med anledning av prop. 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart samhälle - ett ansvar för alla
Bakgrund
Regeringen föreslår ytterligare åtgärder för att
kretsloppsanpassa varuhanteringen. Det är lovvärt, men de
begränsade förslag denna proposition handlar om innebär
inga "genomgripande förändringar" som det står i
propositionens något pompösa inledning. Det är snarare
frågan om några ytterligare små steg framåt i en lång och
omfattande process som rör hela det mänskliga bruket av
saker och materia.
Vänsterpartiet kan i stort sett instämma i regeringens förslag men vill
komplettera förslagen med ytterligare åtgärder för att påskynda kretslopps-
anpassningen och effektivisera processen.
Problem och möjligheter
Målen för kretsloppsanpassningen är de flesta seriösa aktörer
överens om. Även de politiska partierna är relativt
samstämmiga om färdriktningen - med undantag för
Moderaterna. Vänsterpartiet m.fl. vill dock påskynda
utvecklingen av en avancerad och miljöanpassad material-
och avfallssektor. Detta av främst tre skäl:
Miljö- och resursskäl - att utvinna jungfruliga råvaror direkt ur
jordskorpan blir allt dyrare och medför allt större miljöbelastning.
Vi i den rika delen av världen, där masskonsumtionen av prylar är den
gängse kulturen, hindrar andra delar av jordens befolkning från att
förbruka en berättigad del av jordens resurser. Skulle alla leva som vi gör
i den rika delen av världen skulle många av jordens livsnödvändiga
resurser ha tagit slut när du läst klart denna motion.
Sverige kan bli ledande i en internationellt konkurrenskraftig bransch.
Kan vi skapa effektiva återvinnings- och kretsloppssystem - både med
avseende på administration och teknik - är hanteringen av uttjänta varor
en bransch med goda framtida exportmöjligheter. Den internationella
efterfrågan inom denna sektor är starkt växande. Det land som först visar
upp fungerande system har möjlighet till goda affärer.
Hanteringen av uttjänta varor är en "egen" sektor eller del av
allas vår vardag. Det ökar kostnaderna och tidsåtgången för
konsumenterna men speglas inte i en tillräcklig press på
producenterna. Pressen måste öka på producenterna för att
hitta konsumentvänligare och samtidigt miljöanpassade varor
och återvinningssystem.
Aktuella åtgärder
Vänsterpartiets analys på riksnivå och erfarenheter från den
kommunala verkligheten föranleder oss att aktualisera
följande åtgärder:
Mycket bättre information till
konsumenter
Informationen till allmänheten och andra avfallsproducenter
är mycket skiftande från kommun till kommun - ibland även
mellan kommundelar. Ofta saknas information helt eller är
av mycket undermålig kvalitet.
Det gäller information om hur man återvinner olika slags varor och
material, var man kan lämna sorterade ting, vilka varor som är bästa
alternativet ur ett kretsloppsperspektiv, vilka alternativ som finns,
svårbegriplig eller obefintlig information om återvinning på varan, etc.
Ska insamlingsmålen uppnås måste även de stora grupperna av
konsumenter nås av verklighetsanpassad information. Annars engagerar sig
bara entusiasterna. Detta gäller inte minst storstäderna. "Konsumenterna och
miljön" (SOU 1996:108) visar på ett förtjänstfullt sätt detta grundläggande
behov. Dessa och övriga krav gäller inte bara hushållen utan även företag,
institutioner m.fl.
Ekonomiska morötter till
konsumenterna
Regeringen konstaterar på sidan 18 i propositionen att
konsumenternas och hushållens engagemang inte alltid
kunnat tillvaratas på bästa sätt och att "drivkrafterna inom
avfallsområdet är svaga". Ett mycket positivt sätt att uttrycka
sig på när kanske 70 % av de boende i ett område inte vet att
metallförpackningar går att källsortera för återvinning och att
ytterligare 20 % vet det men inte bryr sig.
För att aktivera fler och för att nå insamlingsmålen måste - förutom en
kraftigt förbättrad information - det till fler ekonomiska morötter, t.ex. i
form av pant eller olika slags miljöbonus. Förvisso finns i dag ett
producentansvar för en rad produkter och förpackningar men mycket av
arbetet och ansvaret för att källsorteringen och insamlingen skall fungera har
ålagts hushållen. En normalfamilj "tvingas" lägga ned åtminstone någon eller
några timmar i veckan på att upprätthålla producentansvaret.
Man tvingas också lägga ned pengar på lagringsutrymmen, rengöring och
transport av material. Under en övergångsperiod kan man tänka sig att föra
över medel från avfallsskatten till "pant", "miljöbonus" eller annat
ekonomiskt värde på källsorterat material. Ett miljöbonus skulle vara att man
fick betalt per kilo vid en återvinningsstation för det lämnade materialet. I
dag finns det exempel på motsatsen, det kostar enskilda konsumenter att
lämna material på större återvinningscentraler. Bonusen eller värdet behöver
inte vara högt, även ett lågt värde på t.ex. metall och papper kan betyda att
mänskliga insamlingsmekanismer effektiviseras många gånger om. Detta är
ett effektivt sätt att förstärka "drivkrafterna" inom avfallsområdet. Panten på
t.ex. aluminiumburkar i Sverige har resulterat i en internationellt unik hög
grad av återvinning.
