Den ammunition som dumpades i Östersjön och Kattegatt efter det andra världskriget har vållat och vållar alltjämt fiskare stora olägenheter. De kemiska stridsmedel som finns är senapsgas och nervgas, vilka är farliga om de kommer upp till ytan. Riskerna för spridning kan öka när de sänkta fartygen och behållarna med stridsgaserna rostar sönder. Gifterna sprids ut över havsbotten och kanske kan de driva med havsströmmarna mot omgivande kuster.
Sommaren 1997 fick fiskare från västkusten återigen upp miljöfarligt material i sina fiskeredskap. Följderna med hantering av det farliga materialet är allvarliga kroppsskador samt inkomstbortfall.
En arbetsgrupp inom Helsingforskommissionen (HELCOM) med Sverige som ordförandeland har kartlagt dumpade stridsmedel i Östersjön och Kattegatt samt Måseskärsområdet i Skagerrak. I mars 1995 antog HELCOM gemensamma riktlinjer vad gäller skyddsåtgärder för fiskare.
I jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JoU18 har redogjorts för den utredning som Statskontoret utfört gällande ett system för ersättning vid skador på fiskebåtar och fiskeredskap.
För att skydda yrkesfiskaren och den näring denne representerar är det viktigt att snarast utarbeta ett skäligt ersättningssystem. Detta bör ge incitament att rapportera varje incident samt omhänderta miljöfarligt material. På så sätt förstärks den fortsatta kartläggningen så att bl.a. eventuell spridning av stridsgaserna på botten tidigt kan uppmärksammas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett ersättningssystem för fiskare som kommer i kontakt med miljöfarligt avfall.
Stockholm den 24 september 1997
Åke Carnerö (kd) Ingrid Näslund (kd)