Jordbruket ger genom sin produktion livsmedel, bioenergi
och andra råvaror. Dessutom skapar ett livskraftigt jordbruk
ett öppet och levande kulturlandskap. I Sverige är cirka 9
procent av arealen odlad åkermark. Motsvarande andel i
många andra europeiska länder är cirka 50 procent. Den låga
andelen odlad mark i Sverige gör att ytterligare nedlagd
jordbruksmark omedelbart får konsekvenser för
landskapsbilden och kulturmiljön. Det öppna landskapet är
en omistlig del av Sverige.
Jordbruket är av avgörande betydelse för sysselsättningen i stora delar av
landet Primärproduktionen i jordbruket, förädling och försörjningsindustrier,
är ofta basen för ekonomin i många kommuner. Det är Centerpartiets
uppfattning att livsmedelsproduktionen ska bidra till en uthållig tillväxt och
ökad sysselsättning. Att jordbruket är en framtidsnäring och att svensk
livsmedelsindustri är världsledande har Centerpartiet varit medvetet om
mycket länge. Det är bra att även andra nu tycks ha insett det. Sverige måste
agera så att denna position kan bibehållas och förstärkas.
Jordbruksadministrationen
Den svenska administrationen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik måste vara utformad så att den medverkar
till att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och
effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet
kulturlandskap och regional utveckling. Det är av nationellt
intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk
kan få det stöd som det är berättigat till. Administrationen
ska inte orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller
externt hos t.ex. jordbrukarna. Enkelhet måste vara målet i
utformningen av administrationen.
Ett stort antal myndigheter är på olika sätt involverade i administrationen
av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är samtliga länsstyrelser,
Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Dessutom har även Riksantikvarie-
ämbetet och NUTEK visst ansvar för dessa frågor. Det är viktigt för alla
berörda parter, såväl för jordbrukarna som för myndigheterna och EU:s
institutioner, med en tydlig rollfördelning. Det måste vara lätt att identifiera
vem som har ansvar för vilken del av processen.
Regeringen avser nu att tillsätta en utredning för att förutsättningslöst se
över organisationen av jordbruksadministrationen. Syftet med detta är att
finna en så kostnadseffektiv lösning som möjligt när det gäller hanteringen
av EU-stöden. Vi välkomnar att en sådan översyn görs, samtidigt som vi
noterar att det finns en, inte alltför gammal, utredning som borde ha resulte-
rat i att administrationen hade förenklats och förbättrats. Det finns starka
skäl
som talar för en arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna
som handlägger enskilda ärenden i enlighet med vad som föreslogs i
utredningen Administrationen av EU:s miljöpolitik i Sverige (SOU 1996:65).
Det skulle bidra till att skapa en tydligare rollfördelning mellan länsstyrelser
och de centrala myndigheterna. Det är angeläget att den enskilde jordbruka-
ren kan vända sig till en myndighet i alla ärenden som rör EU:s jordbruks-
stöd och det är naturligt att detta sker på regional nivå, så nära jordbrukaren
som möjligt. I det utredningsarbete som nu ska påbörjas måste de förslag
rörande organisationen som lades i SOU 1996:65 beaktas. Dessutom är det
av största vikt att utredningen arbetar skyndsamt. Organisationsförändringar
inom jordbruksadministrationen är mycket angelägna, särskilt när det gäller
Jordbruksverket. Vad som ovan sagts om jordbruksadministrationen bör ges
regeringen till känna.
Jordbrukets
konkurrenssituation
Efter EU-inträdet agerar det svenska jordbruket på en fri EU-
marknad för livsmedel. För att denna konkurrens ska fungera
krävs så likvärdiga villkor som möjligt i förhållande till
andra EU-länder, särskilt de som ligger nära oss. Det svenska
jordbrukets lönsamhet är för närvarande svag och måste
stärkas. Beräkningar som gjorts visar att om de svenska
lantbrukarna hade haft samma lönsamhet som i Danmark
1996 skulle den sammanlagda nettoinkomsten ligga på ca 5,2
miljarder, d.v.s. ca 2 miljarder högre än idag. En stor del av
ansvaret för att förbättra lönsamheten i det svenska
lantbruket ligger givetvis på näringen själv. Samtidigt är det
viktigt att poängtera att det är en näring som i mångt och
mycket påverkas av politiska beslut.
Centerpartiet har under de senaste två och ett halvt åren träffat ett flertal
uppgörelser med regeringen på jordbruksområdet i syfte att förbättra det
svenska jordbrukets konkurrensläge. I enlighet med det svenska förhand-
lingsresultatet i medlemskapsförhandlingarna med EU skapas nu utrymme
för att utnyttja hela den framförhandlade miljstödsramen. En del av
miljöstödsramen används för ett vallstöd i syfte att bättra på lönsamheten i
animalieproduktionen samt förbättra miljön. Genom den utökning som
möjliggörs i och med budgetpropositionen möjliggörs ytterligare en höjd
ambitionsnivå avseende miljöanpassning av jordbruket genom nya och
utbyggda åtgärder, som t. ex det nya delprogrammet för främjande av ett
resurshushållande konventionellt jordbruk i hela landet.
Dessutom lyckades Centerpartiet avstyra planerna på fastighetsskatt på
jord- och skogsbruksfastigheter. När det gäller jordbruksföretags elbeskatt-
ning så har och kommer Centerpartiet att driva denna fråga i riksdagen.
Målsättningen är att jordbruksföretag ska beskattas på liknande sätt som
andra näringar i detta avseende. På initiativ av Centerpartiet har även en
utredning om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns
omställning och expansion tillsatts. Denna utredning har bl.a. till uppgift att
lämna förslag till vilka åtgärder som behöver vidtas för att svenskt lantbruk
ska ha jämbördiga villkor med omvärlden. Utredningen kommer att lämna
sitt betänkande senare under hösten. Därefter finns det anledning att
överväga de förslag som utredningen kommer fram till.
