Det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin är
framtidsnäringar, som har och kommer att ha fortsatt stor
betydelse för regional balans, landsbygdens utveckling, ökad
sysselsättning och uthållig tillväxt.
Kalmar - ett jord- och
skogsbrukslän
Kalmar län är ett jord- och skogsbrukslän. Mer än var tredje
arbetstillfälle genereras ur lantbruket. På Öland emanerar
mer än 40 % av arbetstillfällena från jordbruket, som också
omfattar flera specialgrödor. En jordbrukspolitik, som ger
näringen förutsättningar till utvecklings- och
expansionsmöjligheter, kommer således att bidra till fler
arbetstillfällen inom lantbruksnäringen, men även inom
länets vidareförädlings-, transport- och handelssektor.
Skogs- och mellanbygdernas jordbruk med inriktning på små enheter med
kombinationen jord och skog har speciella förutsättningar som det bör tas
hänsyn till i utformningen av jordbrukspolitiken. Skogs- och mellanbygder-
nas jordbruk bygger på mjölkproduktion med stor andel vallodling.
Stödsystemen och regelverken måste utformas så att full lönsamhet också
kan garanteras skogs- och mellanbygdens mjölk- och köttproducenter.
Det idag främsta sättet för bonden att möta de olika kostnadsökningar som
belastar produktionen är att bli effektivare och att storleksrationalisera.
Möjligheterna till detta är starkt begränsade i dessa bygder.
Det största problemet är att få ihop tillräckligt stor åkerareal på rimliga
avstånd. Ytterligare faktorer är små skiften och låga skördar som sätter
naturliga gränser.
Jordbruksproduktionen i skogs- och mellanbygd behövs ur såväl syssel-
sättningshänseende som ett framtida bidrag i den globala livsmedelsför-
sörjningen. Åkermarken kommer att spela en dominerande roll då vårt
samhälle ska inordnas i ett kretslopp med bl a biologisk nedbrytning.
Tillsammans med fritid, rekreation och det sociala kulturarvet står här nu
stora värden på spel som måste räddas. Vid utformningen av stödet till
jordbruksnäringen är det viktigt att hänsyn tas till de villkor som jordbruket
har i skogs- och mellanbygder, inklusive Kalmar län.
Bättre konkurrensläge
Efter EU-inträdet agerar det svenska jordbruket på en fri EU-
marknad för livsmedel. För att denna konkurrens ska fungera
krävs så likvärdiga villkor som möjligt i förhållande till
andra EU-länder, särskilt de som ligger nära oss. Det svenska
jordbrukets lönsamhet är för närvarande svag och måste
stärkas. Det gäller inte minst den typ av näringsverksamhet
som representeras i skogs- och mellanbygderna. Beräkningar
som gjorts visar att om de svenska lantbrukarna hade haft
samma lönsamhet som i Danmark 1996 skulle den
sammanlagda nettoinkomsten ligga på ca 5,2 miljarder, d.v.s.
ca 2 miljarder högre än idag.
I enlighet med det svenska förhandlingsresultatet i medlemskapsförhand-
lingarna med EU skapas nu utrymme för att utnyttja hela den framför-
handlade miljöstödsramen. En del av miljöstödsramen används för ett vall-
stöd i syfte att bättra på lönsamheten i animalieproduktionen samt för att
förbättra miljön. Genom den utökning som möjliggörs i och med budget-
propositionen möjliggörs ytterligare en höjd ambitionsnivå avseende miljö-
anpassning av jordbruket genom nya och utbyggda åtgärder, som t. ex det
nya delprogrammet för främjande av ett resurshushållande konventionellt
jordbruk i hela landet. Det är viktigt att stödet får en sådan utformning att
jordbruket i skogs- och mellanbygderna får en konkurrenskraft likvärdig med
den övriga jordbruksnäringen i landet. Det bör ges regeringen till känna.
Mindre byråkrati
Administrationen av EU:s jordbruksstöd har fått en
byråkratisk utformning inom landet, en utformning som är
till stort hinder för ett rationellt jordbruk. Administrationen
får inte orsaka onödiga kostnader för jordbrukarna. Enkelhet
måste vara målet i utformningen av administrationen. Den
enskilde jordbrukaren skall kunna vända sig till en
myndighet i alla ärenden som rör EU:s jordbruksstöd på
regional nivå så nära jordbrukaren som möjligt. Det bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkoren för jordbruket i skogs- och mellanbygderna inklusive
Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av stödet till det miljöanpassade jordbruket i skogs-
och mellanbygderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklade och lokalt anknutna regler för jordbruksstöd.