens förslag till miljöbalk och följdlagstiftningen till
densamma kommer att uppfylla denna strävan.
Även Lagrådet anser att tillämpningen av de aktuella författningarna kan
ge upphov till svårigheter och problem. Lagrådet konstaterar att den som i en
"ämneslag" vill söka svaret på vad som gäller eller krävs för en viss åtgärd
eller situation måste vara rätt insatt i både miljöbalkens regelsystem och
principen bakom lagstiftningen i det enskilda ärendet.
Regeringen tycks inte fästa någon större vikt vid Lagrådets kritik. Den
skriver i propositionen att det förvisso förekommer att det i en lag erinras om
att bestämmelserna för verksamheten även finns i andra lagar, men att
"sådana erinringar finns långt ifrån alltid och de påverkar dessutom inte vad
som ändå skulle ha gällt". Centerpartiet anser inte att nuvarande brister vad
gäller tydligheten i olika lagars förhållande till varandra kan användas som
ursäkt för att inte vidta några åtgärder. Att problemet funnits tidigare kan
rimligen inte innebära att det saknas anledning att åtgärda problemet.
Regeringen medger att den enskilde måste vara väl insatt i lagstiftningen
för att få svar på vad som krävs för olika åtgärder. Man skriver vidare:
"Omfattande utbildningsinsatser kommer därför att ske inför miljöbalkens
ikraftträdande." Regeringen tycks här bekräfta den kritik som riktats mot
miljöbalken för att den inte leder till ökad klarhet vad gäller lagstiftningen
på
miljöområdet.
Den oklarhet som uppenbarligen finns vad gäller förhållandet mellan
miljöbalken och andra lagar är ytterligare ett skäl för att en ny parlamentarisk
utredning skyndsamt ser över den svenska miljölagstiftningen. Detta krav
ställde Centerpartiet i den tidigare motionen angående miljöbalken
(1997/98:Jo34). Vad som ovan anförts om en ny parlamentarisk utredning
om den svenska miljölagstiftningen bör ges regeringen till känna.
Skogsvårdslagen
De oklarheter som ovan anförts förekommer till exempel i
förhållandet mellan skogsvårdslagen och miljöbalken.
Skogsvårdslagen har karaktären av skötsellag och innehåller
många bestämmelser som reglerar näringen. Omfattande
förändringar av lagen har nyligen gjorts då bland annat ett
miljömål infördes. En utvärdering av lagen slutfördes i
januari 1998.
Intentionen och viljan i skogsvårdslagens regelverk uppfyller väl de krav
som ställs i miljöbalken vad gäller allmänna hänsynsregler. Skogsvårdslagen
är en modern lagstiftning väl anpassad till skogsbrukets villkor. Den reglerar
på ett tydligt sätt den frihet och det ansvar som den enskilde skogsägaren har
att beakta i sitt skogsbruk. Centerpartiet anser att det vore olyckligt om andra
lagar tilläts förändra det regelverk som är väl anpassat för ett hållbart
skogsbruk med tydliga miljö- och produktionsmål.
Stora ansträngningar görs för närvarande av skogsnäringen för att uppfylla
skogsvårdslagens miljömål. Den nyligen slutförda utvärderingen visar att det
är produktionsmålet som är längst ifrån att uppfyllas. Miljöbalkens parallella
tillämpning med skogsvårdslagen får inte innebära att ytterligare föreskrifter
försvårar det positiva arbeten som sker i svenskt skogsbruk. Centerpartiet
anser att Skogsstyrelsen är den myndighet som skall ha ansvar för tillsynen i
skogsbruket och även göra avvägningarna mellan miljöbalken och skogs-
vårdslagen.
Oklarheterna i samspelet mellan miljöbalken och skogsvårdslagen, bl.a.
vad gäller miljökvalitetsnormer, är åter ett exempel på att regeringen till
riksdagen lämnat ett förslag till miljöbalk som ej är tillräckligt genomarbetat.
Vad som ovan anförts om skogsvårdslagens parallella tillämpning med
miljöbalken bör ges regeringen till känna.
Ersättning
Centerpartiet har i en tidigare partimotion angående
miljöbalken påpekat de oklarheter som finns vad gäller
äganderätten och ersättningsreglerna. Skrivningarna
angående skogsvårdslagen i den nu aktuella propositionen
motiverar att vi upprepar vår tidigare ståndpunkt om behovet
av klara och tydliga ersättningsregler. Kompensation skall
utbetalas för begränsningar av pågående markanvändning
som är att betrakta som mer än bagatellartade. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk utredning av den svenska miljölagstiftningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsvårdslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningsreglerna.

Stockholm den 27 mars 1998
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)

Lennart Daléus (c)

Marie Wilén (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Roland Larsson (c)