Gynna kretsloppsanpassade
produkter
Det enklaste sättet att minska avfallsmängderna är att se till
att intet avfall uppstår. Därför bör produkter med låg
miljöbelastning gynnas på olika sätt. Det innebär bland annat
i många fall att produkter med lång livslängd ska premieras.
Tydliga exempel kan hämtas från leksaksbranschen och
klädbranschen. Stabila leksaker i trä målade med
vattenfärger med lång livslängd skall t.ex. framhållas i
kommunalt informationsmaterial om hur man handlar
miljövänligt. Även motsatsen, t.ex. klädesplagg gjorda av
icke-förnyelsebara material som går sönder efter en dags
användning, skall varudeklareras/ kritiseras i kommunalt
informationsmaterial. Det finns flera metoder att gynna
miljövänliga produkter men bland de effektivaste är
begriplig, lättillgänglig sakinformation från en neutral källa.
Producentansvar för fler produkter
och avfall
I dag gäller producentansvar för förpackningar, returpapper
och däck. Förslag till producentansvar finns för bilar.
Kretsloppsdelegationen bör ges utrymme för att ta fram förslag till
producentansvar för fler varuslag och avfallsslag. Det finns ingen anledning
till att ha den i vårt tycke långsamma takt som nu råder. Erfarenheterna och
den relativa framgången med det som hittills åstadkommits gör att takten i
arbetet kan höjas. Leksaker, möbler (som det borde funnits förslag om enligt
gällande beslut), läder, textilier, bygg- och målarmateriel är exempel på
produktgrupper som man kan titta närmare på. Inte minst för att bli det
ledande landet i kretsloppsåtervinning bör tempot öka.
Systemen måste vara lika för olika
slags varor
Principerna för källsortering, återlämning av material,
pantsystem, etc. som riktas till privata konsumenter måste
likna varandra för olika varuslag. Risken är annars stor att
det blir alltför krävande för konsumenterna att hålla
ordningen på systemen. På sikt bör detta leda till
rationaliseringar av varuutbudet - att t.ex. ha tiotals olika
sorts dryckesförpackningar i samma affär är föga rationellt
och därmed både miljöbelastande och dyrt.
Analys av reklambudskap ur ett
kretsloppsperspektiv
Reklam i alla dess former är den dominerande
informationskanalen kring nya produkter. Eftersom det är
frågan om nya produkter är det viktigt att samhället ställer
åtminstone minimikrav på att reklam inte är vilseledande ur
miljösynpunkt.
Grova exempel på detta är när bilindustrin ger ut ett budskap om att det är
miljövänligt att köpa och köra nya bilar. Att gå, cykla, åka kollektivt etc. är
naturligtvis miljövänligare. En utredning bör se över om det är möjligt att
öka miljökvaliteten på reklambudskap.
En tidsgräns för byggsektorns
frivilliga åtagande
Byggsektorn arbetar nu förtjänstfullt med att ta fram
miljövänligare branschspecifika normer för
omhändertagandet av byggavfall. Detta arbete skall
förhoppningsvis resultera i kraftigt minskat byggavfall och
en bättre procedur för hantering av avfallet. Vi föreslår dock
en tidsgräns för när branschens egna åtagande skall börja
verka, förslagsvis 1 januari 1999.
Analysera hur producenterna och
produktionen påverkas
Riksrevisionsverket pekar bl.a. på att det är viktigt hur
producentansvaret påverkar producenterna. Detta kan
Vänsterpartiet instämma i. Meningen är ju att produkterna
och produktionen skall bli miljövänligare totalt sett. Nya
undersökningar tyder på att bilandet ökar kraftigt (SIFO
september -97). Transporterna ökar med ökad
miljöbelastning som resultat samtidigt som själva varan blir
något miljövänligare. Det behövs en miljökonsekvensanalys
av dagens system för att bättre kunna bedöma den samlade
miljöeffekten av det system som vi nu har byggt upp. Det
kan tänkas att det i t.ex. tätorter är miljövänligare att
speciella fordon - som beställs vid behov - kör runt till
hushållen och hämtar upp de olika avfallsfraktionerna.
Gemensamma internationella krav
Gamla uttjänta varor med dåliga miljöegenskaper har en
tendens att hamna i andra länder. Till exempel exporteras
gamla kylskåp till afrikanska länder och gamla svenska bilar
till Östeuropa. Denna handel bör ett korrekt utformat
producentansvar stoppa.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre information till konsumenterna kring avfallshanteringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomisk stimulans till konsumenterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gynna kretsloppsanpassade produkter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda arbetet med producentansvaret,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hanteringssystemen för olika varor måste likna varandra,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tidsgräns för byggsektorns frivilliga åtagande beträffande
avfallshanteringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av producentansvarets inverkan på den totala
miljöpåverkan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att producentansvaret utformas så att export av miljöfarliga,
uttjänta varor stoppas.
Stockholm den 23 september 1997
Maggi Mikaelsson (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Ingrid Burman (v)
Owe Hellberg (v)
Karl-Erik Persson (v)
Per Rosengren (v)
Hanna Zetterberg (v)