Agenda 21 - handlingsprogrammet inför det 21:a
århundradet från Rio 1992 - visar en stor
utvecklingsoptimism inför den moderna biotekniken.
Fattigdoms- och utvecklingsproblem, miljö- och
resursproblem kan i många fall lösas med bioteknik. Man
kan öka tillgången på livsmedel, foder och förnybara
råmaterial, förbättra människors hälsa och förstärka
miljöskyddet.
Bioteknik definieras i Agenda 21 sålunda:
Bioteknik är ett kunskapsintensivt område under utveckling och utgörs av
olika tekniker och förfaranden för att åstadkomma förändringar av DNA eller
genetiskt material i växter, djur eller mikroorganismer, i syfte att framställa
nyttiga produkter och nya tekniska metoder.
Agenda 21 anför vidare:
Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå,
bör med bistånd från internationella och regionala
organisationer och med stöd från ickestatliga organisationer,
den privata sektorn, universitet och högskolor och
forskningsinstitutioner, utnyttja såväl traditionell som
modern bioteknik för att förbättra djuruppfödning,
växtodling och mikroorganismers kvalitet, i syfte att öka
avkastningen från jordbruket på ett hållbart sätt.
Agenda 21 anför fem programområden för miljöanpassad
hantering av biotekniken:
Öka tillgången på livsmedel, foder, råmaterial
Förbättra människors hälsa
Förstärkt miljöskydd
Öka säkerheten och utveckla internationella samarbetsmetoder
Upprätta kompetenshöjande mekanismer för utveckling och miljöan-
passad tillämpning av bioteknik - särskilt i utvecklingsländer.
I dagsläget är det USA, Japan och Frankrike som ligger
längst fram på forskningsfronten när det gäller gentekniken.
Genmodifiering har alltid förekommit inom livsmedelsnäringen, i form av
avel och förädling. Det nya är dels att man med gentekniken vet vad man
gör, vilket är bra, dels att man kan flytta gener mellan arter. Det senare
handlar om enkla egenskaper - t.ex. köldtålighet - men kräver stor vaksam-
het och noggranna etiska överväganden.
Gentekniken är inte farlig i sig. Däremot kan den bli skadlig om den
används fel. Rätt använd kan gentekniken bli till oerhörd nytta för
mänskligheten. Därvidlag skiljer sig inte gentekniken från annan teknik som
människan utvecklat och använder. Vi bör därför utveckla lagar och regler
som talar om hur vi skall utnyttja denna teknik, men vi får absolut inte
förbjuda eller motarbeta tekniska landvinningar på genteknikområdet.
De riktigt stora genombrotten för modern genteknik finns inom det
medicinska området. Kroppseget insulin och tillväxthormon har revolu-
tionerat tillvaron för drabbade patienter. Genterapi, effektiv AIDS-terapi,
xenotransplantation är att vänta inom en snar framtid.
Men även livsmedelsområdet blir alltmer aktuellt. Till att börja med
handlar det om att kunna reducera mängderna av och giftigheten hos
bekämpningmedlen. Men snart handlar det också om bättre, godare billigare
och hälsosammare livsmedel. Svaret på den ofta ställda frågan "Vem vill
egentligen ha genmaten?" är att vi alla säkert vill ha bättre och billigare mat.
Utvecklingen på genteknikens område går inte att stoppa. Däremot kan ett
litet land som Sverige naturligtvis ställa sig vid sidan om utvecklingen. De
nya och bättre produkter som gentekniken kan åstadkomma kan alltid
importeras i stället. Men då skall man komma ihåg att både läkemedels- och
livsmedelsindustrin är viktiga näringsgrenar i vårt land, vars framtid vi
ogärna äventyrar. Dessutom kan Sverige knappast vara betjänt av att försvåra
eller omöjliggöra för våra forskare och företag att ta fram nya produkter som
kan vara anpassade just till våra krav och förhållanden. Forskarflykt och
arbetslöshet har vi sett tillräckligt av redan.
Om Sverige på ett seriöst och framgångsrikt sätt skall kunna medverka i
utvecklingen behövs en ökad grundforskning, speciellt inom områdena
spannmål, frukt och bär och animalieproduktion.
Det är viktigt att som Agenda 21 konstatera:
Biotekniken kan inte av egen kraft lösa alla grundläggande miljö- och
utvecklingsproblem, varför förväntningarna måste hållas inom realistiska
ramar. Det är också viktigt att kringgärda tillämpningarna av gentekniken
med noggranna etiska granskningar.
Men med dessa förbehåll är det angeläget att vi tillvaratar de
stora möjligheter som den moderna gentekniken erbjuder.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om modern genteknik.
Stockholm den 2 oktober 1997
Bertil Persson (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Lars Björkman (m)
Eva Björne (m)
Ingvar Eriksson (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Anders G Högmark (m)
Göte Jonsson (m)
Carl G Nilsson (m)
Inger René (m)
Ola Sundell (m)