En stor fråga inom skogsvården som förbigås i det tysta när
skogsskador dryftas och diskuteras inom skogsvårdande
myndigheter och institutioner är plantor som drabbats av
"rotsnurr". Några av orsakerna till att skogen och träden
drabbas av skadorna är:
1. Felaktigt utvalda plantor, varav 10 miljarder planterade plantor med
hölje och emballage av sk paperpot.
2. Slarviga planteringsmetoder, bl a med uppgjorda ackordspriser.
3. Att stora kalhyggen verkställts på magra jordar såsom i Norrbottens och
Västerbottens län, där planteringar föregåtts av hyggesplöjning som orsakat
erosion och snabb vattenavrinning.
Färska exempel har konstaterats vid ett flertal
skogsexkursioner som företagits, senast i september 1996.
Ännu färskare exempel på erosion och vattenavrinning är
förskjutningen av tidigare rotbunden skogsmark i bl.a.
orterna Vagnhärad i Sörmland och Sysslebäck i Värmland,
där ras och jordsprickor fått katastrofala följder för boende i
områdena. Geoteknikerna framhåller ofta i sina förklaringar
till rasen och jordförskjutningarna att tidigare kalhyggen med
stubbupptagning är boven i dramat. En skogsägare från en
nordlig sameby har i debatten omtalat att ca 70 % av
skogarna i hans sameby var avverkade och stora arealer
omöjliga att återbeskoga. Vårdande myndigheter skyller på
svampangrepp, torka och kyla, vilket man tydligen kan se
orsaken till, men oftast i samband med rotsnurr som stryper
näringstillförseln och försvagar plantorna. Härigenom görs
plantorna mottagliga för nämnda skador för att slutligen
stupa under snön eller falla offer för höst- och vårstormar.
Bakgrund
De planteringar i återbeskogningssyfte som i första hand och
i största omfattning gett upphov till rotsnurr var och är ett
system som inte är avsett för plantor för skogsodling. De
värsta rotdeformationerna med tvärved och krökar har
orsakats av "combicell" och "paperpot", där plantans rot var
innesluten i en plaststrumpa som påstods vara av papper,
men som i själva verket bestod av en blandning med
syntetfibrer som ännu 10-12 år efter planteringen inte brutits
ner eller ruttnat, varvid rötterna sökte sin näring i snurrande
varv kring trädets centrumrot i stället för att växa ut åt
sidorna som de gör på rätt planterade barrotsplantor eller vid
självföryngring.
Från 1970 och framåt har hundratusentals hektar mark planterats med
miljarder täckrotsplantor. Bara ASSI-DOMÄN har ca 170 000 hektar
planteringar med paperpot i norra Sverige. Enligt forskare vid SLU
översvallas rotdeformationerna med tiden - om plantan överlever - och
stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns kvar, liksom tjurveden.
Dessutom angriper greminellasvamp eller honungsskivling ofta de
försvagade träden.
I de svårföryngrade marker där rotsnurr allra mest har utvecklats måste
andra metoder för återbeskogning användas.
Samernas renbetesland har också tagit skada av hyggesavverkningen. Nu
måste stegen efter kalhyggesskövlingen komma. Redan då den första
renbeteslagen antogs började beskattningen av våra gammelskogar, tillika
även samernas renbetesland. Långt senare följde stora kalhyggen, lövsly-
besprutning och därefter rotsnurrdöden genom felaktiga planteringsmetoder.
Hela floran och faunan, jakt och fiske har förändrats, mångfalden i skogen
försvunnit och i stället för fjällnära skogar har polarskogen med sin
buskvegetation brett ut sig. I skogsrapporter betecknas dessa förändringar
som "historiska impediment".
Tidigare avgiven motion
I avgiven motion, undertecknad av både Miljöpartiet och
Vänsterpartiet, 1996/97:Jo305, har hemställts
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skogsskadorna på grund av rotsnurr utreds av en skyndsamt
tillsatt opartisk utredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett åtgärdsprogram tas fram.
Motionen avslogs med hänvisning till utvärderingen av den nya
skogspolitiken som regeringen ska redovisa under januari 1998. De
ansvariga, ledningen i de stora skogsbolagen - de statliga har med
regeringens goda minne fortsatt att plantera med undermåliga metoder, och
vill inte se sanningen i vitögat. Man kan nu förvänta sig att man bakar in hela
frågan om rotsnurrsskador i en liten oansenlig punkt i den stora
skogspolitiska utredningen 1998.
I utredningen, som delgivits regeringen under sommaren -97 ska de
myndigheter som ansvarar för skogsvården drastiskt stöpas om. Efter flera
års långbänk och dubbla signaler från staten, begär organisationen en
omfattande sammanslagning av landets 22 skogsvårdsstyrelser till elva (11)
nya organ med ansvar för skogsvården. Samlad skogsvård skulle därmed ge
friskare träd.