Sveriges
lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet ska utveckla kunskapen om de
biologiska naturresurserna och människans hållbara
utnyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning,
fortlöpande miljöanalys och information. Från anslaget till
denna verksamhet bekostas grundutbildning,
forskarutbildning, forskning, miljöanalys och information.
Lantbruksuniversitetet ålades ett kraftigt besparingsbeting budgetåret
1995/96. Nedskärningarna var större än för andra universitet och högskolor.
Trots detta åläggs universitetet även för de kommande budgetåren en bespa-
ring uppgående till 9,4 mkr i nivån från och med 1998. Detta trots att utbild-
ningsutskottet i och med detta sparbeting uppfattade det som om inga ytter-
ligare besparingar skulle göras för tiden till och med 1998 (1994/95:UbU14).
Besparingen är olycklig och måste, enligt vår uppfattning, vara av engångs-
karaktär. Detta bör ges regeringen till känna.
Djurregister
På tilläggsbudgeten i statsbudgeten för år 1997 föreslås att ett
ramanslag anvisas för att täcka investeringskostnaderna för
den databas i vilken identifieringen och registreringen av
nötkreatur görs. Databasen ska vara i funktion senast den 31
december 1997. Den avgift som föreslås finansiera kostnader
uppkomna under anslaget föreslås tas ut av jordbrukarna
fr.o.m. den 1 april 1998. Regeringen konkretiserar inte
ytterligare hur avgiften ska konstrueras.
Centerpartiet anser att det är mycket angeläget att från svensk sida fullfölja
de beslut som inom EU fattats för att förbättra djuridentifikationen och
därmed underlätta utvecklingen av ett ursprungsmärkningssystem. I och med
att jordbruket konkurrerar på en gemensam EU-marknad bör finansieringen
av detta system vara likvärdig inom EU. Regeringen redovisar tyvärr inte i
budgetpropositionen hur andra medlemsländer har utformat eller tänker
utforma sina system för djuridentifikation. Enligt uppgift finansieras
systemet över statsbudgeten i vissa länder.
Den föreslagna kostnadsnivån på organisationen för det nya djurregistret
är, enligt vår mening alltför högt. Hur organisationen av verksamheten ska
utformas redogörs heller inte för i budgetpropositionen, något som vi anser
vara anmärkningsvärt. Regeringen bör snarast redovisa utformningen av
organisationen. Enligt vår mening bör dessutom kostnaden för denna
verksamhet understiga de av regeringen föreslagna 35 mkr. Andra EU-länder
avser, enligt uppgift, att finansiera detta system över statsbudgeten, något vi
anser borde övervägas även för svensk del. Redan idag belastas det svenska
jordbruket i stor omfattning av pålagor som är större än omvärldens. Det är
olyckligt att ytterligare belasta näringen med avgifter innan utredningen om
jordbrukets och livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt sitt
slutbetänkande. Därefter bör regeringen snarast återkomma till riksdagen
med ett helhetsgrepp innehållande dels utredningens förslag, dels en kon-
kretisering av hur frågan om djurregister ska lösas. Detta bör ges regeringen
till känna.
Beskattning vid
fastighetsöverlåtelser
Vid försäljning av t.ex. jordbruksfastigheter fram till den
sista januari 1999 gäller vissa övergångsregler som tillåter
vinstberäkning enligt de uppräkningsregler som gällde före
skattereformen. Efter detta datum gäller inte de gamla
uppräkningsreglerna längre. Anskaffningsvärdet blir istället
den summa som köp och förbättringskostnader utgör, oavsett
vad fastigheten värderats till vid gåva eller vad fastigheten
tagits upp till vid arvsskiftet. Vid gåva och arv måste
mottagaren använda sig av överlåtarens anskaffningsvärde.
På näringsfastigheter ska vidare gjorda
värdeminskningsavdrag återföras till inkomstslaget
näringsverksamhet för alla år tillbaka till närmaste köp, dock
som längst 1952. Många fastigheter har överlåtelser i form
av arv eller gåva i flera led vilket gör att närmaste köp ligger
långs bak i tiden. Detta innebär att anskaffningsvärdet blir
mycket lågt i förhållande till försäljningssumman.
Om en fastighet överlåtits i ett arvsskifte i slutet av 1980-talet och åsatts
ett marknadsvärde i detta skifte och sedermera måste säljas år 2000, får mot-
tagaren endast ta upp summan för närmast föregående köp som anskaff-
ningsvärde plus om- och tillbyggnader. På investeringar i näringsdelen ska
avskrivningarna återföras till beskattning i näringsverksamhet avyttringsåret
2000. Om mottagaren till denna fastighet endast fick en liten arvslott har det
lagts en stor likvid vid arvsskiftet. Vid försäljningen år 2000 är det troligt
att
realisationsvinstskatten plus skatten på återförda värdeminskningsavdrag
plus erlagt likvid i arvsskiftet överstiger likviden för fastigheten år 2000.
Dessa orimliga skattekonsekvenser måste, enligt vår mening, åtgärdas före
årsskiftet 1999/2000. Regeringen bör snabbutreda frågan och återkomma
med förslag till förändring i god tid före år 2000. Detta bör ges regeringen
till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av jordbruksadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingen på Sveriges lantbruksuniversitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurregister,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning och åtgärder för att lösa vad i motionen anförts om
fastighetsöverlåtelser.1
Stockholm den 5 oktober 1997
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)
Margareta Andersson (c)