med anledning av prop. 1997/98:90 Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.
Inledning
Efter det att regeringen lagt fram förslag till miljöbalk som i
förhållande till övrig lagstiftning var mycket oklart har nu
regeringen också presenterat förslag till följdlagstiftning med
anledning av miljöbalken. De oklarheter och otydligheter vi
pekade på i motionen som berörde miljöbalken har dessvärre
inte korrigerats i och med nu förelagda förslag.
Rättssäkerhets- och egendomsrättsfrågorna har inte
klargjorts, något som borde skett, inte minst beträffande
skogsvårdslagstiftningen. Därför vidhåller vi våra krav om
förtydliganden så att rättstryggheten och äganderätten med
tillhörande ersättningsregler säkerställs.
Propositionen om följdlagstiftning innehåller huvudsakligen smärre
språkliga anpassningar till den nya miljöbalken. I dessa avseenden har vi
inga synpunkter. I några lagar innebär förslaget fortsatta oklarheter eller
tydliga förskjutningar. I denna motion kommenterar vi de lagar vars brister
är mest angelägna att korrigera. Den stora anhopningen av propositioner
under kort tidsrymd gör det dessvärre inte möjligt för oss att granska
propositionen i detalj vilket i sig är alarmerande ur demokratisk synpunkt.
Förhållandet mellan
miljöbalken och andra lagar
Vad gäller miljöbalkens förhållande till annan lagstiftning
har kritiken från remissinstanserna varit omfattande.
Otydligheten om vilken lagstiftning som skall gälla innebär
en stor osäkerhet för enskilda och näringsliv. Det måste vara
tydligt avgränsat och definierat när miljöbalken gäller och
när annan lagstiftning skall gälla. Föreliggande
följdlagstiftningsförslag rätar inte ut frågetecknen. Man kan
också konstatera att komplexiteten i lagtexterna med
kommentarer gör det näst intill omöjligt att som enskild
näringsidkare kunna ha en klar uppfattning om gällande
rättsläge. Detta är oacceptabelt i en rättsstat. Regeringen bör
som vi tidigare påpekat återkomma i de delar där oklarheter
fortfarande kan anses råda.
Fastighetstaxeringslagen
Vid fastighetstaxering är det idag så att värdet på en fastighet
höjs om man vidtagit energibesparande åtgärder. På detta
sätt får den fastighetsägare som arbetar utifrån samhällets
allmänna strävan att spara energi en extra kostnad. Detta kan
inte vara rimligt. Om man miljöanpassar sin fastighet och
gör den mer energisnål skall man istället premieras för denna
insats. Lagen om fastighetstaxering bör anpassas efter detta
synsätt.
Skogsvårdslagen
Som vi framhöll redan i motionen om miljöbalksförslaget så
bör frågorna om skötsel av jordbruksmark och skog hållas
utanför miljöbalken. Vad gäller lagen om skötsel av
jordbruksmark får vi avvakta riksdagens beslut medan vi vad
gäller skogsvårdslagen kan konstatera att de farhågor vi
redan framfört nu besannats i och med
följdlagstiftningsförslaget. Det är uppenbart att areella
näringar som jord- och skogsbruk inte kan jämföras med
andra näringar varför man inte bör blanda dessa lagar med
miljöbalken.
Det allvarligaste är den oklarhet som nu kommer att råda i skogsnäringen.
Även om hänsynsregler enligt miljöbalken skall vara överordnade kommer
den föreslagna uttolkningen av detta att skapa allmän osäkerhet vilket är till
men för näringen. Hur skall "försiktighetsregeln" ställas gentemot
skogsvårdslagens krav? Hur skall "lokaliseringsregeln" uttolkas och av vem?
Vem skall sköta tillsynen, är det kommunens inspektörer eller skogsvårds-
styrelsen? Vem skall bedöma "kvalifikationsgränsen" på olika håll i landet?
Hur bedöms ersättningsfrågorna? Kommer inskränkning av "pågående mark-
användning" att ske enligt miljöbalken vilket av en del anses vara stridande
mot grundlagen? Ja, frågetecknen är många och regeringens förslag rätar inte
ut dessa utan de blir istället fler.
I väntan på förtydliganden föreslår vi att riksdagen avslår regeringens
förslag i denna del och att regeringen får återkomma med ett nytt
klarläggande förslag. Det innebär exempelvis att vi inte accepterar synsättet
att om en fråga om miljöhänsyn är oreglerad i skogsvårdsförfattningen kan
miljöbalkens hänsynsregler automatiskt läggas till grund för ingripande. Vi
vill se tydlighet i avgränsningarna och vid beslutstillfället om lagstiftning
vara klara på hur lagstiftningen skall tillämpas.
Lagen om vissa
torvfyndigheter
Beskrivningen av torvlagens och miljöbalkens förhållande
till varandra visar på väldig otydlighet och komplexitet.
Detta skapar för nuvarande brytningsföretag stor osäkerhet
om villkoren för fortsatt drift. På så sätt skadar föreliggande
förslag en näring som i sig inte är stark men synnerligen
värdefull ur såväl energiförsörjningssynpunkt som
regionalpolitiska sysselsättningsskäl. Också vad gäller
torvlagen föreslår vi riksdagen att avslå följdändringarna och
väntar på ett nytt regeringsförslag som undanröjer osäkerhet
och oklarhet om hur lagstiftningen skall tillämpas.
Plan- och bygglagen
I och med att inte plan- och bygglagen inarbetades i
miljöbalken kommer det att vara tolkningsproblem också för
detta område. Det är inte tillfredsställande om alla de som är
engagerade i planarbeten skall ha svårigheter med att uttolka
vilken lagstiftning som skall följas. Eftersom införandet av
miljöbalken förutsätter att förhållandet till PBL också
regleras måste dock förslaget behandlas. Vi föreslår dock att
en särskild utvärderingsgrupp omedelbart tillsätts i syfte att
följa hur planarbetet påverkas av den nya lagstiftningen och
att denna grupp relativt snart redovisar sina erfarenheter med
åtföljande förslag till korrigeringar och förtydliganden av
lagstiftningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att åstadkomma
klarlägganden där oklarhet råder om miljöbalken eller annan lagstiftning
skall råda,
2. att riksdagen avslår förslag till följdändringar i skogsvårdslagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår förslag till följdändringar i lagen om vissa
torvfyndigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en särskild utvärderingsgrupp tillsätts i syfte att följa hur den
nya lagstiftningen verkar avseende plan- och byggfrågor.