Ekonomi och export
Skogen och skogsindustrin är en av de stora ryggraderna i
svensk ekonomi. År 1995 sålde svensk skogsindustri
skogsprodukter till ett värde av 95 miljarder kronor.
Nettoexportvärdet, importen av insatsvaror och råvaror
frånräknad, var 78 miljarder kronor.
Historik
I försök att få bort rotsnurren gjordes försök att plocka bort
papperet som omslöt jordklumpen i krukan. Då inte heller
detta hjälpte försökte man med styrlister i krukor av plast och
frigolit. Trots nämnda förbättringar för rötterna att få större
utrymme fortsätter ungskogen att dö på många återbeskogade
kalhyggen runt om i landets nordliga län.
Statistik
Vid besök hos Statistiska centralbyrån (SCB) i Stockholm
har Skogsstyrelsens utgåva "Skogsstatistisk årsbok"
granskats med avseende på rubriken "Skador på skogen".
Redovisningen ingår bl a i "Sveriges officiella statistik".
Vid läsning av samtliga utgåvor för åren 1968-1997 och jämförelse av
texterna årsvis framgår följande exempel på texter om skogsskador och
orsaker.
1. Uppgifter om skador på skogen bygger i huvudsak på rapportering från
de lokala skogsvårdsstyrelserna av vad som bedöms vara betydelsefullt i
länet.
2. Några enhetliga normer finns inte.
3. Man kan inte heller enbart utifrån inventeringsresultaten dra några
bestämda slutsatser om skogsskadornas orsaker.
4. För skador av barkborrar och märgborrar ska förbli på en acceptabel
nivå krävs fortsatt god skogshygien.
5. Skador orsakade av Gremmeniella har rapporterats förekomma lokalt i
Svealand och Götaland.
6. För viltskador sägs att rådjuren orsakat allvarliga skador i planteringar i
Götaland, Svealand och lokalt i Jämtland och vidare i texterna.
Det besynnerliga i ovan nämnda beskrivningar av skador i
årsboken och statistik är att man under samtliga 30 år använt
nästan exakt samma rubriker, underrubriker och andra
förklaringar till skadorna. För en utomstående undersökare
och forskare som bearbetar och sammanställer trettio års
statistik utan en enda förändring av beskrivningarna av kända
skogsskador - som av rotsnurr - uppfattas denna som helt
oanvändbar för andra värderingar och statistik. Under trettio
års skogsvård måste helt enkelt ett stort antal förändringar i
skogsvården ha förekommit, både till det bättre och till det
sämre, utan att det dokumenterats och redogjorts för i
statistiken.
Slutomdömet om statistiken och om författarna till "Skador på skogen" i
årsboken kan då uppfattas som att de kopierat tidigare års texter och endast
ändrat sifferuppgifterna.
Uppgifter eller beskrivning av rotsnurrens skador och efterverkningar
saknas helt. Det betyder att det problem som orsakat de största skadorna ej
nämns alls i statistiken.
Rennäringen
I samband med att ASSI-DOMÄNS eget skogsfolk enligt
uppgift inte följer upp kalhyggenas föryngring och
återbeskogning och att det växer tillfredsställande kommer
rennäringen i kläm. I skogsvårdslagens 31§ sägs: Vid skötsel
av skog skall i fråga om hyggens storlek och utläggning,
beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och
skogsbilvägars sträckning den anpassning ske som uppenbart
påkallas med hänsyn till rennäringen. Vid planläggning och
genomförande av åtgärderna skall eftersträvas att berörd
sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden
och till vegetation som behövs inom områden för samling,
flyttning och rastning av renarna. För lönande rennäring
behöver renen betestillgång, betesro och framkomlighet i
terrängen.
Nuvarande skogsavverknings- och återbeskogningsmetoder har förstört
markerna så att dessa förutsättningar rubbats. Försäljningen av marken, som
både ägs av staten och av samerna inom renskötselområdet, har också
negativ effekt för rennäringen.
RRV:s representanters besök nyligen i berörda marker blev ingen god
reklam för den demokratiska öppenheten.
PiteåTidningens två journalister blev bryskt avvisade från skogsområdet
där exkursionen under ledning av Naturskyddsföreningens ordförande
visades. RRV:s mannar hotade med att åka hem om pressen tänkte närvara.
Riksdagens revisorer har informerats om händelsen.
Sedan 1988 har jag, Ragnhild Pohanka, studerat problemet i litteratur, på
ett antal exkursioner i samarbete med forskare och i kontakt med skogs-
arbetare, skogsägare och samer. Sverige förlorar miljarder för varje år om
inga åtgärder vidtas angående skogsskadorna som orsakas av rotsnurr.
Oersättliga naturvärden och stora ytor kan gå till spillo genom många år av
kalhyggen som inte kunnat återbeskogas. De blir till värdelösa impediment.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen gör en förutsättningslös utredning om
rotskador som benämns rotsnurr.